Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laski, Harold - Łaski, Jan (Johannes a Lasco) - Las Palmas - Lassa - Lassalle, Ferdinand - Lassell, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
437
Laski—Lassell
438
den moderna
liberalismens rötter i 16- och
1700-talens offentliga
debatt, ”Rise of
Eu-ropean liberalism”
(1936), i viss mån
även ett par arbeten
om modernt engelskt
och amerikanskt
för-fattningsliv, ”Parlia-mentary government
in England” (1938)
och ”The American
presidency” (1940),
samt hans sista
stora arbete, ”The American democracy”
(1948).
Laski [ia’skji], Jan (lat. namnform
Johannes a Lasco), polsk-nederländsk reformator
(1499—1560). L. kom under en studieresa 1524 i
beröring med Erasmus o. a. män ur de
humanistiska kretsarna. Han avbröt 1538 sin karriär som
katolsk prelat för att i Nederländerna ansluta
sig till reformationen. 1542 utsågs han till
ledare för reformationsverket. L. skapade här ett
i sin stränga kyrkotukt av den calvinska andan
präglat kyrkoskick. Även i Tyskland bidrog han
att befrämja calvinismens framträngande. På
grund av sitt avgjorda motstånd mot
Augsburger-interim nödgades han 1548 lämna sitt ämbete och
begav sig omkr. 1550 till England, där han blev
pastor för den vallonska främlingsförsamlingen
i London. Efter Maria Tudors tronbestigning
(1553) måste L. jämte sin församling lämna
England. Efter en tids verksamhet i
Sydtyskland återvände han 1556 till Polen, där han
kraftigt verkade för reformationsverkets befästande
och arbetade för en union mellan reformerta,
luteraner och bömiska bröder. L:s arbeten ha
utgivits av A. Kuyper (2 bd, 1866). — Litt.:
H. Dalton, ”Johannes a Lasco” (1881).
Las Palmas, huvudstad i prov. Las Palmas,
Kanarieöarna. L. har vackert läge på n. ö.
kusten av Gran Canaria och är ögruppens största
stad; 138,400 inv. Staden har ståtliga byggnader
i renässans och barock. L. är biskopssäte, och
har stort museum. I det närbelägna Puerto
de la L u z har L. god hamn och stor
fiskeflotta.
Lassa, huvudstad i Tibet, se Lhasa.
Lassalle [lasa’l], Ferdinand, tysk
politiker och vetenskapsman (1825—64), av judisk
börd. Student i Breslau 1842—44, blev han snart
en lidelsefull anhängare av Hegels filosofi. I
Berlin 1844—45 arbetade han med ett verk om
Herakleitos. Han kom dock snart att ägna sig
åt praktiska juridiska uppgifter. Som
försvarsadvokat för grevinnan Sophie v. Hatzfeldt i en
mångårig skilsmässoprocess åstadkom han en för
klienten förmånlig förlikning. Under
revolutionsåret 1848 hade Marx vunnit L. för folkets sak,
han deltog aktivt i agitationen för en
demokratisk republik och satt en kortare tid i fängelse.
L., i vars liv politiska och vetenskapliga
strävanden avlösa och genomtränga varandra,
återupp
tog efter förlikningen sitt filosofiska studium.
Hans rättsvetenskapliga forskningar utmynnade
i det stora verket ”Das System der erworbenen
Rechte” (2 bd, 1861). Det innehåller djupgående
rättshistoriska undersökningar. I skarp polemik
mot tanken på absoluta, en gång för alla givna
individuella rättigheter hävdar han, att rätten är
ett uttryck för samhällets liv och förändras med
det sociala medvetandets omvandling. Under sina
sista levnadsår kastade han sig åter in i den
politiska kampen; 1862 inledde han sin offensiv
mot den borgerliga liberalismen, och före sin
död framstod han som den tyska arbetarklassens
hövding. Våren 1863 lyckades han organisera
ett självständigt arbetarparti, den s. k. allmänna
tyska
arbetarföreningen, som gjorde
bestämd front mot de
liberala
framstegsvän-nerna. Hösten s. å.
företog han en
propagandaresa till
Rhen-landet, där hans
agi-tatorsbegåvning firade
enastående triumfer.
Hans meteorliknande
bana fick emellertid
en hastig avslutning.
Hans
kärleksförhållande till en
adelsfröken, Helene v. Dön-
niges, förde till en duell med hennes trolovade,
i vilken han föll.
Utgångspunkten för L:s politiska uppfattning
är hans skarpa opposition mot
manchesterlibera-lismens ”nattväktarstat”, som upprätthåller
formell ordning och f. ö. ger de ekonomiska
krafterna fria händer. Tron på arbetarnas
ekonomiska höjande på självhjälpens väg är en farlig
illusion; under nuv. förhållanden måste lönerna
alltid tendera mot existensminimum (”den
järnhårda lönelagen”). I stället tänker sig L. det
sociala problemets lösning genom stora
produk-tionsföreningar av arbetare med statskredit. Men
för att vinna detta mål måste arbetarna först
tillkämpa sig politisk maktställning; allmän
rösträtt var därför första punkten på hans
program. Hans socialistiska åskådning hade f. ö. en
starkt nationell färg i motsats till Marx’ utpräglat
internationalistiska inställning. Bland L:s
politiska föredrag och stridsskrifter märkas: ”Macht
und Recht” (1863), ”Offenes Antwortschreiben
an das Zentralcomité” (s. å.) och ”Herr
Bastiat-Schulze von Delitzsch, der ökonomische Julian,
oder Kapital und Arbeit” (1864). —
”Gesam-melte Reden und Schriften” i 12 bd (1919—20),
”Nachgelassene Briefe und Schriften” i 6 bd
(1921—25). — Litt.: G. Brändes, ”L.” (1906);
F. Mehring, ”Geschichte der deutschen
Sozial-demokratie” (1897—98).
Lassell [läse’1], William, engelsk
amatörastronom (1799—1880). Han förfärdigade själv
stora och utmärkta spegelteleskop, med vilka han
upptäckte Neptunus’ måne, månarna Hyperion,
Uriel och Ambriel samt 600 nya nebulosor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
