Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Le Monde Oriental - Lemonnier, Camille - Lemon squash - Lemoyne el. Le Moine, François - Lemoyne, Jean Louis och Jean Baptiste - Lemströms kanal - Lemur, Lemuridae - Lemvig - Lena (Uppsala län) - Lena (Älvsborgs län) - Lena (Kungslena) - Lena (flod) - Lenæus, Johannes Canuti - Lenaia, lenéerna - Lenain el. Le Nain, Antoine, Louis och Mathieu - Lenard, Philipp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
555
Lemonnier—Lenard
556
”Den östra världen”, tidskrift för ”Öst-Europas
och Asiens historia och etnografi, språk och
litteraturer, religioner och folkdiktning”, uppsatt
1906 i Uppsala av professorerna K. F.
Johansson, J. A. Lundell, K. B. Wiklund och K. V.
Zetterstéen; utgavs från 1929 av prof. H. S.
Nyberg; sista häftet utkom 1947.
Lemonnier [lamånje’], Antoine Louis
Ca-m i 11 e, belgisk författare (1844—1913). Ehuru
av flamsk härkomst, blev L. i första hand den
vallonska arbetar- och bondebefolkningens
natu-ralistiske epiker. Sitt internationella rykte
grundläde han med romanen ”Un måle” (1881; ”En
man”, 1924), en brutal kärlekshistoria i lantlig
miljö. Utsökta landskapsbeskrivningar har han
givit i ”La Belgique” (1888). Av hans senare
skrifter må nämnas den för anstötlighet åtalade
men frikända romanen ”L’homme en amour”
(1897). — Monogr. av L. Bazalgette (1904) och
A. Kiepert (1924).
Lemon squash [le’man skæå’J], eng.,
”citron-urkram”, läskedryck av isvatten, citronsaft och
socker.
Lemoyne [lam<oa’n] el. Le Moine,
Fran-q o i s, fransk målare (1688—1737). Hans största
verk, övermåttan lovprisat på sin tid, var den
ståtliga plafonden ”Herkules’ apoteos” i
Herku-lessalen i Versailles. Representativa målningar av
L. äro f. ö. ”Herkules och Omfale” i Louvren
och ”Venus och Adonis” (1729) i
Nationalmuseum i Stockholm.
Lemoyne [lam(oa’n], franska skulptörer.
Jean Louis L. (1665—1755) betecknar i sina
porträttbyster övergången från barock till
rokoko. Hans son Jean Baptiste L. (1704—78)
representerar den utvecklade rokokostilen,
övergång från Coyzevox till Houdon. Hans
kvinnobilder äga smältande mjukhet i formen, elegans
och livlighet i uttrycket (prov härpå bl. a. i
Nationalmuseum, Stockholm). — Litt.: L. Réau,
”Les L.” (1927).
Lemströms kanal, se Lemland.
Le’mur, Lemüridae, zool., se Makisläktet.
Lemvig [-ig], stad i Ringköbing amt,
Danmark, vid Limfjorden på Jyllands västkust;
5,200 inv. L. nämnes som stad redan 1234.
Lena, sn i Uppsala län, Norunda hd, n. om
Uppsala, kring Fyrisån, vid Vendelsåns inflöde;
65,66 km2; 957 inv. (1952). Kilometerbred
slättbygd kring åarna, f. ö. låglänt skogsmark. 1,562
har åker. Egendom: Salsta. Kyrkan härstammar
från omkr. 1300. Ingår i Tensta, L. och Viksta
pastorat i Ärkestiftet, Ulleråkers och Norunda
kontrakt. Tillhör storkommunen Vattholma.
Lena, sn i Älvsborgs län, Kullings hd, n. ö.
om Alingsås; 39,92 km2; 728 inv. (1952); gräns
i s. ö. är Säveån; höglänt skogstrakt i n. v.
1,206 har åker. Nuv. kyrkan byggdes 1836.
Ingår i L., Bergstena och Fullestads pastorat i
Skara stift, Kullings kontrakt. Tillhör
storkommunen Vårgårda.
Lena, se Kungslena.
Lena [ljä’na], den östligaste och vattenrikaste
av Sibiriens floder; 4,264 km lång; flodområde
2,418,000 km2. L. upprinner på Bajkalbergen
blott 10 km v. om Bajkalsjön. Största delen av
L:s dräneringsområde sträcker sig mot ö. och
s. ö., varifrån dess viktigaste bifloder komma.
Från Bulkur vidgar sig L. till en bredd av nära
20 km, omslutande den stora ön Tas-Ary
(Sten-ön), och mynnar med vidsträckt delta (c:a 28,000
km2) i Nordenskiölds hav av Ishavet. — L:s
mynning befors av européer f. ggn. under
Vega-expeditionen 1878. Av L:s flodsystem (c:a 19,000
km) är nära hälften segelbart. L. är segelbar
redan vid Vercholensk. Vid Kirensk är L. isfri
från mitten av maj till slutet av okt., s. om deltat
från mitten av juni till början av okt.
Skeppsfarten är relativt obetydlig i jämförelse med den
på Ob och Jenisej, fastän landet rymmer
oerhörda naturtillgångar, ss. järnmalm v. om
Kirensk, stenkol n. om Jakutsk och vid stranden av
Aldan, guld och ändlösa skogar. I Bodaj
bobäckenet vid Vitim och vid Tommot, en biflod till
Aldan, ligga bl. a. de största guldfälten i SSSR,
vilkas drift är baserad på arbetskraft av
tvångs-förflyttade och politiska fångar.
Lenæus, Johannes Canuti, ärkebiskop
(1573—1669), från Lena socken i Uppland. Han
blev efter studier bl. a. i Wittenberg prof, i
filosofi och sedermera i teologi i Uppsala samt 1647
ärkebiskop. L. ådrog sig drottning Kristinas
missnöje genom en akad. avh., ”De jure regio”
(1633—47), i vilken han underkastade konunga
-dömet en viss kritik. Genom hans ”Logica
pe-ripatetica” (1633), länge använd som lärobok,
fick den aristoteliska filosofien ny fart i Sverige.
Hans barn adlades 1658 med namnet C lo.
Lénaia, 1 e n é e r n a, Dionysosfest i Aten.
Lenain [lana’] el. Le N a i n, tre bröder, A
n-t o i 11 e (omkr. 1588—1648), Louis (omkr.
1593—1648) och Mathieu (1607—77),
franska genremålare, som samarbetade och betecknade
sina arbeten med ”Lenain”. Mest berömda äro
bröderna för sina genrescener ur franska
bondelivet (se bild 14 å pl. vid Fransk konst). Först
på 1700-talet fick man blicken öppen för
brödernas förtjänster. — Litt.: A. Valabrègue, ”Les
frères L.” (1904).
Lenard [lè’nart], Philipp Eduard Anton,
tysk fysiker (1862—1947), prof, vid univ. i
Bres-lau 1894, tekniska högsk. i Aachen 1895, univ.
i Heidelberg 1896, i Kiel 1898 och åter i
Heidelberg 1907. L. utförde omfattande och
grundläggande undersökningar av katodstrålarna och
belönades härför med
Nobelpriset i fysik
1905. Han var den
förste, som använde
vismutspiraler för att
mäta magnetiska
fältstyrkor. L. arbetade
även på optiska
problem, spec. de fasta
ämnenas fosforescens,
och undersökte den
fotoelektriska effekten
och luftens jonisation
genom bestrålning med
ultraviolett ljus. Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
