Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liljeväxter, liliacéer - Lilla Alby - Lilla Ararat - Lilla Atlas, Tell-Atlas - Lilla Beddinge - Lilla Bält - Lilla Edet - Lilla Edets kraftverk - Lilla Edets pappersbruks ab. - Lilla ententen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lilla Alby—Lilla ententen
691
monokotyledon växtfamilj. Det vanl. översittande
fruktämnet omges av en oftast sexbladig,
kron-liknande kalk och sex ståndare, fördelade på
två kransar. L. äro övervägande örter med
rotstock el. lök, mera sällan buskar el. träd.
Deras omkr. 2,700 arter förekomma talrikast
på de varmtempererade zonernas stäpper. I
Sverige finnes ett 20-tal vilda arter, de flesta
vårväxter. Familjen indelas i 12 underfam., av
vilka blott de viktigaste här anföras. G i f t 1 i
1-j o r, Melanthioideae, omfatta släktena Tofieldia,
Bulbocodium, Colchicum, Narthecium,
Schoeno-caulon och V eratrum. Myrlilja, Narthecium
ossifragum, omkr. 2 dm hög, giftig ört med
gula kalkblad, förekommer i s. och v. Sverige.
Fröna av Schoenocaulon officinale (Sabadilla
officinalis), från Mexico och Centralamerika,
lämna drogen lusfrö, Semen sabadillae.
Sabadill-ättika och de pulveriserade fröna nyttjas till att
fördriva löss. Vit prustrot, Veratrum album, som
växer på Europas och n. Asiens alpängar, lämnar
drogen Rhizoma veratri, som nyttjas i
veterinärpraktiken. Asfodillväxter, Asphodeloideae, ha
rotstock el. ovanjordisk stam. Om Anthericum se
Sandliljesläktet, om Hemerocallis se Daglilja, om
Xanthorrhoea se Grästräd; Nyzeeländska linet,
Phormium tenax, lämnar ett förträffligt
spånads-material. Kniphofia-slaktet omfattar omkr. 70
arter i Afrika. Lökväxter, Alliodeae, ha
flocklik blomställning och lök. Hit höra
Agapan-thus, Allium (se Löksläktet) och Gagea (se
Vårlök). L. i inskränkt bemärkelse, Lilioideae, ha
blommor i klase el. ensamma och lök: Lilium
(se Liljesläktet), Fritillaria (se d. o.), Tulipa (se
Tulpan). Blåstj ärnväxter, Scilloideae, omfatta
Urginea (se Havslök), Scilla (se Blåstjärna),
Galtonia och Eucomis, Ornithogalum (se
Stjärn-löksläktet), Hyacinthus och Muscari. Det
sistnämnda, pärlhyacintsläktet, omfattar omkr. 40
arter i Medelhavstrakterna med vanl. blå kalk.
Drakblodsväxter, Dracaenoideae, äga förvedad
stam. Om Cordyline och Dracaena se Dracaena.
Palmliljor, Yucca, ha omkr. 30 arter i s.
Nordamerika och Mellanamerika. Y. filamentosa
bildar stora tuvor av gröna blad och stora
blomvippor. De odlas inomhus som bladväxter.
Dasy-Hrion-sYaktet består av 15 arter, hemmahörande
i Texas och Mexico. D. graminifolium med
gräsaktiga blad odlas i växthus. Sansevieria-sYåktet
växer i Indien och tropiska Afrika. S. zeylanica,
guineensis och cylindrica äro viktiga textilväxter.
Sparris och konvaljeväxter, Asparagoideae, ha
rotstock och bärfrukt. Många hithörande arter
ha förkrympta blad. Om Asparagus se d. o. och
Sparris, om Ruscus se Fyllokladier, om
Majan-themum se Ekorrbär, om Polygonatum se Rams,
om Convallaria se Konvalje, om Aspidistra se d. o.
Bland arter av Paris märkes ormbär, Paris
quadrifolia, med fyra brett elliptiska blad i krets
nedom den ensamma blomman, som har grön
kalk och 8 ståndare. Trillium omfattar omkr.
