Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laxfiskar - Laxfiske - Laxgård - Laxkista - Laxknut - Laxmand, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
Laxfiske—Laxmand
492
Havsöring, hanne (överst) och hona, i lekdräkt.
havsöringen högst till 105 cm, vikten till
13—14 kg. Till levnadssättet påminner laxöringen
om laxen, men den har i större utsträckning
utvecklats till en sötvattensfisk. En insj övarietef
är den s. k. Vätterlaxen. Som ung benämnes
laxöringen forell. — Bäcköring är ett namn,
som även begagnas i st. f. forell men i regel
betecknar en i mindre vattendrag levande öring, som
ofta når könsmognad redan vid en längd av 7
—8 cm. Laxöringens kött är liksom blanklaxens
rött och mycket läckert. I vattendragen i v.
Nordamerika finnes regnbågsforellen, S. iri-
Regnbågsforell.
dens, som når en längd av 60 cm och är
blå-grå till färgen. Den har införts mångenstädes
i Europa. — Röding är en laxfisk, som
förekommer framför allt i alp- el. bergsjöar i olika
delar av Europa. Fjällen äro mycket små, och
fiskarna ha ljusa fläckar. I Sverige urskiljer
man två huvudformer. Storrödingen, S.
{Salvelinus) salvelinus, som når en längd av 60
—75 cm, finnes i vissa stora sjöar, ss. Storsjön,
Sömmen och Vättern. I Vättern uppträder den
i två former, en mindre, nästan ofläckad
djupform, djuprödingen, som väsentligen lever
av snäckor, och en större, fiskätande form, med
rödaktiga kroppssidor, grundrödingen.
Fjäll- el. s m å r ö d i n g e n, 5". {Salvelinus)
Bäckröding.
alpinus, finnes dels i fjällsjöarna, dels i spridda
sjöar huvudsaki. i mellersta Sverige. Den kan
nå en längd av 65 cm. Från Nordamerika har
införts bäckrödingen {Salmo fontinalis),
vars fläckar äro ljusare än bottenfärgen. En
annan av de minsta 1. är loddan, Mallotus
vil-losus, som i ofantliga massor finnes i Ishavet.
Som agn vid torskfiske spelar loddan en mycket
stor roll. I Bohuslän fångas på djupt vatten s i
1-ve r f i sk e n. Till 1. höra även h a r r, n o r s
och siksläktet (se dessa ord).
Laxfiske är i ett flertal länder av mycket stor
ekonomisk betydelse, på gr. av att laxens kött
är högt uppskattat och betingar högt pris. Det
är merendels inriktat på att fånga laxen, då den
söker sig upp i floderna för lek, antingen i
saltsjön el. uppe i floderna, men kan även avse
laxen under dess uppehåll i havet, såsom särsk.
de sista åren i Östersjön. L. i Sverige bedrives
huvudsaki. med fasta redskap, ss. laxgårdar,
laxkistor, laxminor, laxpator, laxryssjor, strandsätt,
laxtinor och bottengarn men även med sätt- och
drivgarn, not och krok, under de senaste åren
även flytande långlinor. Genom ett flertal lokala
fiskeristadgar är 1. i Sverige reglerat. Dessa
regler innebära framför allt förbud att fånga
lax under viss längd, vanl. 50 cm, och under viss
tid. Statistik rörande 1. i Sverige finnes för
senare år endast i fråga om 1. i saltsjön,
visande en årsfångst t. ex. 1948 av nära 1,3 mill.
kg med ett värde av nära 7 mkr. I Norge idkas
1. både i saltsjön och i de talrika vattendrag,
vari laxen uppgår. Även i Finland är 1. av
betydelse, medan det i Danmark är mindre
omfattande, de senare åren dock stora fångster i
Östersjön. Bland 1. på kontinenten märkas särsk. de
i Elbe och Rhen. Omfattande 1. idkas i
Storbritannien. De största 1. finnas i Nordamerika.
Vid atlantkusten fiskas den vanliga laxen, medan
1. vid stillahavskusten avser andra arter; årl. c:a
300 mill. kg, värde c:a 30 mill. $, varav största
delen i Alaska (c:a 55% av världsfångsten); c:a
85 % av fångsten gå till konservfabriker.
Betydande 1. idkas även i Japan och Sibirien.
Laxgård, större fast laxfiske, bestående av
landarm av spjälverk med laxkar (jfr Laxkista).
— Bild se sp. 726 vid Halland.
Laxkista, för lax avsedd fast fiskebyggnad i
starkt strömmande vatten, bestående av spjälverk
med en ingångsöppning vänd nedåt strömmen samt
ofta av stenkistor till stöd för dem och ledarmar
av spjälverk. Vattnet rinner genom 1. och lockar
laxen att gå in, varefter den upptages med
hugg-krok.
Laxknut, se Knut.
Laxmand [-man], dansk adelssläkt, känd från
1300-talet. Hans L. (d. 1443) blev 1436
ärkebiskop av Lund, var ivrig motståndare till Erik
av Pommern samt hävdade kyrkans
självständighet. Hans brorsons son Poul L. (d. 1502) blev
1490 rikshovmästare, var en av Danmarks rikaste
adelsmän och hade stort inflytande på kung Hans’
politik. Han mördades 1502 i Köpenhamn av
två personliga ovänner, varefter konungen indrog
hans gods.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
