- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 13. Kufstein - Longör /
709-710

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Limnologi - Limnologiska laboratoriet i Aneboda - Limnophilus - Limoges - Limón (Puerto Limón) - Limonad - Limonell - Limonit - Limosa - Limosella - Limousin (landskap) - Limousin (målare) - Limousine (fordon) - Limpa - Limpopo el. Krokodilfloden - Limringar el. limgördlar - Limspö - Limsten - Limstång - Limulus, moluckkräftor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Limnologiska laboratoriet i Aneboda—Limulus

709
grund byggda sjötypläran studerar i första hand
de kemiska och fysikaliska faktorer, som
bestämma vattenbeskaffenheten, resp, näringstillgången,
samt de därav beroende organismerna i
kvalitativt och kvantitativt avseende. Den regionala 1.
studerar sötvattnets liv i dess beroende av yttre,
regionalt växlande faktorer.

Den praktiska 1. utnyttjar den teoretiska l:s
resultat, och den gör sig gällande i det
praktiska livets tjänst främst som en förutsättning
för fiskerihushållningen samt i sådana
spörsmål, som avse bedömandet av hygieniskt viktiga
frågor ang. vattenförsörjning och vattena
vledning, jämte hygienisk-biologiska frågor, som
avse bekämpandet av hydrologiskt betingade
sjukdomar.

Den svenska l:s snabba utveckling har i stor
utsträckning möjliggjorts genom de insatser den
frejdade forskaren Einar Naumann gjort.
Centralpunkten för hans banbrytande arbete var det
av honom skapade Limnologiska laboratoriet i
Aneboda (se d. o.).

Den limnologiska forskningen befrämjas
länderna emellan bl. a. genom den 1922 bildade
Internationella föreningen för teoretisk och
tillämpad limnologi, som vanl. avhåller kongress med
några få års mellanrum och vars
kongressförhandlingar publiceras i tidskriften
”Verhand-lungen der Internationalen Vereinigung für
Lim-nologie”. Bland övriga facktidskrifter märkas
”Internationale Revue der gesamten
Hydrobio-logie” och ”Archiv für Hydrobiologie”. I
Sverige utges facktidskr. ”Acta Limnologica”. —
Litt.: E. Naumann, ”Limnologische
Terminolo-gie” (i E. Abderhalden, ”Handbuch der
biologi-schen Arbeitsmethoden”, Abt. 9, T.8, 1931).

Limnologiska laboratoriet i Aneboda [-la’-]
(vid sjön Stråken, Kronobergs län) grundades i
princip 1908 och organiserades i sin nuv. form
1927—28 av E. Chr. L. Naumann. Då Naumann
1929 erhöll en personlig professur i limnologi vid
Lunds univ., inordnades laboratoriet som
fältlaboratorium för den nybildade Limnologiska
institutionen i Lund. Till L. hör även en i Skärshult
i Aneboda socken 1929 uppf. mindre
meteorolo-gisk-hydrografisk station. L. är i första hand
avsett som en operationsbas för fält- och
labo-ratoriemässigt lagda undersökningar över de
svenska urbergsvattendragens limnologiska
förhållanden.

Limno’philus [-f-], se Nattsländor.

Limoges [limå’^], huvudstad i dep.
Haute-Vienne, i v. Frankrike; c:a 110,000 inv. L. har
vunnit världsrykte genom sin porslinstillv. som
sysselsätter omkr. 12,000 arb. L. var förr även
berömt för sina guldsmeds- och emalj arbeten,
men denna konstgren övergavs på 1700-talet och
har först mot slutet av 1800-talet återupptagits
(jfr Emalj, sp. 619). Keramikmuseum. Sko- och
textilfabriker m. m.

Limon [-å’n] (Puerto L.), stad i Costa
Rica, vid Karibiska havet; 11,000 inv. L. är
landets viktigaste hamn med c:a 80 °/o av hela
utrikeshandeln.

710

Limonäd, se Lemonad.

Limone’ll, se Citronträdet.

Limonit, järnhydrat, 2Fe2Os . 3H2O, rostbruna,
finkristallina, täta el. jordiska aggregat, brun
j ä r n s t e n, mest bildade som fällning av i
vatten upplösta vittringsprodukter av järnhaltiga
mineral. L. förekommer även som pseudomorfoser
samt allm. som impregnation i porösa jord- och
bergarter. En tät, mörk form med njurliknande
yta och strålig struktur betecknas brun g 1 a
s-kopf. — L. är av betydelse som järnmalm, dels
i form av limnisk ”b ö n m a 1 m”, dels som
omvandlingsprodukt av marin oolitmalm (minett).
— Den gula järnockran och den bruna sjö- och
myrmalmen innehålla 1. men ha i regel en något
högre vattenhalt.

Limösa, se Långnäbbsläktet.

Limose’lla, bot., se Dyört.

Limousin [limozä’], landskap i Frankrike,
omfattande v. delen av Massif Central,
motsvarar ung. dep. Corrèze och Haute-Vienne.

Limousin [limozä’], franska emaljmålare i
Limoges. Mest berömd är Leonard L.
(omkr. 1505—omkr. 1575), som även målade i
olja och stack i koppar. Han utförde i
emaljmålning en mängd porträtt av kungliga o. a.
framstående samtida samt mytologiska, bibliska och
historiska scener på tallrikar o. dyl. — J e h a n
L. (omkr. 1561—omkr. 1610) var, näst L. L.,
den skickligaste medl. av målarsläkten.

Limousine [limozi’n], fr., se Automobil, sp.
132.

Limpa kallas i vissa landsdelar runda el.
avlånga bröd, bakade av rågmjöl (grovt el. siktat).

Limpöpo el. Krokodilfloden (namnet
gäller särskilt övre loppet), flod i s. ö. Afrika,
från Witwatersrands nordsluttning i en nordlig
båge till Indiska oceanen. Omkr. 1,600 km lång.
En stor bevattningsdamm har anlagts v. om
Pretoria.

Limringar el. 1 i m g ö r d 1 a r, anordningar
för att (vanl. på trädstammar) fånga krypande
skadeinsekter. Stammen omges med en gördel
av impregnerad papp el. dyl. Under pappen lägges
träull el. annat lämpligt material. Slutl. stryker
man ett band av s. k. frostfjärilslim längs
gördelns mitt. Genom nyare bekämpningsmetoder,
t. ex. besprutning med arsenikpreparat, har
användningen av 1. minskat betydligt.

Limspö, spö (el. käpp), som bestrukits med
fågellim; särskilt förr använt till fångst av
småfåglar. Fångst med 1. är nu förbjuden.

Limsten, se Lim.

Limstång. ”Löpa med limstången”, eg. om
fågelfängare (jfr Limspö), nu blott bildligt:
anstränga sig fåfängt o. s. v.

Limulus, moluckkräftor, tillhörande
ordningen dolksvansar, Xiphosura, inom leddj
ursklassen Merostomata. Kroppen består av tre delar:
cephalothorax, abdomen och telson (svanstaggen).
Cephalothorax är halvmånformig och bär sex par
extremiteter. Abdomen är försedd med sex
ab-dominalfötter. Fem av dessa äro simorgan samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffm/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free