- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 13. Kufstein - Longör /
539-540

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leino, Eino - Leipzig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

539

Leino—Leipzig

540

och epik), några sågböcker, en samling
litteraturhistoriska essäer och många övers, (bl. a. av
Dantes ”Divina commedia”) m. m. Dessutom var
han under olika perioder flitigt verksam som
mångsidig publicist (i Päivälehti m. fl.). L:s
alstring har mycket skiftande värde. I den
återspeglas så gott som alla andliga strömningar, som
under 1890-talet och 1900-talets första årtionden
framträtt i Europa.
Sin största betydelse
hade L. som lyriker.
Hans mest betydande,
i sin art klassiska verk
är balladsamlingen
”Helkavirsiä” (2 dir,
1903 och 1916).
Modern tankevärld och
modernt känsloliv ha
här sammangjutits
med på Kalevala
grundad form och stil till
en mäktig enhet. L:s
poesi betecknar en
fullkomlig förnyelse
av den finska lyriken genom en rikare och
livligare fantasi, en särskilt genom
anslutning till folkdikten genomförd nyskapelse av
språket samt en dittills okänd formell virtuositet.
Denna språktalang visar sig även i hans
prosaberättelser, som mestadels återge livliga men
icke mycket djupgående samtidsbilder. Hans
skådespel bygga huvudsaki. på lyrisk och dekorativ
verkan men sakna dramatiskt liv. — Litt.: en
stor biogr. på finska av L. Onerva utkom 1932.
På sv. föreligger ”Lyriskt urval” av E.
Dikto-nius (1931), karakteristik och tolkningar av A.
Mörne i Ord och bild, 1933.

Léi’no [-å], Yrjö Kaarlo, finländsk politiker
(f. 1897), urspr. lantbrukstekniker och
lantmannaskollärare, blev i nov. 1944 som representant för
yttersta vänstern (folkdemokraterna) bitr,
socialminister i J. K. Paasikivis regering och efter
regeringens ombildning i april 1945
inrikesminister. L. kvarstod på denna nyckel post även i M.
Pekkalas regering till maj 1948, då han i
samband med vissa inrikespolitiska förvecklingar
efterträddes av den mer moderate Eino Kilpi.
L. har varit medl. av riksdagen sedan 1945. —
G. 1945—50 m. Hertta Kuusinen.

Leinster [le’nsta], ir. Laighin, Irländska
republikens s. ö. provins, omfattande 12 grevskap
och huvudstaden Dublin; 19,632 km2; 1,334,754
inv. (1951)-

Leipzig [lai’ptsi^], Sachsens största stad, vid
sammanflödet av Elster, Pleisse och Parthe;
607,665 inv. (1946). Redan i mitten av
1200-talet var L. en bemärkt handelsstad, och ett årh.
senare var den Sachsens förnämsta. Redan nu
kan man tala om Leipzig-mässor. Efter
reformationen uppblomstrade boktryckeri och
bokhandel, och omkr. 1700 hade L. härvidlag tagit
ledningen från Frankfurt a. M.

I början av 1800-talet raserades
försvarsverken kring gamla staden (Altstadt) och
efterträddes småningom av en Ring med vackra,
bre

da gator, bulevarder, planteringar och ståtliga,
öppna platser. Altstadt är medelpunkt för
affärslivet. Det hårdaste slaget under sin långa
historia mottog L. genom 2:a världskrigets allierade
flygbombningar. Efter inledande anfall i nov.
1940 upptogos de igen först i okt. 1943. Enorma
skador vållades i centrum 3/i2, och efter
jätte-räderna i febr. 1944 hade staden till stor del
förvandlats till ett ruinfält. Befolkningen led
mycket stora förluster även i människoliv. -—
Stadens märkligare äldre byggnader ligga el.
lågo vid och i närheten av det forna stortorget,
Markt: gamla rådhuset (1556) representerar
jämte Fürstenhaus och gamla våghuset
Tysklands äldre renässans. L:s äldsta kyrkor äro
Nikolauskyrkan, Thomaskyrkan, där de berömda
Bach-konserterna hållas, Matteuskyrkan och
Paulinkyrkan vid univ. (urspr. en
dominikan-kyrka, ombyggd i sengotik). Till Thomaskyrkan
har överförts Bachs sarkofag från den förstörda
Johanneskyrkan. Stadens konstmuseum har ett
rikt tavelgalleri samt skulpturer av M. Klinger
m. fl. Grassimuseet innehåller rikhaltiga
etnografiska samt konstindustriella saml. Bland nyare
monument är det s. k. Völkerschlachtdenkmal i
s. ö. det största (av B. Schmitz) men klumpigt
och i det hela smaklöst. Från L:s
centralstation, den största i Tyskland (färdig 1915), utgå
ett 10-tal viktiga järnvägslinjer, till Berlin,
Bres-lau, Dresden, Chemnitz, Nürnberg, Frankfurt
a. M., Halle o. a. Två flygstationer finnas.

L. är i första rummet handelsstad och som
sådan en av Tysklands förnämsta. L.-Messe (vår
och höst) var med sina före kriget 15,000
utställare och 150,000—200,000 besökare Tysklands
och över huvud världens största mässa (lokalerna
förstörda); den återupptogs i rysk regi 1946.
L. är medelpunkt för den europeiska
pälsvaruhandeln. — Beläget i det rika, n. v.-sachsiska
brunkolsdistriktet är L. Sachsens största
industristad, med framför allt metall- och
maskinindustri, grafiska anstalter och boktryckerier,
textil- och konfektionsindustri, livsmedels-,
läder-och gummiindustrier. På höjden av fulländning
står allt, som gäller bok- och kartframställning,
nottryck o. dyl. Betydande är tillverkningen av
musikinstrument (särsk. pianon, flyglar och
automatiska musikinstrument), pälsverk, eteriska
oljor, essenser och parfymer.

L. är ett av Tysklands främsta kulturcentra.
Av dess många högre läroanstalter märkas utom
univ. handelshögsk., musikkonservatorium,
vete-rinärhögsk., inst. för experimentell pedagogik
och psykologi, akad. för grafisk konst,
zoologisk och botanisk trädgård samt flera
vetenskapliga sammanslutningar. Univ.-bibl. (byggnaden
blev under 2:a världskriget till större delen
förstörd) har omkr. 900,000 bd, Deutsche Bücherei
1,8 mill. bd (totalt förstört blev däremot
stads-bibl.). L:s teater- och musikliv skattas högt.

I L:s närhet ha stått tre märkliga slag. Om
de två första (1631 och 1642) se Breitenfeld.
Närmare staden utkämpades 16, 18 och 19 okt.
1813 det tredje, die Völkerschlacht, varvid
Na-poleons makt bröts av de förbundnas angrepp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffm/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free