Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lecouvreur, Adrienne - Lectio - Lectisternium - Lectorium - Lecturer - Led - Leda - Le Dain, Olivier - Ledare - Ledarhund - Ledarprincipen - Ledben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
Lectio—Ledben
506
delse med Morits av Sachsen lär ha väckt
hertiginnans av Bouillon svartsjuka, och ett samtida
rykte vid L:s död anklagade hertiginnan för att
ha förgiftat henne. L. är huvudpersonen i
Scribe-Legouvés skådespel ”A. L.”.
Lectio, lat., ”läsning”, den redan i äldsta
kyrkan vid gudstjänsten förekommande
uppläsningen av stycken ur de heliga skrifterna.
Seden är hämtad från judiska kulten. Den, som
läste, kallades lector, och platsen, varifrån det
lästes, var ambon, lectorium el. pulpitum. Det
romerska lektionariet (epistolarium och
evan-geliartum) tillskriver traditionen, ehuru med orätt,
Hieronymus. Sedan tillkom en hel rad av dylika
perikopsamlingar.
Lectiste’rnium, i Rom en offentlig
förpläg-ning av gudomligheter, till en början blott i
tempel, som tillhörde i romersk statskult upptagna
grekiska gudomligheter. Gudabilderna fingo plats
på bäddar (pulvinäria) för intagande av måltiden.
Lectorium, lat., se Lectio.
Lecturer [leTtJara], eng., föreläsare,
biträdande lärare vid engelska och amerikanska
colleges och univ.
Led. i) (Anat., ortoped.) L. el. ledgång
(lat. articulätio) utgör förbindningen mellan
ryggradsdjurens skelettben och möjliggör stadga
i hållnings- och rörelseorganen samt vinkelrörelse
i förbindelsen mellan skelettbenen. L:s byggnad
är mycket varierande. Sålunda äro skulderleden
och höftleden k ull eder med stor rörlighet i
alla plan, medan t. ex. armbågs- och knälederna
äro gångj ärnsleder, som medge rörelse
huvudsakl. i ett plan. Annu andra leder, t. ex.
mellan ryggkotorna samt mellan handlovens och
vristens småben, medge blott obetydlig rörelse men
möjliggöra i stället en för dessa skelettregioner
viktigare stadga. L:s allmänna byggnad framgår
schematiskt av vidstående fig., men olika
ledgångar förete mycket stora variationer. Genom
avsöndring från ledkapseln hållas ledytorna fuktiga
(ledvätska el. ledsmörja; lat. synöina),
så att de glida lätt mot varandra. L:s
funktioner kunna utövas endast genom medverkan av
musklerna. Med
hjälp av dessa
kunna
hävstängerna i 1.
fixeras och
röras i
förhållande till varandra.
Då detta i sin
tur förutsätter
funktion av
nervsystemet,
kan man anse,
att det
biologiska begreppet 1.
ej utgöres av
endast
skelettledgången utan
även av dess
muskulatur med
vidfästnings-
Schematisk bild av led.
anordningar, senor, senfästen, senskidor och vissa
delar av nervsystemet.
2) (Jur.) Ett vid beräkning av släktskap
sedan gammalt använt begrepp. Mellan två
personer, av vilka den ena härstammar från den andre,
säges släktskap i första, andra, tredje led o. s. v.
föreligga, allteftersom resp, en, två el. tre f
ö-d e 1 s e r förbinda personerna. I motsats mot
denna rätt upp- och nedstigande släktskap
kan sidosläktskapen (mellan släktingar,
som icke härstamma från varandra) beräknas på
olika sätt: enl. ”civil komputation” motsvarar
sammanlagda antalet födelser mellan vardera av
släktingarna och deras gemensamma stamfader el.
stammoder ordningstalet för släktskapens led;
enl. ”kanonisk komputation” åter räknas endast
avståndet mellan endera släktingen och nämnda
stam.
3) (Krigsv.) Vid uppställning el. förflyttning
en rad soldater till fots el. ryttare i sluten ordning
vid sidan av el. bakom varandra, vanl. 2—4 1. I
äldre tider ordnades trupp för strid på 3, 6 och
än flera led.
4) (Geol.: fr. étage.) Den näst minsta avd.
inom en geologisk lagerserie, vanl.
karakteriserad av ett fossilsläkte.
5) (Mat.) L. el. m em bra kallas uttrycken
på ömse sidor om likhetstecknet ( — ) i en
ekvation.
6) (Sjöv.) Se Farled.
Léda, grek, myt., gemål till konung Tyndareos
i Sparta och mor till Klytaimestra, Kastor,
Poly-deukes och Helena. Av dessa gällde de två sista,
såsom avlade av Zeus, vilken i gestalt av en
svan närmat sig L., ett i bildande konst ofta
reproducerat ämne. — Litt: A. Klinckowström,
"L. och svanen” (1924).
Le Dain [la da’|, Olivier, Ludvig XI :s
av Frankrike rådgivare (d. 1484). Han var från
omkr. 1649 konungens barberare el.
kammartjänare och blev 1474 adlad. Genom L. fick Ludvig
Tournai i sina händer. Av folket gjorde sig L.
hatad; efter Ludvigs död ställdes han inför
domstol och hängdes.
Ledare. 1) (Fys.) Se Elektriska ledare.
2) (Jaktv.) A) Hinderanordning i form av
ris-hag el dyl. för att tvinga villebrådet mot ett
utställt giller. — B) Den stövare, som, när flera
hundar jaga tillsammans, vanl. ligger i spetsen
av drevet och anför detta.
3) (Tidningsterw, eng. leading artide, leader.)
En vanl. längre artikel, som anger tidningens
ståndpunkt el. söker vägleda allmänhetens opinion
i en politisk el. aktuell fråga.
Ledarhund, en för att vägleda blinda speciellt
dresserad hund, vanl. schäfer.
Ledarprincipen, den centrala grundsatsen i den
fascistiska och nationalsocialistiska ideologien, enl.
vilken den högsta ledningen och makten inom
staten skulle ligga hos en person (ledaren, ty.
Führer), som hade det hela och fulla ansvaret;
folket betecknades som hans följe (ty.
Gefolg-schaft).
Ledben, det ben, med vilket underkäken ledar
mot kvadratbenet hos lägre ryggradsdjur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
