Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Licinius - Licinius, Valerius Licinianus - Licium - Lickershamn - Lickobservatoriet - Lictor - Lid - Lidan - Liddell Hart, Basil Henry - Liden (Indals-Liden) - Lidén, Evald - Lidén, Johan Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655
Licinius—Lidén
656
Sextius 367 f. Kr. de s. k. 1 i c i n i s k a 1 a g a
r-n a (lèges Lici’nwe), vilka bildade epok i
stånds-stridernas historia. De skola ha gällt likvidation
av fattiga medborgares skulder, begränsning av
rätten att taga stats jord i besittning och bruka
statens beten, det ena konsulatets förbehållande
för plebejerna etc. Men uppgifterna härom äro
ej i allo säkra.
Lici’nius, V a 1 e r i u s L i c i n i a n u s,
romersk kejsare (d. 324). Han blev Galerius’
med-kejsare 308 och ärvde 311 dennes område. Efter
segern över Maximinus ensam herre över östra
riksdelen, råkade L. 314 i ett förlustbringande
krig med Konstantin, måste efter ett nytt krig
323 till denne avstå hela sitt välde och avrättades
324-
Licium, textilateljé i Stockholm, efter 1927
ab., tillverkar främst kyrkliga skrudar och har
här gjort en stor och smakförbättrande insats.
L. stiftades 1904 av Agnes Branting och Mimmi
Börjesson, f. Lundström, leddes från 1913 av den
förra ensam och efter hennes död 1930 av Sofia
Widén.
Lickershamn, fiskehamn i Stenkyrka sn på
Gotland.
Lickobservatoriet, grundat 1875 och skänkt
till Berkeley-univ. av pianofabrikören James Lick
(1796—1876, begravd under den stora ref raktorns
postament) från Boston. L., beläget på Mount
Hamilton (1,284 m ö. h.) i Kalifornien, är ett
av världens största och bäst utrustade med bl. a.
en refraktor om 914 mm objektivöppning, ett
spegelteleskop (”Crossley-reflektorn”) med 3
fots spegel m. m. På L. ha för den astronomiska
forskningen synnerligen värdefulla resultat
vunnits, publicerade i bl. a. Publications (1887 ff.),
Contributions (5 bd, 1889—95), Bulletins (1901
ff.)..
Li’ctor, lat., se Liktorer.
Lid, sn i Södermanlands län, Rönö hd, n. om
Nyköping; 42,56 km2; 421 inv. (1952).
Småber-gig skogs- och jordbruksbygd; i n. v. St.
Fjällvedens skogstrakt. 1,081 har åker. Egendomar:
Taxinge, Ånsta m. fl. Kyrkan uppf. omkr. 1200;
tillbyggd omkr. 1600. Ingår i Ripsa, Runtuna
och L:s pastorat, Strängnäs stift, Nyköpings ö.
kontrakt. Tillhör storkommunen Rönö.
Lidan, å i Västergötland, upprinner i
Kärr-åkra sn, 20 km n. om Ulricehamn, till Kinneviken
av Vänern, vid Lidköping; flodområde 2,260 km2,
längd 95 km, disponibel medelvatteneffekt 8,600
kW. Vid Sköttorp, 15 km ovanför Lidköping
inträffade i febr. 1946 ett våldsamt jordskred,
som fyllde L:s fåra och dämde upp vattnet till
stor höjd på c:a 5 km längd. Biåar: från höger
Flian, från vänster Assån.
Liddell Hart [li’dl hä’t], Basil Henry,
brittisk militär skriftställare (f. 1895), deltog
som officer i 1 :a världskriget och tog 1927
avsked med kaptens rang för att uteslutande ägna
sig åt litterär verksamhet. Han var krigsminister
L. Hore-Belishas rådgivare 1937—38 vid brittiska
arméns modernisering och var förespråkare för
dess mekanisering. L. har utg. en rad
uppmärksammade arbeten, bl. a. ”The remaking of
mo
dern armies” (1927), ”Great captains unveiled”
(s. å.), ”Reputations” (1928), ”The real war 1914
—18” (1930), ”Foch. The man of Orleans”
(1931), ”The British way in warfare” (1932),
”The future of infantry” (1933), ”A history of
the world war” (1934), ”Europé in arms” (1937),
”The defence of Britain” (1939), ”Dynamic
de-fence” (1940), ”The strategy of indirect
ap-proach” (1941), ”Thoughts on war” (1944), ”The
revolution in warfare” (1946), ”The other side
of the hill” (1948; sv. övers. ”Nu törs de tala”,
s. å.) och ”Defence of the West” (1950; sv.
övers, s. å.).
Liden, före 1936 Indal s-L iden, sn i
Medelpads ö. domsagas tingslag i Västernorrlands
län, n. v. om Sundsvall, kring Indalsälven; 712,50
km2, 2,357 inv. (1952). Socknen består av ödsliga
skogs- och bergstrakter med talrika mindre sjöar.
1,566 har åker. I L. ligga Sillre kraftverk och
handelsplatsen Indalsliden med Märrgård
(346 inv. 1951). Gamla kyrkan av gråsten är från
1480-talet. Den nya kyrkan av gråsten byggdes
1856—59. Ingår i L:s och Holms pastorat,
Härnösands stift, Sundsvalls kontr. Tillhör
storkommunen Indals-Liden.
Lidén, Bror Per Evald, språkvetenskapsman
(1862—1939), doc. i indoeuropeisk språkvetenskap
i Uppsala 1895, prof, i jämförande
språkforskning med sanskrit i Göteborg 1899, fil- hedersdr
i Uppsala 1907. L:s vetenskapliga alstring är
kvalitativt mycket vägande, huvudsakl. inriktad
på etymologi, inom vilket område han hörde till
sin tids yppersta forskare. Bland de språk, som
särsk. tillvunno sig hans intresse, må nämnas
armeniskan, där han var en erkänd auktoritet,
tokariskan, de slavo-baltiska och de nordiska
språken. L. tog verksam del i den svenska
ort-namnsforskningen och ledde 1897—99
undersökningarna av Västergötlands folkmål.
Lidén, Johan Henrik, lärd, donator (1741
—93). Han blev student i Uppsala 1758 och fil.
mag. 1764 efter att ha försvarat första delen av
sin ”Historiola
litte-raria poétarum
sueca-norum”, där han
uppdrog grundlinjer för
svenska vitterhetens
historia. 1765 utgav
han ytterligare två
dir av nämnda verk
samt blev docent i
lärdomshistorien och
amanuens vid bibi.
1768—70 besökte L.
Danmark, Tyskland,
Holland, England och
Frankrike. Resan har
han skildrat i en till
större delen otryckt dagbok (4 bd, i Uppsala
univ.-bibl.). Knappt hemkommen, utnämndes han
till historiarum adjunkt i Lund men kvarhölls
av svår gikt i Uppsala, tog avsked och flyttade
1777 till Norrköping, där han levde uteslutande
för litteraturen. Han fick 1779 professors titel.
L:s förmögenhet satte honom i stånd att
ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
