Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lera - Lerberg - Lerberget - Lerberghe, Charles van - Lerbo - Lerbäck - Lerch, Eugen - Lerchenborg - Lerdal (Dalarne) - Lerdal (Dalsland) - Lerdala - Lerdalsån - Lerduveskjutning, lerduveskytte - Lergaard-Nielsen, Niels - Lerglimmerskiffer - Lergods - Lergök - Lerhamn - Lérida - Lerinerna - Leringsforsen - Lerjord - Lerjärnsten - Lerma, Francisco Gómez de Sandoval y Rojas - Lermontov, Michail Jurjevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Lerberg—Lermontov
588
och bilda åkerjorden i stora delar av Sverige.
Lerhaltig jordmåns betydelse för lantbruket
beror till stor del på dess innehåll av kolloider,
vilka förorsaka, att jordmånen ej torkar ut utan
håller fuktigheten kvar. Förekomsten av zeoliter
i 1. har också en stor betydelse för omsättningen
av alkaliska ämnen, särskilt kali och kalk, i
åker j orden.
Lerberg, se Klacka-Lerbergs gruvfält.
Lerberget, fiskläge i Väsby sn, Malmöhus län.
Lerberghe [lä’rbärka], Charles van
[fa’n], belgisk skald (1861—1907), en av
symbolistiska skolans främsta representanter. Hans
rykte grundas främst på diktsamlingen
”Entre-visions” (1898), det lyriska dramat ”Chanson
d’Éve” (1904) och det satiriska ”Pan” (1906). —
Biogr. av A. Mockel (1904).
Lerbo, sn i Södermanlands län, Oppunda hd,
ö. om Katrineholm; 63,44 km2, 767 inv. (1952).
Sjörik, småkullig jordbruksbygd. 2,198 har åker.
Egendomar: Sund (under Lagmansö),
Gotthards-berg och Gustavsvik. Nuv. kyrkan uppf. 1767.
Pastorat i Strängnäs stift, Oppunda ö. kontrakt.
Tillhör storkommunen Sköldinge.
Lerbäck, sn i Örebro län, Kumla hd, mellan
Askersund i s. v., östgötagränsen (Tylöskogen)
i s. ö. och sjön Tisaren i n.; 315,32 km2, 4,112
inv. (1952). 3,919 har åker. I L. tätorterna
Skyll-berg (brukssamhälle; 315 inv., 1951), Åsbro
(260 inv.) och Mariedam (298 inv.). Nuv.
kyrkan uppf. 1786. Pastorat i Strängnäs stift, Kumla
kontrakt. Utgör tills, m. Snavlunda
storkommunen Lerbäck; 395,65 km2; 5,420 inv. (1953); i
Västernärkes domsaga.
Lerch [lärt;], Eugen, tysk romanist (f.
1888), prof, i Mainz sedan 1946. L., som är en
av de främsta målsmännen för den s. k.
idealistiska skolan i tysk språkvetenskap, har
författat flera betydande arbeten, bl. a. ”Historische
französische Syntax” (3 dir, 1925—34),
”Haupt-probleme der französischen Sprache” (2 bd, 1930
—31) och ”Französische Sprache und Wesensart”
(1933)-
Lerchenborg [lä’rkanbår], gods på Själland,
s. om Kalundborg, med namnet efter generalen
C. Lerche, som 1743—45 lät uppföra det nuv.
barockslottet och 1755 upprättade stamhuset L.,
1818—1923 grevskap inom släkten Lerche.
Lerdal, samhälle i Rättviks kommun i Dalarne.
Lerdal, sn i Dalsland, Valbo hd, Älvsborgs
län, vid Bohuslänsgränsen; 53,92 km2, 481 inv.
(1952). Genomflytes av Lerdalsån i en djup,
odlad dal, omgiven av oländig bergsbygd. 966 har
ålcer. Kyrkan är delvis medeltida men huvudsaki.
från 1777. Ingår i Högsäters, Järbo,
Ränne-landa, L:s och Råggärds pastorat i Karlstads
stift, V. Dals kontrakt; tillhör storkommunen
Högsäter.
Lerdala, sn i Skaraborgs län, Vadsbo hd,
n. v. om Skövde; 35,46 km2; 610 inv. (1952).
L. omfattar Billingens sluttningar ned mot sjön
Lången och skogsmarker på Klyftamon. 957 har
åker. Kyrkan är i sin v. del från 11 oo-talet.
Ingår i Bergs, L., Timmersdala och Böja pastorat
i Skara stift, Billings kontrakt; tillhör
storkommunen Timmersdala.
Lerdalsån, biå till örekilsälven.
Lerduveskjutning, lerduveskytte, se
Duvskjutning och Skeetshooting.
Lergaard-Nielsen [-går-ni’l-], Niels
Christian, dansk målare (f. 1893) L. är huvudsaki.
autodidakt. Sedan 1931 är han medl. i
Grönning-en. L. tillhörde kretsen kring J. Söndergaard,
som i början av 1920-talet odlade en
nyromantisk landskapskonst. Från att ha varit primitivt
rikt och otuktat blev L:s måleri vid 1930-talets
mitt stramare, mer syntetiskt. I sina målningar,
vanl. havsbilder men även figurskildringar,
söker L. det universella och allmängiltiga i motivet.
Lerglimmerskiffer, miner., se Fyllit.
Lergods, se Keramik.
Lergök, ett musikinstrument, se Ocarina.
Lerhamn, fiskläge i Brunnby sn i Skåne.
Lérida [lä’-], huvudstad i prov. Lérida i
Kata-lonien, Spanien, vid Ebros biflod Segre;
51,000 inv. Praktfull katedral i 1200-talets
unggotiska stil; den nya katedralen är från
1700-talets slut. L. är antikens Ilerda.
Lerinerna, fr. Iles de Lérins [i’l da lera’s],
fransk ögrupp i Medelhavet, utanför Cannes.
Störst är S : t e-M arguerite, där ett
kloster, Lerinum, grundlädes på 400-talet.
Leringsforsen, kraftverk i Ljungans tillflöde
Gimån vid dess utlopp ur sjön Leringen, äges
av staten och byggdes 1942—44.
Lerjord. 1) (Kem.) Se Aluminiumoxid.
2) (Lantbr.) Sådan jord, som till följd av
sitt innehåll av lera har dennas egenskaper.
Lerjärnsten, miner., i sedimentära lager
förekommande ler- och sandblandat järnkarbonat;
benämningen 1. användes särsk. om de som
järnmalm betydelsefulla förekomsterna i England.
Liknande skikt förekomma i Skånes juralager,
bl. a. tills, m. j ärnoolitmalmen.
Lerma [lä’-], Francisco Gömez de
Sandoval y Ro jas, hertig av L., spansk
statsman (1552—1623). Han blev vid Filip IH:s
tronbestigning 1598 hertig och förste minister.
L. var oduglig, slösaktig och egennyttig. Han
blev kardinal men störtades 1618.
Lermontov [ljä’rmantaf ], Michail J u r j
e-vitj, rysk skald (1814—41). Son till en officer,
tillhörande en på 1600-talet inflyttad skotsk släkt,
blev L. 1834 gardesofficer i Petersburg;
förvisad till Kaukasien,
först på grund av en
mot
Petersburgssocie-teten utmanande dikt
vid Pusjkins död
(1837), sedan på grund
av en duellaffär,
stupade han där i en duell.
L. brukar betecknas
som Rysslands Byron.
Hans sönderslitenhet,
världsförakt och
världssmärta äro
framsprungna ur en i sin
hopplösa disharmoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