20 arter från Nordamerika och Östasien. T.
gran-dif lorum, ung. 25 cm hög art, har tre kretsställda,
livligt gröna blad och ovan dessa 5 cm stora,
ensamma vita blommor. Denna och ett fåtal andra
692
arter odlas i trädgårdar. Sarsaparillväxter,
Smi-lacoideae, klättra med klängen, bildade av
blad-stiplerna. Dessa växter innehålla saponiner
(pa-rillin), som nyttjas mot syfilis.
Hondurassarsapa-rill, Smilax utilis och S. Tonduzii, lämnar drogen
sarsaparillrot, Radix sarsaparillae.
Lilla Alby, förutv. municipalsamhälle, se Solna.
Lilla Ararat, se Ararat.
Lilla Atlas, T e 11-A tias, se Atlas.
Lilla Beddinge, sn i Malmöhus län,
Vem-menhögs hd, på Söderslätt, vid östersjökusten,
ö. om Smygehuk; 10,59 km2, 655 inv. (1952).
867 har åker. Beddinge fiskläge (337 inv.
1951) med havsbad. Kyrkan av tegel byggdes
1880. Ingår i Källstorps, L., Äspö och ö.
Klags-torps pastorat i Lunds stift, Vemmenhögs
kontrakt; tillhör storkommunen Klagstorp.
Lilla Bält, sund mellan Fyn och Ærö i ö.,
Jylland och Als i v.; 85 km långt, 700 m—30 km
brett. Förbinder Östersjön med Kattegatt. Dess
största djup, 81 m, har uppmätts i n. i den
smala infarten från Kattegatt. Strömmen är här
ofta mycket stark, om våren i allm. sydlig, om
hösten nordlig. Farleden är sällan tillfrusen.
Salthalten i ytan är i n. i medeltal 19, i s. 16 %o.
1935 färdigställdes vid Middelfart en bro över
L., Lilla B ä 1 t-b r o n, med en längd över
vatten av 825 m och en fri höjd över vattenytan
av 34 m (se bild 21 å pl. vid Danmark).
Lilla Edet, köping i Flundre hd i
Västergötland, Älvsborgs län, vid Götaälv 18 km s. s. v.
om Trollhättan; 24,52 km2, 2,981 inv.
(1953)-Lilla Edets municipalsamhälle (1890
—1950) hade en areal av 3,32 km2, och en
folkmängd av 2,250. L. omfattar den förutv.
Fuxer-na sn, som Vi 1951 blev L:s köping. Genom
statsbanelinj en till Alvhem står L. i förbindelse
med Bergslagsbanan. Här finnas kanalstation
och lastageplats med 4—2 m djup; samrealskola,
apotek, provinsialläkare och distriktsveterinär.
Bland industrier märkas Lilla Edets kraftverk,
pappersbruk med träsliperi, påsfabrik, tryckeri
och pappersförädling, tillhörande Lilla Edets
pappersbruks a b., firman etabl. 1880,
bolag 1906 (aktiekapital 1 mkr, 425 arb.), och
tegelbruk, tillhörande ab. St. Borgs tegelbruk. Se
även Göta, sp. 618.
Lilla Edets kraftverk, i Götaälvs nedersta fall
vid Lilla Edet, 21 km nedom Trollhättan. L. som
tillhör staten, byggdes 1919—26 och har 3
turbiner om tillsammans 27,000 kW (2
lawaczeckturbi-ner om vardera 8,400 kW, 1 kaplanturbin om
10,300 kW); fallhöjd 5,6—6,8 m; utnyttjad
vattenmängd 500 m3/sek. Förr var fallets höjd endast 3,9
m i medeltal men ökades vid utbyggnaden genom
indämning av ett mindre fall vid Åkerström.
Lilla Edets pappersbruks ab., se Lilla Edet.
Lilla ententen, benämning på en genom
flera olika fördrag 1920—22 bildad allians
mellan Tjeckoslovakien, Jugoslavien och Rumänien.
Alliansen var främst riktad mot Ungern och
avsåg att tillförsäkra medlemsstaterna hjälp mot
ungerska försök att återvinna de efter 1 :a
världskriget förlorade territorierna. Den tog även
ställning mot alla försök att återinsätta huset Habs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
