Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liebknecht, 1. Wilhelm - Liebknecht, 2. Karl - Lieblein, Jens - Liebmann, Otto - Liechtenstein (furstendöme) - Liechtenstein, ätt - Lied
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
669
Lieblein—Lied
670
dent till 1862. Här kom han i förbindelse med
Marx, av vilken han mottog bestämmande intryck.
L. var en av stiftarna av socialdemokratiska
arbetarpartiet 1869 och blev red. för partiets
huvudorgan Volksstaat (senare Vorwärts) samt
tillhörde riksdagen 1867—70 och från 1874. Han
genomdrev vid Gothakonferensen 1875
sammanslutningen mellan Lassalles anhängare och
socialdemokraterna. För Gothaprogrammets
utformning fick L. uppbära skarp kritik från
marxistiskt håll. I grunden stod han dock de ortodoxa
marxisterna nära, vilket visade sig vid
Erfurt-programmets utformning 1891 och vid kampen
mot Bernsteins revisionism. Som politiker visade
L. stort intresse för demokratiskt reformarbete,
även i samarbete med borgerliga
vänsterriktningar. L. har utg. ett flertal arbeten, ss. ”Geschichte
der französischen Revolution” (1890), ”Die
Em-ser Depesche” (1891). Några broschyrer ha
översatts till sv., ss. ”Angrepp och försvar” (1886)
och ”Socialdemokratien och dess syften” (1888).
2) Karl L., den föreg:s son, politiker (1871
—1919). Han blev 1899 advokat i Berlin, 1908
led. av preussiska lantdagen och 1912 led. av
tyska riksdagen. L.
gjorde betydande
insatser i
organiserandet av den
socialdemokratiska ungdoms-rörelsen och ägnade
sig med förkärlek åt
antimilitaristisk
propaganda. För sin skrift
”Militarismus und
An-timilitarismus” (1907;
sv. övers. 1908)
ådöm-des han 1V2 års
fästningsstraff 1907.
Under 1 :a världskriget
uppträdde L. i tal och
skrift lidelsefullt mot kriget, yrkade redan i dec.
1914 avslag på krigskrediterna och agiterade för
en proletariatets revolution. 1916 dömdes han till
4 års och 1 månads fängelse men frigavs okt.
1918 och tog livligt del i
revolutionsförberedel-serna. Vid revolutionens utbrott i Berlin 9 nov.
hissade han personligen den röda flaggan på
slottet. Tills, m. bl. a. Rosa Luxemburg organiserade
han ”Spartakusrörelsen”, som åsyftade att med
våld genomföra proletariatets diktatur. Han
häktades 15 jan. 1919 och blev under transporten
till fängelset skjuten från bevakningstruppen. —
Litt: T. Nerman och Z. Höglund, ”K. L. och
Rosa Luxemburg” (1919).
Lieblein [iFblåin], Jens Daniel Carolus,
norsk egyptolog (1827—1911), efter studier för
R. Lepsius och H. K. Brugsch prof, i Oslo 1876.
Ett av L:s första arbeten var ”Äegyptische
Chro-nologie” (1863), där han med stöd av de
arkeologiska minnesmärkena kritiserade de egyptiska
kungalängderna. Till de kronologiska problemen
återkom han bl. a. i ”Egyptian religion” (1884,
nu föråldrad), där han påvisade den egyptiska
religionens utveckling från äldre till yngre
stadier, ett då ej erkänt förhållande. Ännu
bruk
bara äro hans ”Dictionnaire des noms
hiérogly-phiques” (1871) och ”Hieroglyphisches
Namen-wörterbuch” (1871—92). L. var den förste
vetenskaplige egyptologen i Skandinavien. Några
mera populära arbeten finnas övers, till sv., bl. a.
”Egypten i dess minnesmärken” (1877).
Liebmann [li’p-], Otto, tysk filosof (1840
—1912), prof, i Jena 1882. Skr.: ”Kant und
die Epigonen” (1865), ”Zur Analysis der
Wirk-lichkeit” (1876), ”Die Klimax der Theorien”
(1884), ”Gedanken und Thatsachen” (1882—1904)
m. fl. — L. företrädde en metafysisk riktning av
nykantianismen men ansåg endast en kritisk
metafysik möjlig i form av hypotetiska satser över
tingens väsen.
Liechtenstein [li’ktan/tain], furstendöme i
Mellaneuropa, på högra stranden av övre Rhen
mellan Schweiz (kantonen S:t Gallen) och
Österrike (Vorarlberg), en av Europas minsta stater;
158 km2, 13,571 inv. (1950); huvudstad: Vaduz,
c:a 2,700 inv.
L. uppfylles av alpkedjan Rätikon (högsta
punkt inom L. Naafkopf 2,573 m ö. h.) och dess
utlöpare samt avvattnas av Rhen och tillflöden
till dess biflod Ill. Invånarna äro tysktalande
och katoliker (85 °/o) samt livnära sig av
boskapsskötsel med mejerihantering och jordbruk.
Turisttrafiken har utvecklats under senare år.
Arlbergexpressen passerar genom L. vid Schaan
—Vaduz. —■ Enligt gällande författning av 1921
är L. en konstitutionell monarki, ärftlig på
mans-sidan inom huset L. Fursten utövar jämte
lantdagen (15 medl., valda på 4 år genom allmänna
val) den lagstiftande makten. L. tillhör Schweiz’
tullområde och har antagit dess myntsystem,
varjämte post och telegraf äro under schweizisk
administration. L:s utrikcsintressen bevakas av
Schweiz. Nationalfärger äro blått och rött.
Det 1719 bildade furstendömet L. tillhörde
Tyska riket till dettas upplösning 1806, därefter
Rhenförbundet och 1815—66 Tyska förbundet.
Under Johan I I:s regering (1858—1929) knöts
L. först nära till Österrike, fick efter Österrikes
sammanbrott en konstitutionell författning (1921)
och trädde 1923 i närmare förening med Schweiz.
Nuv. furste är, sedan Johan II :s bror Frans I
(1929—1938) abdikerat, Frans Josef II, son till
sina båda företrädares äldste kusin.
Liechtenstein [li’ktanftain], österrikisk
adels-ätt, känd sedan 1100-talet. — Fältmarskalken furst
Jo hann Joseph L. (1760—1836) var en
skicklig kavallerigeneral och utmärkte sig särskilt vid
Aspern och Wagram (1809). — Biogr. av O.
Criste (1905).
Lied [lit], ty., lyrisk dikt, visa, konstdikt.
Man skiljer mellan ”Strophenlied” och
”genom-komponerad 1.”, den förra med samma musik till
var strof. — Liedform, vanl. beteckning på
en instrumental sats efter liedschemat ABA.
Förekommer vanl. i sonatens andantesats. Ett
berömt stycke i liedform är Beethovens
”Mån-skenssonat”, första satsen. — Lied ohne
Worte [å’na vå’rta], ”sång utan ord”,
Men-delssohns beteckning för ett pianostycke av
sångbar karaktär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
