Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Levitskij, Dmitrij Gregorjevitj - Levkas el. Leukas - Levnadskostnadsindex - Levnadsstandard - Levring, Tore - Levring av blod - Levulos - Lévy-Bruhl, Lucien - Lex - Lexell, Anders Johan - Lexikon - Lexington (Kentucky) - Lexington (Massachusetts) - Lexington (Virginia) - Ley, Robert - Leyden - Leyden, Ernst von - Leyden el. Leiden, Lucas van - Leydig, Franz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635
Levkas—Leydig
636
kan Bortschow och av Smolnij institutets unga
damer (i genreställningar) samt av Diderot.
Levka’s
fk-J el. Leuka’s (grek.), en av
Joniska öarna.
Levnadskostnadsindex, se Index, sp. 881.
Levnadsstandard (eng. standard of living),
mått av nödtorft och bekvämlighet, som [-sedvane-mässigt anses tillkomma och därför vara typiskt
för levnadsställning och levnadssätt inom en
folkklass el. ett helt folk.
Levring, Carl Tore Christian, botanist (f.
1913 21/ä), fil. dr och doc. i Lund 1940,
laborator vid Göteborgs högsk. 1950. L. företog för
algstudier en resa till s. Afrika, Australien och
Nya Zeeland 1947—48. Han har utg. arbeten om
algfloran, om havsalgernas fotosyntes och om
könscellernas finstruktur hos brunalger.
Levring av blod, se Koagulation.
Levulos [-å’s], kem., se Fruktsocker.
Lévy-Bruhl [levi’-bry’l], Lucien, fransk
filosof och sociolog (1857—1939). L.
framträdde först som moralfilosof och idéhistoriker men
kom under inflytande av É. Durkheim att ägna
sig övervägande åt sociologiskt etnografiska
forskningar. Han behandlade den primitiva människans
tankeformer i deras samband med sociala
förhållanden och förfäktade därvid teorien om ett
”för-logiskt”, av motsägelselagen obundet tänkande hos
naturfolken. Till hans huvudarbeten höra ”Les
fonctions mentales dans les sociétés inférieures”
(1910), ”La mentalité primitive” (1922), ”L’åme
primitive” (1927), ”La mythologie primitive”
(1935) och ”L’expérience mystique et les
sym-boles chez les primitifs” (1938).
Léx (plur. lèges), lat., lag, förordning. — 1)
Hos romarna namn på anordning, tillkommen
genom folkbeslut, med undantag av valhandlingar
och domar. — L. Aqullia (uppkallad efter
förslagsställaren, folktribunen Aquilius) stadgade,
att skadeersättning skulle utgå även vid skada,
vållad av vårdslöshet. — L. Falci’dia (efter
folktribunen Falcidius), falcidiska lagen, omkr. 40
e. Kr., stadgade, att ingen skulle få genom legat
ge bort mer än s/4 av sin förmögenhet. — L.
lülia, juliska lagen, beteckning för flera olika
lagar, utfärdade av lulius Caesar och av
Augus-tus; särskilt bekant är äktenskapslagen L. lülia
et Päpia Poppaè’a, utfärdad för att befordra
äktenskap och motverka barnlöshet. — 2) L.
ingår i benämning på flera lagar med ursprung
delvis i romersk rätt, i namn på lagar el.
lagförslag, uppkallade efter förslagsställaren, m. m. —
L. commissöria, avtal, att pant, som lämnats till
säkerhet för skuld, skall utan avräkning övergå i
borgenärens ägo, om skulden ej betalas i rätt tid.
— L. in cäsu, lag för ett särskilt fall. — L.
