Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härdbara konsthartslim - Icke härdbara konsthartslim - Bindemedel på kautschukbasis - Vattenglas som bindemedel - Litt. - Lim el. limsten - Lima (Kopparbergs län) - Lima (Peru) - Lima (Ohio) - Limacidae - Liman - Liman von Sanders, Otto - Limassol - Limax - Limb - Limbourg (Belgien) - Limbourg, Pol de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Lim—Limbourg
704
ning av plywood och olika laminat. K a r b
a-m i d- och melaminhartser användas på
samma sätt. Särskilt det i Tyskland utvecklade
kauritlimmet och kauritlimningsmetoden böra
nämnas. R e s o r c i n 1 i m är ett lim med stor
vattenhållfasthet och bindkraft och användes bl. a.
inom flygplansindustrien. L i m f i 1 m, bestående
av tunt papper, överdraget med
karbamidharts-lim, användes för limning i fanerindustrien.
Icke härdbara konst har t slim. Av v i n y 1 p 1 a
s-terna användes i synnerhet polyvinylacetat som
bindemedel, vanligen i lösning. I bilar använt
splitterfritt glas består av två glasskikt och ett
mellanliggande cellulosaesterskikt med en lösning
av polyvinylacetat i alkohol el. etylacetat som
bindemedel. Även polyakrylsyraestrar
användas som bindemedel i splitterfritt glas.
Glasplattorna bindas ihop direkt genom ett
mellanskikt av polyakrylat.
Bindemedel på kautschukbasis. G u m m i s o 1
u-t i o n, en lösning av rågummi i bensin el.
bensen med i—2°/o hartstillsats för att öka
lösningens klibbighet, användes som bindemedel för
gummi och läder (i skoindustrien, vid tillverkning
och lagning av bilslangar, gummikläder).
Själv-vulkaniserande gummilösning beredes strax före
användningen av själva lösningen och en
accele-rator. Även klorkautschuk användes som
bindemedel, t. ex. mellan gummi och metall.
Vattenglas som bindemedel. I motsats till alla
tidigare nämnda bindemedel är vattenglas ett
oorganiskt ämne. Det har fått stor användning för
framställning av vellpapp. Användes även för
klistring av metallfolier på papp.
Litt.-. ”Klebstoffe” (i ”Enzyklopädie der
tech-nischen Chemie”, utg. av T. Ullmann, 2:a uppl.
1928—32); ”Adhesives” (i ”Encyclopedia of
Chemical technology”, utg. av R. E. Kirk och D. F.
Othmer, 1947 ff.); J. Delmonte, ”The
technology of adhesives” (1947).
Lim el. 1 i m s t e n (fsv. lim, kalk),
ålderdomlig benämning på kalksten. Uttrycket har använts
spec. för den kalksten, som tills, m. järnmalmen
sättes upp på en masugn.
Lima, kommun i Kopparbergs län, Nås och
Malungs tingslag, kring Västerdalälven vid
gränsen mot Norge och Värmland; 1,434,50 km2,
2,482 inv. (1952), varav i Rörbäcksnäs
kyrkobok-föringsdistrikt 370. Älvdalen är odlad och tätt
bebyggd samt genomlöpes av statsbanan Särna
—Vansbro; den omges av vidsträckta skogs- och
myrmarker, varöver betydande höjder resa sig,
i n. v. Hundfjället (925 m ö. h.). 1,092 har åker.
Tätort: Limedsforsen (307 inv. 1951). Vid älven
L. skans från 1600-talet. L. fornstuga innehåller
fornsaker från L. och Transtrand. Pastorat i
Västerås stift, Västerdals kontrakt. — Litt.:
K.-E. Forsslund, ”L.” (i ”Med Dalälven från
källorna till havet”, 2:2, 1924).
