Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liftning - Liga - Liga (sportväsen) - Ligament - Ligatur - Ligga bi - Liggande - Liggare - Ligget & Myers Tobacco Co. - Liggetid - Liggfog - Liggsår - Liggsäd - Liggvirke - Ligist - Ligne, Charles Joseph de - Lignell, Karl - Lignin, vedämne - Lignit - Ligny - Ligorio, Pirro - Ligroin - Ligthart, Jan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
Liga—Ligthart
676
lyftning], låta någon få åka med ett stycke),
gra-tisåkning i bil o. dyl.
Liga (fr. ligue, av lat. ligäre, binda), i
1500-och 1600-talens politiska språkbruk liktydigt med
de yngre termerna koalition och allians.
L. kvarstår som benämning på flera politiska
förbund, t. ex. 1. i Cambrai och Cognac samt
Heliga ligan. Den av bröderna Guise ledda
sammanslutningen mot hugenotterna benämndes
endast Ligan. Vidare märkes i 30-åriga kriget
Katolska 1. (1609—31), ledd av Maximilian av
Bayern.
Liga, sportv., se Engelska ligan.
Ligame’nt, anat., se Band 4).
Ligatur (lat. ligatüra, band, bindning).
1) (Kir.) Omknytning, under bindning med en
tråd av ett blodkärl, som avskurits el. skall
avstängas under en operation.
2) (Mus.) a) En sammanhängande notgrupp
i mensuralnotskriften under medeltiden; b) i våra
dagar en båge mellan två noter, betecknande, att
tonerna skola uthållas som en enda.
3) (Boktr.) En boktryckstyp med
sammangjutna bokstavstecken, t. ex. ff, fl, fl.
Ligga bi. Fartyg, som avsiktligt manövreras
så, att det icke gör någon framfart, säges ”ligga
bi”.
Liggande, gruvterm, se Hängande.
Liggare. 1) Undre stenen i en malgång. Se
Kvarn, sp. 77. — 2) Stort fat för förvaring av
öl, vin o. dyl. — 3) Bok för anteckningar;
dagbok.
Ligget & Myers Tobacco Co. [li’git an
mai’az tabä’kåu ka’mpani], St. Louis, grundat
1911, är det näst efter Reynolds & Co. samt
American Tobacco Co. största amerikanska
till-verkningsföretaget inom tobaksbranschen.
Bolagets huvudprodukt är cigarrettmärkena
”Chester-field” och ”Fatima”. Fabriker finnas i S :t Louis,
Richmond, Va., Durham, N. C., och San
Francisco.
Liggetid. 1) Postv., tid, varunder
postförsändelse, som ej kunnat beställas av
adresspostan-stalten, kvarligger å denna. L. är i allm. 15
dagar, ankomstdagen oräknad. Dock hålles beloppet
å inrikes postanvisning el. utbetalningskort
adressaten tillhanda under högst 1 mån. från
avstämp-lingsdagen och beloppet å postanvisning från
utlandet intill utgången av t :a el., om anvisningen
förskriver sig från avlägset land, 7 mån. näst
efter den, varunder anvisningen utställts.
Postförskott tillhandahålles adressaten till inlösen
under 15 dagar, ankomstdagen oräknad.
2) Sjöv. L. el. 1 i g g e d a g a r, den tid
befälhavare är skyldig att utan ersättning avbida, att
gods enl. fraktavtal avlämnas ombord el. lossas
från fartyget. Är ej lastning el. lossning inom
1. fullbordad, är befälhavaren skyldig att mot
särskild ersättning lämna visst ytterligare
rådrum, överliggetid el. överliggedagar
(Sjölagen §§ 80—88).
Liggfog, de horisontala fogarna i ett murverk.
Liggsår (lat. de cu’bitus), hudsår, som
uppkomma hos sängliggande sjuka med nedsatta krafter
och reducerat hull. Såren uppkomma på sådana
kroppspartier, som utsättas för tryck mot
underlaget, t. ex. korsrygg och hälar. De äro
svår-läkta, och från dem kunna allehanda infektioner
sprida sig. L. kunna i viss mån undgås genom
en noggrann hygienisk skötsel av patienten samt
ändring av dennes läge.
Liggsäd, växande säd, som lägger sig mot
marken, varigenom blommornas befruktning med
vindens tillhjälp försvåras, säden blir dåligt
”matad”, angrepp av parasitsvampar befordras och
skörden försvåras. Säden lägger sig särskilt på
kväverik jord och vid regnig väderlek. Även
kunna angrepp av parasitsvampar ha samma
verkan.
Liggvirke, liggande virke (vanl. stockar) i
träbyggnader, s. k. liggvirkeshus. L. (plank)
förekommer även i skiftesverksväggar.
Ligi’st, eg. medl. av en liga, ligapojke.
Ligne [linj], Charles J o s e p h, furst de
L., österrikisk militär (1735—1814). L. ingick
1752 i österrikiska armén, deltog i sjuåriga kriget
m. fl. fälttåg, blev 1771 fältmarskalklöjtnant och
1808 fältmarskalk. Han hade 1786 en
beskickning till Katarina II, hos vilken han kom i gunst.
Mest känd är L. som en kosmopolitisk, lysande
och spirituell salongsman. Av hans skrifter på
franska i militära och litterära ämnen utgavs en
minnesuppl. 1914. — Fr. monogr. av L.
Dumont-Wilden (1927; sv. övers. 1929).
Ligne’ll, Karl, flygtekniker (f. 1893 23/s),
examinerades 1914 som maskiningenjör från en
tysk läroanstalt; återkommen till Sverige blev
han flygingenjör vid Svenska lufttrafik-ab. Han
anställdes 1925 vid det då nyligen etablerade ab.
Aerotransport som bolagets tekniske chef, blev
1946 dir. i detta bolag och 1951 dess verkst. dir.
L., som även anlitats som sakkunnig vid olika
flygtekniska utredningar, har nedlagt väsentliga
förtjänster om det svenska flygets tekniska
standard.
Lignin, v e d ä m n e. De vid behandling av
ved med salpetersyra utlösbara ämnena gå vanl.
under benämningen inkrusterande
ämnen. Största delen av dessa utgöres av 1. I
medeltal innehåller veden 30 °/o 1. Ehuru 1. i
olika växter har något olika kemisk
sammansättning, utmärkes dock allt 1. av vissa gemensamma
färgningsreaktioner, s. k. 1 i g n i n r e a k t i
o-n e r. Att trä snart förändrar sig och mörkfärgas
beror på ligninhalten. L. är till sin kemiska
konstitution av aromatisk natur. Se vidare
Pappers-massetillverkning.
Lignit, brunkol, som bevarat den ursprungliga
vedstrukturen.
Ligny [linji’], ort i Belgien, 4 km s. s. ö. om
Bryssel. Om slaget vid L. 16 juni 1815 se
Water-loo.
Ligorio [ligå’riå], Pir ro, italiensk arkitekt,
målare och arkeolog (omkr. 1500—83), mest känd
som skapare av Villa d’Este i Tivoli.
Ligroin, lättbensin med spec. v. 0,707—0,722 och
kokpunkt 90— 1200, användes som lösningsmedel.
Ligthart [li’kthart], Gerard Jan, holländsk
pedagog (1859—1916). Han blev 1885 överlärare
vid en folkskola i Haag, där han tillämpade sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