Ka’llio, se Finland, sp. 469. — L. non scripta,
oskriven lag, sedvanerätt. — L. pa’triae,
hemlandets, fosterlandets rätt. — L. règia, se
Konge-loven. — L. Sälica, de saliska frankernas lag. —
L. ve’neris, se Könssjukdomar.
Lexe’11, Anders Johan, matematiker,
astronom (1740—84), docent i Åbo 1763, prof, i
Petersburg 1768. L:s förnämsta astronomiska
arbete är undersökningen av den 1769 upptäckta
kortperiodiska kometen, som sedan uppkallats
efter L. Det visade sig, att kometens bana utsatts
för så betydande gravitationsverkningar från
Ju-piters sida, att banan redan 1767 radikalt
förändrats, varefter till följd av nya närmanden till
nämnda planet den 1779 återigen ändrades så,
att kometen sedan icke kunnat återfinnas. L.
har även undersökt planeten Uranus’ rörelse samt
bestämt solens parallax ur 1769 års
Venuspas-sage.
Le’xikon (plur. -i k a), ordbok. — Adf.:
Lexikälisk. — Lexikogräf,
ordboksförfattare. — Lexikogräf i,
ordboksveten-skap.
Lexington [leTsiqtn], stad i n. ö. Kentucky,
U.S.A.; 56,000 inv. L. har stor häst- och
to-baksmarknad; säte för Kentucky Univ.
Lexington [le’ksiqtn], stad i Massachusetts,
U.S.A., c:a 20 km n. v. om Boston; 17,300 inv.
Jfr Nordamerikanska frihetskriget.
Lexington [le’ksiqtn], stad i Virginia, U.S.A.,
n. v. om Lynchburg, 6,000 inv. L. är säte för
Washington and Lee Univ. (grundat 1749) och
Virginia Military Institute (grundat 1839).
Ley [lai], Robert, tysk nationalsocialistisk
politiker (1890—1945), deltog som frivillig i i:a
världskriget och avancerade till löjtnant inom
flygvapnet, nedsköts med sitt flygplan 1917 och
råkade, svårt skadad i huvudet, i krigs fångenskap.
Efter hemkomsten till Tyskland blev L. dr phil.
och erhöll 1921 anställning som kemist hos I. G.
Farbenindustrie men ägnade sig alltmer och slutl.
helt åt politisk verksamhet i tjänst hos Hitler,
till vars rörelse han anslöt sig 1924. L. blev
1925 Gauleiter i Rhenlandet, 1928 medl. av
Preussens lantdag, 1930 av tyska riksdagen. 1932 blev
han i G. Strassers ställe ledare för
partiorganisationen, 1933 vid krossandet av den tyska
fackföreningsrörelsen ledare för Deutsche
Arbeits-front. Dessa två viktiga uppgifter var han
ingalunda vuxen; medan han till det yttre verkade
robust och brutal, var han i verkligheten en
ytterst labil person med dåligt verklighetssinne och
psykopatiska drag, hemfallen åt alkoholmissbruk.
L. gjorde upp storstilade sociala välfärdsprojekt
av skilda slag och späckade sina tal med de
fagraste löften till arbetarna. Under fredsåren
blev av hans projekt organisationen Kraft durch
Freude realiserad men i vida mindre skala än
han tänkt. 1945 ställdes han inför
krigsförbrytar-domstolen i Nürnberg. Före processens början
berövade L. sig själv livet.
Leyden [léi’dan], nederl. stad, se Leiden.
Leyden [läi’dan], Ernst von, tysk läkare
(1832—1910), föreståndare för med. kliniken på
Charitésjukhuset i Berlin till 1907. Inom den inre
medicinen var han en bland de främsta
representanterna för modern fysikalisk-dietetisk terapi.
Bland L:s arbeten märkas ”Klinik der
Rücken-markskrankheiten” (2 bd, 1874—75). Han var
utg. av ”Handbuch der Ernährungstherapie”.
Leyden [léi’dan] el. Leiden, Lucas van,
se Lucas van Leyden.
Leydig [lai’di^], Franz, tysk anatom (1821
—1908), prof, i Bonn 1875—95, en av den
mo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