Lima, huvudstad i Peru på båda sidor av
floden Rimac; 767,054 inv. (1948). L. ligger i
det torra kustbältet (årsnederbörd blott c:a 50
mm), c:a 140 m ö. h. och 10 km från
hamnstaden Ca 11 ao. L. anlades 1535 av Pizarro som
Ciudad de los Reyes och blev de spanska vice-
kontingarnas huvudstad. Det har upprepade ggr
drabbats av starka jordbävningar, den svåraste
1746. L. är en av Sydamerikas vackraste städer,
med breda gator, som skära varandra rätvinkligt,
talrika öppna platser och vackra promenader.
Staden har ett 70-tal kyrkor, ett 1551 grundat
univ., det äldsta i hela Amerika, en katolsk högsk.,
lantbruks- och teknisk högsk., krigsskola,
natio-nalbibl. och ett tiotal museer. L. har omfattande
bomullsindustri, möbel- och skofabriker, kvarnar,
kex- och tobaksfabriker. Utanför den gamla
staden ha vackra förorter uppvuxit, ss. Miraflores,
Magdalena, Barranco och Chorrillos, alla söderut
vid kusten. I Limatambo ligger L:s flygstation.
Lima [läi’ma], stad i n. ö. Ohio, U.S.A.;
50,000 inv. L. är centrum för Ohios oljefält.
Viktig järnvägsknut; järn- och stålvaruindustri.
Limäcidae, zool., se Sniglar.
Limän (ry., sjö- el. havsbukt), en särsk. vid
Svarta havets kuster vanlig typ av strandsjöar.
Liman von Sanders [... fån za’n-], Otto,
tysk general (1855—1929). Han blev 1911
inspektör för 4:e kav.-inspektionen och s. å.
generallöjtnant och fördelningschef. 1913 gick L. i turkisk
tjänst som chef för en reformkommission. Han
blev chef för 1 :a armén, entledigades på grund
av ententemakternas diplomatiska påtryckning
från detta befäl jan. 1914 men utnämndes då till
tysk general av kavalleriet och turkisk marskalk,
adlades samt blev generalinspektör för turkiska
armén. Då Turkiet inträdde i 1 :a världskriget,
blev L. chef för den nyuppsatta 5:e turkiska
armén, med vilken han på ett energiskt och
framgångsrikt sätt försvarade Gallipolihalvön. Febr.
1918 blev han befälhavare för de turkiska och
tyska stridskrafterna i Palestina och Syrien men
kunde ej hindra engelsmännens framgångar. L.
utgav memoarverket ”Fünf Jahre Türkei” (1920).
Limassol [-å’I], hamnstad på s. kusten av
Cypern; 23,000 inv. Omfattande skeppsfart.
Limax, zool., se Sniglar.
Limb (av lat. li’mbus, kant), den graderade
cirkelringen på vinkelmätande instrument.
Limbourg [labö’r], flam. Limburg. 1) Prov,
i n. ö. Belgien, på v. stranden av Maas, som
här bildar gräns mot nederl. prov. Limburg; 2,408
km2; 485,000 inv. N. och mellersta delarna ligga
inom landskapet Campine, vars kollager i ett omkr.
20 km brett stråk övertvära prov, från n. v. till
s. ö. Huvudstad: Hasselt.
2) Stad i Belgien, 25 km ö. om staden Liège;
c:a 5,000 inv. L. har givit namn åt
limburg-osten.
Limbourg [Iabö’r], Pol de,
fransk-nederländsk miniatyrmålare (1400-talets början), ledde
en verkstad, i vilken även hans bröder J
an(ne-q u i n) och H e r m a n n arbetade. L. upptog
impulser från Italien, dit han gjorde en
studieresa. Omkr. 1402—03 voro L. och hans bror
Jan i tjänst hos Filip den djärve av Burgund,
och 1411 voro de tre bröderna anställda hos den
konstälskande Jean de Berry, för vilken de bl. a.
utförde den märkliga, rikt ill. bönboken ”Les très
riches heures” (nu i Chantilly). Jämte van Eyck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
