Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leksand - Leksands kontrakt - Leksands Noret - Leksands och Gagnefs tingslag - Leksberg - Lekskola - Lekstuga - Lekteori - Lekterapi - Lektid - Lektion - Lektionarier - Lektor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
Leksands kontrakt—Lektor
550
östanhol (343 inv.). I L. finnas spisbrödsfabrik,
elkraftverk (Brossfors, Rällsjöfors), sågverk och
snickerifabriker, smidesverkstäder (liar m. m.),
båtbyggeri, tillverkning av skinnvaror och ett
mångsidigt konsthantverk. Egendom: Edshult.
Den mycket rymliga kyrkan var urspr. en
tre-skeppig hallbyggnad, trol. från senare hälften av
1200-talet. Sitt nuv. utseende med det höga,
brutna halmtaket erhöll kyrkan i stort sett vid
ombyggnaden 1709—15. Renoverad 1943.
Klockstapeln torde härstamma från 1628. Den nutida
träkyrkan i Djura byggdes 1780 och efterträdde
en byggnad från 1648. — Litt.: P. Johannes,
”Vår socken” (1938).
Leksands kontrakt i Västerås stift omfattar
delar av Nedansiljans domsagas tingslag och
består av följ. 5 pastorat: Leksand och Djura;
Sil-jansnäs; Gagnef och Mockfjärd; Ål samt
Bjursås.
Leksands Noret, municipalsamhälle (sedan
1904) och kyrkby i Leksands kommun i Dalarne,
med naturskönt läge vid österdalälvens utflöde
ur österviken av Siljan; 2,70 km2; 1,648 inv.
(1952). L., som av ålder är nedre Siljansbygdens
medelpunkt, är station på statsbanelinjen Krylbo
—Borlänge—Rättvik och s. ändpunkt för
ångbåtstrafiken på Siljan. Det har numera
utvecklats till ett delvis stadspräglat handels-,
kultur-och turistcentrum. Här finnas bl. a. domsagans
kansli- och tingshus (även inrymmande ett
konstgalleri), häradsskrivarekontor, samrealskola,
hembygdsgård, epidemisjukhus och kronikersjukhem,
varmbadhus (med medicinska bad) m. m. L:s
främsta industri är Norsbro sågverk ab., gr.
1873.
Leksands och Gagnefs tingslag i
Kopparbergs län upphörde 31/i2 1947.
Leksberg, sn i Skaraborgs län, Vadsbo hd,
vid Vänern, närmast s. om Mariestad; 28,23 km2;
1,243 inv. Ö952); införlivades Vi 1952 med
Ma-riestads stad.
Lekskola, se Kindergarten.
Lekstuga. 1) Dansgille, hållet av
allmogeungdom; även dansgille för folkdansidkande, i
na-tionaldräkter klädd ungdom. — 2) Mycket litet
hus, uppfört för barn att leka uti.
Lekteori. Om de olika stadierna i barnets
lekutveckling råder ganska stor enighet bland
forskarna; men man har icke vågat göra någon
absolut tidsbestämning av perioderna för den ena
el. andra sortens lekar. Först uppträder emellertid
funktionsleken, då barnet nöj er sig med
att glädjas åt att röra sina lemmar och att
upptäcka föremålens form. Under följ,
utvecklingsfas överväga fiktionslekarna el.
”låtslekarna”, då barnen själva el. tingen omkring dem
få föreställa något annat, än de i verkligheten
äro. I nästa utvecklingsfas uppträda kon s t r u
k-tionslekarna, då barnet väntar, att det skall
komma något resultat ut av dess sysselsättning.
Prestationen blir viktigare än själva leken. Ur
detta stadium utvecklas barnets förmåga att
relativt självständigt utföra en uppgift. Därmed
har det nått fram till något, som är väsentligt
för skolmognaden. Under skolåren kommer
småningom grupp- el. tävlingsleken alltmer
i förgrunden. Barnet lär sig leka i samförstånd
med andra barn och tillämpa givna regler för
leken. Nu blir också leklusten på allvar socialt
inriktad, och genom denna övning blir det alltmera
tränat att träda in i de vuxna människornas
samhälle. — Litt.: K. Biihler, ”Die geistige
Ent-wicklung des Kindes” (6:e uppl 1930); J.
Hui-zinga, ”Homo ludens. Versuch einer Bestimmung
des Spielelements der Kultur” (1940; sv. övers.
1945).
Lekterapi, psykol., teknik att genom lek
förbättra ett milj oskadat barns livsanpassning.
Missanpassning uppstår, då dess normala drift att
realisera sina inneboende möjligheter hämmas
genom hinder från omgivningens sida. Eftersom
leken är barnets naturliga uttryckssätt, blir den
en god barometer på anpassningen men är också i
sig ett terapeutiskt medel. L. brukar tillgå så,
att barnet får tillgång till olika sorters leksaker
och får handha dem fullständigt fritt. Det får
därigenom en känsla av trygghet och framgång,
som det förut saknat, och hämmade affekter
kunna avreageras. Terapeuten följer barnets
utveckling och kan på ett indirekt sätt dirigera leken
och barnets utveckling mot hälsa. L. har bedrivits
i England och U.S.A. sedan 1920-talet. I Sverige
förekommer 1. bl. a. vid Ericastiftelsen. — Litt.:
C. H. Rogerson, ”Play therapy in childhood”
(1939); G. Seitz, ”Lek och 1.” (i ”Psykologien
upptäcker människan”, 1945), ”Om 1. vid
barnneuroser” (i ”Människa och miljö”, 2, 1947).
Lektid, se Lek 2).
Lektion (lat. lèctio, läsning), föreläsning,
un-dervisningstimme. — I svenska folkskolor
omfattar varje 1. i regel 45 min., så även vid
heldags-läsning i fortsättningsskolan, medan man vid
kortare lästid där har 1., omfattande 50 min. I
svenska lärov. och därmed jämförliga skolor skola i
regel de båda första 1. på morgonen el. efter
frukost-(måltids-)rasten omfatta 45 min., medan
3:e och 4:e 1. i rad endast få omfatta 40 min.
Mellan de 1., som följa omedelbart på varandra,
skola lärjungar åtnjuta minst 10 min. ledighet.
Antalet 1. per dag är i stort sett maximerat till 5
i småskolan, 6 i folkskolan och 7 vid lärov.
Lektionärier (av lat. lèctio), gamla, ofta
dyrbart utstyrda böcker på grek. el. lat.,
innehållande evangelie- och episteltexter, som lästes vid
gudstj änsten.
Le’ktor (lat. lèctor, föreläsare), tjänstetitel för
vissa lärare vid högre allm. lärov., lycéer,
kommunala och enskilda gymnasier, specialgymnasier
och folkskoleseminarier. Behörig att söka
ledig-förklarad 1.-befattning (lektorat) är bl. a. den,
som genomgått provår, avlagt teol. el. fil.
lic.-examen, disputerat för doktorat el. lektorat samt
dessutom avlagt fil. ämbets- (resp. teol. kand.-)
examen. L. kan också vara led. av domkapitel. —
L. kallas även vissa i utlandet födda lärare,
anställda vid svenska univ.
(universitetslektorer) med huvudsaklig uppgift att undervisa
i sitt hemlands språk och litteratur. Vid
åtskilliga utländska univ. finnas likaledes svenska 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
