Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liljefors, 1. Bruno - Liljefors, 2. Ruben - Liljefors, 3. Ingemar - Liljegren, Bodvar - Liljegren, Johan Gustaf - Liljeholmen - Liljeholmens kabelfabrik ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
685
Liljegren—Liljeholmens kabelfabrik ab.
686
Göteborgs konstmuseum
(”Katt på fågeljakt”, 1883,
”Tjäderlek”, 1888, ”Uven
djupt inne i skogen”, 1895,
m. fl.). I Norra
latinläroverket finnes ”Sträckande
svanor” (fresk, 1900). L. är
representerad även i utländska
museer. Under hans senare år
vändes intresset tidtals mera
mot skulpturen
(bronsgruppen ”Lek” från 1930,
uppställd vid Stadion i
Stockholm). Om sina strövtåg i
naturen har L. berättat i ord
och bild i boken ”Det vildas
rike” (1934)- — L. blev fil.
hedersdr vid Rostocks univ.
1919 och vid Uppsala univ.
1927. — Litt.: E. Malmberg,
”Larsson, Liljefors, Zorn”
(1919); K. E. Russow, ”B.
L.” (1929).
2) R u b e n Mattias L.,
den föreg:s bror,
tonsätta
re (1871—1936). Han blev fil. kand, i
Uppsala 1895, var elev av Leipzigs konservatorium
1895—99, där Jadassohn var hans lärare i
komposition, var Uppsala studentkårs sånganförare
1902, kördirigent i Göteborg 1902—11 och
dirigent för Gävleborgs läns orkesterförening 1912
—31. Av L:s kompositioner märkas, förutom
pianostycken, solosånger, körer, violinsonat m. m:
kantaten ”Bohuslän” (1908), körverket
”Blomsterfursten” (1907), symfoni i Ess dur (1906),
pianokonsert (1899), flera sånger med orkester, sviter
för orkester och festkantater m. m. L:s verk visa
en fin poetisk uppfattning och stor formell
gedigenhet. Han utgav ”Uppländsk folkmusik” (1929).
3) Ingemar L., den föreg:s son, pianist och
tonsättare (f. 1906 W12), studerade 1923—28 vid
Konservatoriet i Stockholm samt i München 1928
—29. L. är sedan 1938 lärare i piano och sedan
1943 tillika lärare i musik- och gehörslära vid
Musikhögsk. Han har framträtt som pianist och
tonsättare med verk för piano, sånger,
kammar-och orkestermusik, däribland en symfoni. L.
stiftade 1933 Fylkingen, en förening av unga
svenska tonsättare och musiker, och utsågs 1947 till
ordf, i Föreningen Svenska tonsättare. — G. 1932
—46 m. talpedagogen
Margita Walin.
Liljegren, Sten
Bodvar, språk- och
litteraturforskare (f.
1885 «/5), fil. dr i
Lund 1918, doc. i
engelska litteraturen s. å.,
prof, i engelsk filologi
i Greifswald 1926, i
engelska språket i
Uppsala 1939—50. L.,
som är en framstående
kännare av engelsk
litteratur, har utg. bl. a.
Bruno Liljefors: Havsörnar, 1897. Nationalmuseum.
”Studies in Milton” (1918), en kommenterad uppl.
av James Harringtons ”Oceana” (1924) och ”The
English sources of Goethe’s Gretchen tragedy”
(1937). Av historisk och statsvetenskaplig
karaktär äro ”The fall of the monasteries and the
social changes in England leading up to the great
revolution” (1924), vari behandlas förhistorien till
revolutionen 1649, och ”A French draft
constitu-tion of 1792 modelled on Harrington’s Oceana”
(1932). Han grundade tills, m. L. Weibull och
J. Sahlgren den internationella kritiska tidskr.
”Litteris” 1924—30 samt utger ”Greifswalder
Bei-träge” (1931 ff.; tills, m. F. Dornseiff och H.
Petriconi) och två skriftserier i engelsk (1948 ff.)
och amerikansk (1945 ff.) filologi.
Liljegren, Johan Gustaf, arkivman (1791
-—1837). Han blev 1815 docent i Lund i
fäderneslandets antikviteter, 1818 amanuens vid Kungl.
biblioteket och fick 1819 professors titel. Han
blev 1823 aktuarie i Riksarkivet, tillika 1827
riksantikvarie, 1829 t.f. sekr. i Riksarkivet och 1835
riksarkivarie. Han fick 1834 kansliråds titel. L.
utvecklade en livlig, ehuru föga kritisk
forskningsverksamhet, utgav bl. a. ”Nordiska
fornlem-ningar” (2 bd, 1823; tills, m. C. G. Brunius) och
”Runlära” (1832) samt planlade och påbörjade
utgivandet av ”Svenskt diplomatarium” med bd
1—2 (1829—37). I Riksarkivet, där L.
placerades på gr. av L. v. Engeströms protektion,
uträttade han däremot föga. I missmod över egen
oförmåga och på gr. av tilltagande sjuklighet
begick L. självmord. — Litt.: S. Bergh, ”Svenska
riksarkivet 1618—1837” (1916).
Liljeholmen, stadsdel i Stockholm,
Brännkyrka förs.; 1,660 inv. (1951).
Liljeholmens kabelfabrik ab., Stockholm,
tillverkar i fabrikslokaler inom Västberga
industriområde elektriska kablar, ledningar, apparater,
installationsmaterial, kondensatorer (bl. a.
högspän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
