Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Libanon (Lubnan, republik) - Libanonceder - Libanotis - Libation - Libau - Libavius, Andreas - Libby, McNeill & Libby - Libelits - Libell (blåsa) - Libell (skrift) - Libellula - Liber (bok) - Liber (gud) - Liberal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Libanonceder—Liberal
644
Gatubild från Sidon (Saida), Libanon.
på de kristna 1860, som föranledde Frankrikes
ingripande, blev L. en självständig provins under
en av sultanen utnämnd kristen guvernör. Under
1 :a världskriget blev L. besatt av turkiska
trupper och fick en turkisk guvernör. Det av hunger
och sjukdom svårt härjade landet blev 1920 jämte
områdena Tripolis, Saida och Tyrus franskt
mandat med egen författning och förvaltning.
Som ett led i den franska uppdelningspolitiken
i Syrien efter 1920 skapades ett Stor-L. (fr.
Grand-Liban), innefattande Tripolis i n., Saida
i s. och den bördiga Baalbekslätten i ö. Detta
proklamerades 1926 som en separat republik
inom mandatområdet Syrien. En stor
muhammedansk minoritet önskade anslutning till
”moderlandet Syrien”. Syrierna underblåste denna
stämning och krävde i varje fall en begränsning av
L:s område, men Frankrike ville bevara L. som
bålverk för sitt inflytande och hävdade sin
ståndpunkt i 1936 års fransk-sy riska traktat. S. å.
slöts en fransk-libanesisk traktat med obegränsad
rätt för Frankrike att hålla trupper i L. till
skydd för dess status. Sedan brittiska trupper
och fria franska styrkor 1941 hade ingripit i
mandatområdet och brutit Vichyregeringens makt
där, erkände general de Gaulle L:s och Syriens
självständighet. Ett parlament i Beirut med 55
medlemmar valdes i aug. 1943; i sept. s. å. blev
Sheikh Bisharah al-Khoury republikens president
(återvald 1948). Mandatmaktens befogenheter
överfördes Vi 1944 officiellt till L:s myndigheter.
Likväl sände de Gaulle i maj 1945 trupper till
L. för att genomdriva krav om strategiska baser.
Svåra oroligheter uppstodo, och Storbritannien
intervenerade, vilket förmådde Frankrike att ge
vika. L. utrymdes av alla utländska trupper 1946.
Republiken deltog i angreppet mot staten Israel
1948 mén hade endast motgångar;
vapenstillestånd slöts i mars 1949, varvid den gamla
gränsen till Palestina blev demarkationslinje.
Storsyrisk agitation vållar en viss spänning i L., vars
regering 1949 upplöste ett syriskt nationellt parti,
häktade 900 medlemmar och
avrättade partiledaren Anton
Saadeh.
Libanonceder, bot., se
Ceder.
Libanötis, bot., se
Säffe-rot.
Libatiön (lat. libätio),
dryckesoffer; dryckesgille.
Libau, lett. Liepäja,
Lettlands näst största stad och
hamn, på n. ändan av den
1,5—4 km breda landremsan
utanför Liva- el.
Liepäja-sjön; c:a 100,000 inv. (1953),
därav 2/s ryssar. L. erhöll
stadsrättigheter redan 1626
av den polske konungen
Sigismund III. Före 1 :a
världskriget var L. Rysslands
storhamn vid Östersjön, över
L. ägde betydande
transito-trafik rum. L. är sedan
1945 rysk örlogsbas, och har ubåtsvarv med
serieproduktion av moderna ubåtar. Viktig flygplats.
Den stora örlogshamnen (djup 9—10 m, kaj längd
3,4 km) med dockor och varv ligger 2 km n. om
staden.
Libävius [-os], Andreas, tysk läkare och
kemist (d. 1616), har samlat sin tids kemiska
kunskaper i ett arbete, ”Alchymia ... collecta ...
ac-curate explicata et in integrum corpus redacta”,
som utkom 1595 och kan kallas den första
läroboken i kemi. Genom experimentell verksamhet
har L. gjort många upptäckter, särsk. inom den
analytiska kemin. Han undersökte olika
mineralvatten, uppfann metoder för att skilja metallerna,
framställde f. f. g. svavelsyra genom
förbränning av svavel med salpeter (en metod, som
senare utvecklades i blykammarprocessen) och
upptäckte den efter honom benämnda tennkloriden,
"spiritus fumans Libavii”.
Libby, McNeill & Libby [li’bi makni’1 an
li’bi], amerikanskt industriföretag, grundat
1863 (nuv. namn 1903), tillverkar konserver
(även djupfrysta) av frukt, kött m. m. L. äger
ett 40-tal fabriker i U.S.A. och Alaska samt
fabriker och stora fruktodlingar på Hawaiiöarna.
Lfbelits, fi. Li’peri, kommun i Kuopio län,
Finland: 843 km2; 13,900 inv., finsktalande.
Libe’ll (lat. libe’lla, diam, till libra, våg). 1)
(Miner.) Rörlig blåsa i en vätskeinneslutning i
ett mineral. — 2) (Fys.) Se Vattenpass.
Libe’ll (lat. libe’llus, liten bok, dim. till li’ber,
bok), smädeskrift. — Jur. I skriftlig process (i
Sverige vadeprocessen i hovrätt) den första av
käranden ingivna skriften.
Libe’llula, zool., se Trollsländor.
Li’ber, lat., bok; större avd. av litterärt arbete.
Liber, romersk gud, likställd med Dionysos.
Liberal (av lat. liber, fri), frisinnad; frikostig.
Från 1800-talets andra årtionde har ordet L
använts som partinamn, tidigast trol. i Spanien
för skaparna och försvararna av 1812 års
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
