Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leverhulme, William - Leverigel - Leverkräfta - Leverkusen - Levermask - Levermossor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
623
Leverigel—Levermossor
624
Levermossor. I. Marchantia polymorpha (A med anteridier, B med arkegon). 2. A Riccia fluitans (vattenform),
B Ricciocarpus natans (landform). 3. Blasia pusilla. 4. Plagiochila asplenoides. 5. Anthoceros laevis.
r receptakel, g groddknoppsskål, 5 sporofyt (kapsel + skaft), c columella, rh rhizoider.
light”), som alltmera utvecklades och slutligen
ledde till en världsomspännande koncern, Lever
Brothers Itd. (se Lever Brothers & Unilever).
L. intresserade sig mycket för sina arbetare, lät
dem få viss andel i vinsten och grundade 1888 i
närheten av Liverpool ett mönstersamhälle, som
fick namnet Port Sunlight.
Leverigel, zool., se Sugmaskar.
Leverkräfta, med., se Leversjukdomar.
Leverkusen [lèvarkö’zan], stad i Rhenlandet,
Tyskland, på Rhens h. strand 10 km n. om Kölns
centrum; 55,000 inv. L. upprättades 1930 av
främst den 1920 bildade staden W i e s d o r f. L.
har hamn samt järnverk, maskin-, textil- och
kemisk industri (L G. Farben).
Levermask, zool., se Sugmaskar.
Levermossor, Hepa’ticae, en av de två stora
klasser, vari mossväxterna (Bryophyta)
indelas. L. äro spridda över hela jorden och
särskilt ymniga i fuktvarma länder, men de påträffas
även i arktiska trakter, i högfjällen ända upp mot
snögränsen. Lungmossan (Marchantia
poly-morpha) har fordom haft medicinsk användning
vid leversjukdomar, varav namnet levermossor.
Under det att alla bladmossor alltid ha tydlig
stam med blad, så finnas av 1. två olika typer:
sådana med bål, ej uppdelade i stam och blad,
s. k. t a 11 ö s a 1., och sådana med stam och blad,
s. k. f o 1 i ö s a 1. Liksom bladmossorna
uppbyggas 1. medelst en tresidig toppcell. Hos de
foliösa 1. utbildas bladen skiftesvis i två rader
på flankerna, medan på undersidan endast finnas
små underblad, s. k. amfigastrier.
Närings-upptagandet sker medelst r h i z o i d er,
rothårs-liknande hår. Den anatomiska byggnaden av 1.
växlar betydligt inom de olika grupperna. De
foliösa l:s blad bestå av endast ett cellager.
Könsorganen hos 1. likna motsvarande organ hos
bladmossorna. Hanorganen, anteridierna, och
honorganen, arkegonen, sitta hos en del 1.,
ss. hos lungmossan (Marchantia), på särskilda
omvandlade skott, s. k. r e c e p t a k 1 e r, av ofta
högst egendomligt utseende. Hos andra tallösa
former saknas receptakler, t. ex. hos Riccia, som
bildar i bålen insänkta könsorgan. Hos foliösa
1. bildas anteridierna i bladvecken. Arkegonen
ha däremot hos de foliösa 1. en något växlande
ställning, antingen som hos de flesta i själva
stamspetsen, s. k. a k r o g y n a 1., eller också
på bålens ryggsida nedanför toppcellen, s. k. a n
a-krogyna 1. Befruktningen sker medelst de i
anteridierna bildade tvåcilierade, i vatten
simmande spermatozoiderna. Efter befruktningen
utvecklas ägget till en början, medan det ännu
kvarligger i arkegonets bukdel. Hos
Marchantia utvecklas ur embryot ett högre differentierat
sporogon, som till slut spränger arkegonet i
spetsen. Sporogonet är hos de flesta 1. uppdelat
i skaft och kapsel. I denna bildas jämte sporerna
även s. k. elaterer el. springtrådar,
långa, smala, med spiralbandlika lister försedda
celler, som genom sina hygroskopiska rörelser
uppluckra spormassan och bidraga till
sporspridningen. Alla 1. så när som på familjen
Antho-cerotaceae sakna sterilt mittparti i kapseln, s. k.
centralpelare, som är så karakteristiskt för
bladmossorna. Kapseln hos 1. öppnar sig alltid med
flikar. Hos fam. Anthocerotaceae förekommer
en anmärkningsvärt hög sporogonorganisation.
Förutom centralpelare har sporogonet även egen
assimilationsvävnad med klyvöppningar av
fane-rogamtyp. L. ha en generationsväxling av samma
typ som bladmossorna. De ha stor förmåga att
föröka sig med groddknoppar av olika slag.
Vegetativ förökning kan f. ö. hos 1. ske helt enkelt
genom avfallande grenar och blad.
L. pläga indelas i följ, ordningar:
L Marchantiales. Bål med fjäll; vanl. även
med luftkamrar och porer.
a) Fam. Marchantiaceae, med könsorganen
på receptakler. Sporogon med långa
skaft.
Lungmossa (Marchantia
polymorpha) ; kägellungmossa
(Conoce-phalum conicum).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
