Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lateransynoder, laterankonsilier - Laterit - Laterna magica - Lateur, Frank (Stijn Streuvels) - Latex - Latham, Hubert - Lathraea - Laths el. lats - Lathyrus - Latifundium - Latimer, Hugh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445 Laterit—Latimer 446
Lateranen (t. v.) och Laterankyrkan.
i Laterankyrkan i Rom hållna kyrkomötena. Fem
räknas av den romerska kyrkan som ekumeniska,
näml.: i) 1123, då bl. a. konkordatet i Worms
bekräftades. 2) 1139 under Innocentius II,
varvid denne erkändes som påve. Därmed upphävdes
den första påveschismen. 3) 1179, då bestämmelser
om kyrkotukt och disciplin bland de andliga samt
ang. påveval utfärdades. 4) Det 4:e lateranska
mötet, som hölls av Innocentius III 1215, var
ett av de mest lysande kyrkomöten, som
någonsin hållits. Där blev transsubstantiationsläran
fastställd samt påbjödos obligatorisk årlig
bikt-och nattvardsgång. Vidare fördömdes
albigen-sernas kätteri och förbjöds stiftandet av nya
munkordnar. Domkapitlen fingo ensamrätt att
välja biskopar. 5) 1512—17, då kurialismen
hävdades mot episkopalismen.
Laterit, en vanl. tegelröd el. brunröd jordart,
bildad genom förvittring av granit, gnejs o. a.
fältspatförande bergarter. L. förekommer mest
i fuktiga tropiska klimat. Färgen förorsakas av
järnoxid.
Late’ma ma’gica, ”trollykta”, från
1600-talets slut använt instrument, varmed i ett mörkt
rum förstorade bilder av genomskinliga föremål
kunna framställas på en vägg el. skärm ävensom
på t. ex. ett rökmoln (fantasmagorier, dimbilder).
Lateur [latö’r], Franciscus (Frank), belgisk
författare (f. 1871), känd under pseud. Stijn
Streuvels, en frodig representant för modern
flamsk-belgisk prosaepik, intim och högt
konstnärlig tecknare av den flandriska folk- och
land-skapssjälen. Hans mest berömda arbete är
romanen ”De vlaschaard” (1907). — Samlade
skrifter i 17 bd (1919—21). — Litt.: F. de Pillecyn,
”Stijn Streuvels” (1932).
Latex, se Kautschuk.
Latham [lata’m], Hubert, fransk flygare
(1883—1912), en av flygkonstens pionjärer. Han
misslyckades med den första s. k. kanalflygningen
men nådde vid flera tillfällen världsrekordet i
höjdflygning.
Lathraea [-ré’a], bot., se Vätteros.
Laths [läbs], eng., el. lats, svensk
exportvara, utgörande hopbuntade, 4—8 fot långa rib-
Lathyrus
monta-nus, gökärt.
bor el. spjälor av furu el. gran till
byggnadsän-damål, emballage o. dyl.
La’thyrus, släkte bland baljväxterna,
närstående vickersläktet men med småbladen i
knoppläget inrullade och vanl. större blommor. 10
svenska arter. De flesta ha klängen och
benämnas v i a 1; andra sakna sådana. Till de senare
hör L. montanus (Orobus
tube-rosus), gökmat, gökärt, en
i ängar i nästan hela Sverige
vanlig vårväxt med röda el.
violetta, stundom vita blommor och
knölar på jordstammen. Om L.
odoratus se Luktärter.
Latifu’ndium, lat., större
j ordegendomskomplex hos
romarna. Latifundierna utbredde
sig i Italien särskilt efter andra
puniska kriget i samband med
jordbruksbefolkningens
minskning och ekonomiska nödläge,
och deras tillväxt befordrades
genom den växande tillgången
på slavar. L. voro till betydande
del kejserlig egendom; de
bru
kade uppdelas i smådelar och utarrenderas till
koloner.
Latimer [lä’tima], H u g h, engelsk teolog
(1490—1555), en av reformationens
verksammaste främjare i England. Sedan Henrik VITI
1534 avkastat den påvliga suprematien, blevo L.,
ärkebiskop Cranmer och Th. Cromwell konungens
främsta medhjälpare vid de lagstiftningåtgärder,
som gjorde skilsmässan från Rom fullständig.
Det var till stor del L:s kraftiga predikningar,
som rotfäste reformationens grundsatser i folkets
sinnen. Han blev 1535 biskop i Worcester men
nedlade 1539 sitt ämbete, enär han ogillade de
s. å. utfärdade ”sex artiklarna”. 1546 insattes han
i fängelse men frigavs vid Edvard VI :s
tron-bestigning 1547 och återupptog sin
predikoverksamhet. Under den blodiga Marias förföljelser
fick han bestiga bålet. — L:s ”Works” utgåvos
i 2 bd 1844—45. — Biogr. av R. M. och A. J.
Carlyle (1905).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
