Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leningrad (S:t Petersburg, Petrograd) - Leningradområdet - Leninsk-Kuznetskij - Lenis - Lenk, Torsten - Lennander, Karl - Lennart - Lennartsfors - Lennartsnäs - Lennep, Jacob van
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
563 Leningradområdet—Lennep 564
förnämsta av L:s talrika kyrkor, den praktfulla,
av fransmannen Montferrand 1817—58 i rysk
empirstil uppförda Isaakskatedralen med en 102
m hög kupol. Från Amiralitetet utgå de stora
radiala avenyerna (ry. prospekty), av vilka den
ö., Prospekt 25 Oktiabrja, är 4,5 km lång och
slutar vid Alexander-Nevskij-klostret, det största
i Ryssland, uppfört 1710—16. Flera f. d.
aristokratpalats äro förändrade till museer, t. ex.
Stro-ganovpalatset, Tjernysjevpalatset (nu
teatermuseum) och Bobrinskij palatset (nu Ryska museets
socialhistoriska avd.). Längre österut vid Neva
ligger f. d. Smolnyjklostret, den från Katarina
II :s tid härstammande ståtliga
flickpensionsbygg-naden, nu säte för Leningradområdets råd,
partilokaler och flera ämbetsverk. Kring de stora
bangårdarna utanför L:s centrum ligga
industristadsdelarna. Endast den förnämsta av
järnvägsstationerna, Oktobervoksal, har man förlagt till
en viktig trafikknut vid stadscentrums yttersta
gräns. Av de övriga huvudbangårdarna ligger
Finländska järnvägsstationen i en avlägsen
stadsdel, Vyborgskij, n. om Neva, med huvudsaki.
industri- och arbetarkvarter. Till dessa ansluta sig
en hel rad av förstäder norrut längs stambanan
till Finland. En annan oformlig men starkare
utvecklad utlöpare från L. är den rad av
förstäder, som sträcker sig längs Neva. På ö. sidan
av flodens stora krök, närmast
Vyborgskij-stadsdelen, följa de av lägre inkomsttagare bebodda,
torftiga stadsdelarna St. (Bolsjaja) Ochta och
L:a (Malaja) Ochta. I L:s s. del kring Oktober-,
Warszawa- och Baltiska huvudbangårdarna ligga
industristadsdelarna Volodarskij, Moskovskij och
Kirovskij (förr Narvskij). Den sistn. präglas av
gigantiska fabriker, ss. Kirov-verken (grundade
redan 1801), gummifabriken Krasnyj Treugolnik
(.f. d. Treugolnik) m. fh, de väldiga varven och
hamnen.
Tillträdet till staden från sjösidan har
möjliggjorts för större fartyg genom anläggandet av
Sjökanalen (Morskoj kanal, 1875—85), som nu
är 32 km lång, 107 m bred i botten samt 8,2 m
djup och slutar i den 1 km långa Gutujev-hamnen.
L. har RSFSR:s största hamn med en bassängyta
av 50 km2, 12,7 km kaj vid 6—8 m djup.
Järnvägsspårens längd inom hamnen uppges till 60 km.
Före 1 :a världskriget torde L. efter
fartygstrafiken ha varit Östersjöns största hamn. Efter 2:a
världskriget, då Sovjetunionen genom
ockupationen av de baltiska hamnarna (Reval, Riga,
Vindau, Libau) och Königsberg fick en rad
hamnar vid Östersjön, torde L:s betydelse ha
minskats.
