Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Letchworth - Leteensuo - Le Tellier, Michel - Lethaby, William Richard - Lethe - Lethington - Leticia - Leto - Lette, Ailette - Letter - Letter - Letterstedt, Jakob - Letterstedtska föreningen - Lettgallen - Lettiska språket och litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591
Letchworth—Lettiska språket och litteraturen
598
Letchworth [le’t/æäb], stad i eng. grevsk.
Hertford, 50 km n. om London; c:a 16,000 inv.;
gr. 1903 som ”världens första trädgårdsstad”.
Le’teensuo [-ténsoå], mosse i Hattula
kommun, Tavastehus län, Finland, omkr. 400 har, med
en Finska mosskulturförenihgens försöksstation.
Le Tellier [la tälje’], Michel, fransk
statsman (1603—85). Mazarin gjorde L. till
krigsminister 1643; som sådan blev han den egentlige
grundläggaren av Frankrikes moderna armé. Han
efterträddes av sin son Louvois (se d. o.). 1677
blev L. kansler och storsigillbevarare. Han var en
av dem, som förmådde Ludvig XIV att upphäva
Nantesiska ediktet.
Lethaby [le’babi], William Richard,
engelsk arkitekt (1857—1931), studerade under
Norman Shaw och var medarbetare till W.
Morris. L. var en livlig anhängare av J. Ruskins
idéer att rädda arkitektur och nyttokonst från det
smakförfall, som den industriella mekaniseringen
fört i släptåg. L:s skapelser inom
bostadsarkitektur och inredningskonst anknyta nära till den
gotiska traditionen och det äldre konsthantverket.
Löthe, grek, myt., se Hades.
Lethington [le’biijtan], se Maitland.
Leti’cia [-sia], hamnplats i sydöstligaste
Colombia, vid Amasonfloden; 2,000 inv. Om tvisten
mellan Colombia och Peru ang. L. se Colombia,
sp. 947-
Léto (grek. Lètö, lat. Latönd), grekisk
gudinna, med Zeus moder till tvillingsyskonen
Apollon och Artemis. Myten berättar, att Heras
svartsjuka hindrade henne att finna någon plats
för sin förlossning, tills ön Delos dök upp ur
havets djup.
Lette [lä’t], Ailette, vänsterbiflod till Oise
i dep. Aisne i n. Frankrike, mynnar nedanför
Qiauny. L. är 60 km lång och åtföljes av Oise—
Aisne-kanalen.
Letter (lett, latviesi) benämnes befolkningen
i Lettland (lett. Latvija). Utgångna från skilda
baltiska stammar: 1 e t(t)g a 1 (l)e r, s e 1 e r, s e
m-gal(l)er och kurer, hade de omslutit och
utträngt den finska befolkning, som varit bofast
i v. Livland och n. Kurland. I början av
1200-talet blevo 1. underkuvade av svärdsriddarna,
varefter deras historia varit knuten till Livlands
och Kurlands. Först 1817—19 upphävdes deras
livegenskap. L. uppgå till c:a 1,5 mill., av vilka
de flesta äro luteraner, ett mindretal ortodoxa
el. katoliker (i Lettgallen).
Letter [le’ta] (plur. letters), eng., brev.
Letterstedt, Jakob, mecenat (1796—1862);
hette urspr. Lallerstedt men ändrade sitt
namn till L., sedan han 1819 på gr. av
misslyckade ekonomiska spekulationer måst lämna
Sverige. 1820 hamnade han i Kapstaden, där han
genom en lönande kvarnrörelse, spannmålshandel
med stora leveranser till regeringen och slutl. ett
flertal industrianläggningar förvärvade en stor
förmögenhet och blev en av Kapkoloniens mest
bemärkta och inflytelserika medl., en tid även led.
av koloniens lagstiftande råd. 1841 blev L.
svensk-norsk konsul i Kapstaden och 1857 generalkonsul.
Han lämnade 1860
definitivt Kap och dog
i Paris.
L. testamenterade
till Vet.-akad. 5,000
pd st., varav räntorna
skola användas dels
till årliga pris (L e
t-terstedtska prisen) för antingen ett
utmärkt originalarbete
inom vetenskapens,
litteraturens el. konstens
område el. för någon
viktig upptäckt av
praktiskt värde för mänskligheten, dels till
pris för någon utmärkt översättning, dels
till understöd åt vetenskapliga
undersökningar, dels också till Vallerstads församling
m. m. 5,000 pd st. anslogos till en fond,
varav den årliga räntan skall utgå till
resestipendier, omväxlande för personer, som
ägna sig åt teoretiskt studium av
naturvetenskaperna, och för sådana, som mera vänt sig åt det
tekniska eller ingenjörsväsendet. Utdelare äro
växelvis Vet.-akad., Uppsala och Lunds univ.,
Vitt.-akad. och Lantbruksakad. Om L:s största
donation se Letterstedtska föreningen.
Letterstedtska föreningen. Jacob Letterstedt
(se d. o.) testamenterade 17,000 pd st. till
Vet.-akad. för att bilda ekonomisk grundval för ett
sällskap, som senare fick namnet
Letterstedtska föreningen för industri,
vetenskap och konst. Föreningen, som
konstituerades 31 dec. 1873, har till uppgift ”att
befordra gemenskapen mellan de tre
skandinaviska rikena i avseende på industri, vetenskap
och konst samt att åt yrkesflitens såväl som åt
vetenskapens och konstens utveckling inom dessa
länder bereda uppmuntran och stöd”. Föreningen
har en dansk, en norsk och en svensk avd.; den
sistnämndas styrelse är föreningens huvudstyrelse.
Föreningen utger sedan 1878 Nordisk Tidskrift
för Konst, Vetenskap och Industri och har
dessutom verkat genom utdelande av understöd för
olika ändamål. Dess fonder uppgå till c:a 1,253,500
kr. — Litt.: Historik i Nord. Tidskr. 1924 och
1927.
Le’ttgallen, lett. Latgale, prov, i Lettland.
Lettiska språket och litteraturen. Lettiskan
hör till den baltiska grenen av den
indoeuro-peiska språkstammen; talas av närmare 2 mill.
människor. Den omfattar tre huvuddialekter: t
a-miskan i v., höglettiskan i ö. och
mellan dem medellettiskan, från vilken
skriftspråket utgått. Den äldre ortografien är
ansluten till den tyska frakturskriften. Den
därifrån ganska avvikande nya ortografien,
likartad med den litauiska, är utformad efter den
tjeckiska. I fråga om ljudutveckling och böjning
befinner sig lettiskan i allm. på ett mera
framskridet stadium än litauiskan: ändelsevokaler ha
i stor utsträckning bortfallit, nasalkonsonanter
ha ofta försvunnit, och accenten har nästan
alltid flyttats till första stavelsen. Lettiskans
ton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
