Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Law, Bonar - Law, John - Lava - Lavad - Laval - Laval, De, ätt - Laval, Pierre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
Law—Laval
476
han i jan. 1919 och blev i stället sigillbevarare.
När L., sjuk och utarbetad, nödgades avgå i
tnars 1921, blev koalitionens sprängning
oundviklig. L., vars hälsa något förbättrats, spelade
den avgörande rollen vid den slutliga brytningen
i okt. 1922 och efterträdde då i spetsen för en
rent konservativ ministär Lloyd George som
premiärminister. Vid underhusvalen i nov. s. å. vann
L. en glänsande seger. Ministärens såväl inre
som yttre politik tedde sig täml. svag och
vacklande, delvis beroende på L:s tilltagande
sjuklighet, som nödgade honom att 20 maj 1923 helt
lämna det politiska livet.
Law [lä], John, skotsk finansman (1671—
1729). Han kom 23 år gammal till London men
måste för en duell fly till kontinenten. Han
studerade Hollands
kredit- och
handelsförhållanden och kom
till den övertygelsen,
att kreditens
utsträckning och räntans
nedsättande äro de
nödvändigaste drivkrafterna för ett lands
ekonomiska utveckling.
Omkr. 1700 återvände
han till Skottland, där
han föreslog
parlamentet att inrätta en
sedelbank, vars
säkerhet skulle bestå i
jord
egendomar. Förslaget förkastades. 1708 slog
han sig ned i Paris, där han öppnade en
spelbank, men blev snart utvisad från Frankrike.
Knappt hade Ludvig XIV avlidit (1715) och
hertigen av Orléans, som L. vunnit för sina läror,
blivit regent, förrän L. återvände. Väl mottagen
av regenten, föreslog han denne att anlägga en
kunglig bank med sedelutgivningsrätt. Genom att
låta sedlar träda i st. f. klingande mynt skulle
man, enl. L:s åsikt, kunna mångfaldiga landets
rörelsekapital; statens skulder skulle utplånas
och industrien nå en förr okänd blomstring. L.
fick dock endast privilegium att anlägga en
privat bank 1716. Allmänhetens tillit gjorde inom
kort banken till medelpunkten i den franska
penningvärlden. I april 1717 förordnades, att
bankens växlar skulle mottagas i statens kassor, och
4 dec. 1718 upphöjdes den till kunglig bank. Utom
denna bank inrättade L. 1717 ett stort
handelskompani, Mississippikompaniet
(Com-pagnie d’Occident), vilket inköpte stora områden
i Louisiana. Stora och små kapitalister skyndade
att insätta sina penningar i kompaniet. Aktierna
gällde 500 livrés, och man utsläppte för 25 mill.
sådana. Kompaniet fick el. köpte sig snart även
uteslutande handelsrätt på Sénégal, Ostindien och
Kina, varefter det fick namnet Compagnie des
Indes. Bankens hela grundfond nedlades i
kompaniets aktier. Vid aktieinbetalningar mottogos
statens obligationer till pari samt överlämnades
till statskassan för att makuleras. På så sätt
blev bolaget utan rörelsekapital, och därför
började det belåna aktier och utlämna lånebeloppen
i sedlar, varigenom den utelöpande sedelstocken
alltjämt ökades. I mars 1719 stod L:s system
på sin höjd. Sedlar o. a. obligationer utsläpptes
till ett belopp av 3 milliarder livrés. Mot slutet
av 1719 började en mängd förståndigt folk att
realisera sina aktier. L. sökte rädda sina företag
genom att i febr. 1720 alldeles sammanslå
banken och kompaniet. Men aktiernas värde sjönk
för varje dag, och 10 okt. förbjöds
banksedlarnas mottagande i statens kassor. Antalet av dem,
som ruinerades genom detta fallissemang, var
oerhört. L. måste fly ur Frankrike i dec. 1720.
Med blott 800 livrés lämnade han detta land,
dit han medfört 1,600,000 livrés. L. levde de
sista åren av sitt kringirrande liv på spel och
dog i fattigdom. — Litt.: J. V. Tallqvist,
Mer-kantilistiska banksedelteorier” (1920).
Lava, den ur en vulkan i smält tillstånd
frambrytande bergart, som sedan stelnar i luften.
Lavad, sn i Skaraborgs län, Kållands hd, s. v.
om Lidköping; 17,69 km2, 257 inv. (1952).
Små-kuperad jordbruksbygd. 851 har åker. Kyrkan
härstammar från 1200-talet. Ingår i Tådene, L:s,
N. Kedums o. Tranums pastorat, Skara stift,
Kållands kontrakt. Tillhör storkommunen
örslösa.
Lava’l, huvudstad i fr. dep. Mayenne, vid
Loires biflod Mayenne; 33,000 inv. Flera
medeltida byggnader, bl. a. ett slott från 1100-talet.
Laval, De L., ätt, se De Laval.
Lava’l, Pierre, fransk politiker (1883—
1945), född i Auvergne, där fadern var
gästgivare; på mödernet fanns ett spanskt-moriskt
inslag. Han utbildade
sig till jurist och
blev advokat vid
ap-pellationsdomstolen i
Paris, anslöt sig till
socialisterna och
anlitades av
fackföreningarna som
juridiskt ombud. L. var
deputerad 1914—19
och uppträdde under
krigsåren som ivrig
pacifist. Efter 1 :a
världskriget var han en
tid oberoende
socialist, lämnade snart helt
arbetarrörelsen och skaffade sig som advokat ett
nytt klientel i affärsvärlden. Politiskt gled han
alltmer åt borgerligt håll. 1924 blev han åter
deputerad. Han inledde nu samarbete med A.
Briand, blev minister för offentliga arbeten i
Painlevés regering 1925, var understatssekr. i
konselj presidiet och utrikesministeriet under
Briand 1926 och minister för offentliga arbeten
i Tardieus 2:a ministär 1930. Han hade knutit
förbindelser med de konservativa och bildade
1931 en höger- och center regering. I denna
behöll Briand sin mångåriga ställning som
utrikesminister, men med sjunkande prestige och
vacklande hälsa sköts han i bakgrunden av L., som
alltmer övertog utrikesärendena. I jan. 1932
övertog L. efter Briands avgång även formellt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
