Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leipzig - Leipziger-interim - Leipziger Neueste Nachrichten - Leipzigmissionssällskapet - Leipzigmässan - Leirvik - Leisewitz, Johann Anton - Leistikow, Walter - Leith - Leith-Ross, Sir Frederick - Leiturgi - Leitz, Ernst, G. m. b. H. - Leixoes - Lejd - Lejdare - Lejdebrev - Lejdtrafik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
541 Leipziger-interim—Lejdtrafik 542
i6 okt. stodo slagen vid Wachau (s. om L.), där
bömiska armén, och vid Möckern (n. om L.),
där schlesiska armén anföll. Den förra slogs
tillbaka, den senare vann terräng. Sedan
Napoleon intagit en trängre krets kring L., tog den
avgörande kampen sin början 18 okt., och även
nordarmén deltog under Karl Johans befäl
genom framryckning mot n. ö. fronten av den
napoleonska slagordningen. De förbundna
räknade denna dag omkr. 275,000 man, Napoleon åter
hade endast 160,000 man, frånsett för
genombrytning västerut avsedda trupper. Nordarmén var
synnerligen framgångsrik. 19 okt. stod en stor
arriärgardesstrid, varunder några svenska
bataljoner med två kanoner stormade Grimmaporten.
— Litt.: L Heiland, ”L. als Grosstadt” (1921).
Leipziger-interim [lai’ptsigar-], den
religions-stadga, som antogs av de sachsiska landständerha
i Leipzig dec. 1548. L. var ett resultat av
förhandlingar mellan protestantiska (Melanchton)
och katolska teologer.
Leipziger Neueste Nachrichten [läTptsigar
nåibsta nä^riktan], tidning i Leipzig, uppsatt
1892. L. upphörde 1945.
Leipzigmissionssällskapet. 1836 tillkom
Evan-geliskt-luterska missionssällskapet i Dresden,
efter högkvarterets förflyttning 1848 till Leipzig
kallat L. L., som samlat majoriteten av Tysklands
luteraner, har verkat i tamullandet i Sydindien
och i Östafrika.
Leipzigmässan, f. g. 1268 omnämnd varumässa
i Leipzig. Urspr. en ren varumässa anordnas L.
numera som provlagermässa 2 ggr om året (vår
och höst). Vårmässan är kombinerad med en
teknisk mässa. L. har ännu icke uppnått sin
förkrigsstorlek; våren 1950 deltogo över 7,500
in- och utländska utställare. Den totala ytan
uppgick till 125,000 m2, för provlagermässan och
tekniska mässan sammanlagt.
Leirvik [låi’-], hamnplats på ön Stord i
Hordaland fylke, v. Norge; 1,300 inv.
Folkskol-lärarseminarium.
Leisewitz [läi’zavits], Johann Anton,
tysk författare (1752—1806). Han skrev
sorgespelet ”Julius von Tarent” (1776), ett av Sturm
und Drangs mest karakteristiska verk.
Leistikow [lai’stikå], Walter, tysk
konstnär (1865—1908), elev av Gude. L. strävade i
sina landskap efter summarisk, förenklad
formgivning och färghållning. Hans strävan förde
honom följdriktigt till dekorativa uppgifter.
Dessutom graverade han, påverkad av det japanska
träsnittet. — Monogr. av L. Corinth (1910).
Leith [lib], hamnstad till Edinburgh.
Leith-Ross [li’b-rå’s], Sir Frederick
William, engelsk finansexpert (f. 1887), led. av
ententens skadeståndskommission 1920—25, chef
för Englands finansdelegation vid konferenserna
i Haag 1929 och 1930, president i den
internationella statsskuldskommittén 1931, chef för
regeringens ekonomiska rådgivarstab och led. av
N. F:s ekonomiska kommitté sedan 1932. L. är
en av Englands främsta och mest anlitade
finansiella experter. Under 2:a världskriget ledde L.
Englands ekonomiska krigföring.
Léiturgi, en prestation åt det allmänna, ett
slags dels i förmögenhets-, dels i
arbetsprestation bestående skatt. Till 1. hörde i Aten under
dess blomstringstid särskilt trierarkien,
skyldighet att utrusta och föra befäl över ett
krigsfartyg, koregien, utrustning och
inövning av en kör, anordnandet av idrottstävlingar
vid vissa fester o. s. v. Under den senare
kejsartiden blev 1. under den ekonomiska nedgångstiden
ett viktigt medel för bestridande av statens
behov men också ett förkrossande tryck för de
mindre bemedlade klasserna.
Leitz, Ernst, G. m. b. H. [läits], tysk
finmekanisk fabrik i Wetzlar, grundad 1869 av
instrumentmakare Ernst Leitz. L. har
omfattande tillverkning av optiska precisionsinstrument,
ss. mikroskop, mikrokameror, kikare, olika slags
mätinstrument för medicinskt och industriellt
bruk, proj ektionsapparater och kameror
(små-bildskameran Leica). Antal anställda omkr.
4,000 (1950).
Leixöes [lai/åi’/], uthamn till Porto.
Lejd. (Jur.) Fordom medgiven rättighet för
en person, som rymt ur riket med anledning av
begången förbrytelse el. för gäld, att utan fara
för häktning kunna till riket återkomma för att
utföra sin sak samt att fritt få åter förfoga sig
utom riket. Lejdebrev kallades den
handling, vari K. m:t medgav 1. För nutida sv. rätt
är 1. okänd.
Lejdare, repstege med tvärpinnar av trä,
nyttjas som gymnastikredskap för äntring m. m. På
fartyg förekommer bl. a. en för besättningen
avsedd L, upphängd utombords och kallad
stormlejdare. L. kallas där även fasta järnstegar
till maskinrum, lastrum o. s. v.
Lejdebrev, tillförsäkran om lejd.
Lejdtrafik. Under 2:a världskriget fick det
neutrala Sverige med vissa avbrott åtnjuta
förmånen av fri lejd för handelsfartyg, d. v. s. de
krigförande makterna, närmast Tyskland och
England, medgåvo, att svenska handelsfartyg,
som ej förde krigskontraband och som följde
vissa bestämda router, skulle oantastade få frakta
varor till och från icke krigförande länder.
Medgivandet av 1. var kombinerat med handelsavtal
och transiteringsöverenskommelser (Tyskland)
m. m. Tillfälliga avtal kommo först till stånd
med England i slutet av 1940. Grunden för
dessa var, att ett utgående fartyg skulle motsvaras
av ett hemgående. Vid slutet av 1944 hade
antalet lejdfartyg uppgått till 218 hem- och 219
utgående. Argentina var praktiskt taget det
enda land, till vilket Sverige, särsk. under krigets
senare del, kunde skeppa sina produkter i utbyte
mot vad landet fått in. L. hade att kämpa med
många svårigheer och faror. Sålunda förlorades
1941—43 ej mindre än 10 lejdfartyg med 156
man. — L. var för Sveriges försörjning av
utomordentlig betydelse. Sålunda utgjorde 1941 l:s
andel i Sveriges import 17%, i exporten
9fl/o. 1942 var 1. med 21% delaktig i importen,
och 1944 ombesörjde 1. icke mindre än 35 °/o av
landets totala utrikeshandel, som detta år repre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