Främst bland L:s industrier står maskin- och
metallindustrien. Som Rysslands äldsta centrum
i fråga om maskintillverkning spelade L. en
utomordentlig roll i början av Sovjetunionens
in-dustrialiseringsplan. En rad nya industrigrenar
tillkommo, ss. tillverkning av traktorer, turbiner,
blumings, textilmaskiner, utrustning för tung
industri och skogsindustri. Energien erhålles i stor
skala från de kolossala Volchov- och
Svirkraft-verken. Av stor betydelse äro även textil-
(bomulls-, ylle-, konstsiden-) och beklädnadsindustri,
läder- och skoindustri, skogs-, möbel- och
pappersindustri, kemisk industri med tillverkning av
syntetiskt gummi, lack och färger samt
konstmassor. L. är alltjämt RSFSR:s främsta
kulturcentrum. Främst bland vetenskapliga
sammanslutningar står den 1725 grundade vetenskapsakad.
med en rad inst. och museer, ss. geologiskt,
mineralogiskt, botaniskt, zoologiskt, antropologiskt
och etnografiskt, asiatiskt museum, Tolstojmuseum
och Pusjkin-hus. Bland andra museer märkas de
berömda Ryska museet, Eremitaget och L:s
stadsmuseum. L:s statsuniv. grundades 1819. Andra
högre läroanstalter äro bl. a.
Friedrich-Engels-inst. för nationalekonomi och Krupskaja-inst. för
kommunistisk propaganda. Ett av världens största
bibi, är det 1814 grundade statsbibl. med nära 5
mill. bd och 330,000 handskrifter samt
vetenskapsakad :s bibi, med 3,5 mill. bd. Bland de c:a
20 teatrarna märkas särsk. akademiska
statsope-ran och balettkåren (förr Mariinskij, nu
Kirov-teatern) och Stora dramateatern (förr
Alexandrinski j, nu Gorkij-teatern).
Leningradområdet, ry. Leningradskaja oblast,
omfattar landets n. v. delar vid gränsen mot
Finland, Estland och Finska viken. 143,700 km2,
6,435,076 inv. (1939). Huvudstad: Leningrad.
Leninsk-Kuznetskij [lje’njinsk-koznjä’tskaj],
stad i v. Sibirien, Novosibirskområdet, RSFSR,
200 km ö. s. ö. om Novosibirsk; 82,000 inv.
(1:939). L. har snabbt uppblomstrat som en av
medelpunkterna för Kuznetsks stenkolsbäcken.
Lénis, lat., mjuk, svag.
Lenk, Torsten Richard, museiman (f. 1890
29/s), fil. mag. i Uppsala 1918, fil. lic. i
Stockholm 1934, fil. dr 1939; anställd vid Nordiska
museet 1918, amanuens vid Livrustkammaren
1924, föreståndare där 1944. L. har utg. skrifter
i konst-, kultur- och vapenhistoriska ämnen, bl. a.
”Flintlåset. Dess uppkomst och utveckling” (dr
avh. 1939).
Lenna’nder, Karl Gustaf, kirurg (1857—
1908). Han blev med. dr i Uppsala 1888, s. å.
docent och 1901 prof. där. L. offentliggjorde
ett stort antal avh. inom olika områden av
kirurgien och gynekologien. Främst och oftast
drogs han in på appendicitens och peritonitens
patologi och terapi. L. var synnerligen
framstående som operatör och en av den moderna
kirurgiens banbrytare i Sverige. Av sin efterlämnade
förmögenhet testamenterade L. största delen till
Uppsala univ., ”Elisabet (L:s moder) och K. G.
Lennanders fond för naturvetenskaplig och
medicinsk forskning”. Hans ”Gesammelte Werke”
utgå vos i 3 bd 1912.
Lennart, förutvarande arvfurste och hertig av
Småland, se Bernadotte 6).
Lennartsfors, samhälle i Trankils sn,
Värmland.
Lennartsnäs, gods i Stockholms-Näs sn,
Uppsala län, vid Mälarfjärden Görveln. Ägdes från
1630-talet till 1758 av Lennart Torstenson och
hans ättlingar. Sedan 1831 tillhör det ätten af
Ugglas.
Lennep, Jacob van [fa’n], holländsk
författare (1802—68), var advokat och domare. L.
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
