Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindblad, 1. Anders - Lindblad, 2. Bertil - Lindblad, Axel - Lindblad, Johan - Lindblad, Otto - Lindblads bokförlags ab. - Lindblom, Gerhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Lindblad—Lindblom
728
skeppsvarv, från 1918 som assistant prof, och
från 1928 som ord. prof, vid Michigan Univ. i
Ann Arbor. L. är sedan 1933 prof, i
skeppsbyggen vid Chalmers tekniska högsk. i Göteborg
(sedan 1941 i teoretiskt skeppsbyggeri). L. är
sedan 1940 led. av Statens skeppsprovningsanstalts
nämnd.
2) Bertil L., den föreg:s syssling, astronom
(f. 1895 26/n), fik dr och doc. i astronomi i
Uppsala 1920, assistent vid Mount
Wilson-observa-toriet 1920—21, Vetenskapsakad:s astronom (med
prof:s titel) samt chef för Stockholms
observa-torium 1927. I sistn. egenskap har L. på ett
förtjänstfullt sätt lett
uppförandet och
utrustningen av
Stockholms nya
observatori-um i Saltsjöbaden. L.
har utvecklat ett
omfattande vetenskapligt
författarskap. De av
honom utbildade
metoderna att ur spektra
med liten dispersion
bestämma stjärnornas
absoluta ljusstyrka äro
av stor betydelse för
frågan om de
ljussvaga stjärnornas
avstånd; hans teori för Vintergatans rotation,
som förklarar de observerade egendomligheterna
i stjärnornas rörelser, har klarlagt de dynamiska
förhållandena inom stjärnsystemet och vunnit
allmänt erkännande i fackkretsar. I skarpsinniga
undersökningar har han utvecklat en teori, som
förklarar spiralnebulosornas mekanism, och
genom fotometriska studier av
absorptionsförhållan-dena inom dessa objekt har han funnit stöd för
sina teoretiska resultat. L. har dessutom
studerat stjärnornas effektiva våglängder, utvecklat
teorien för stjärnornas kontinuerliga spektrum
och studerat solens s. k. flashspektrum vid
totala solförmörkelser med hjälp av en
kinema-tografisk metod, som är av betydelse även för
vissa geodetiska problem. L. har varit president
i Intern, astronomiska unionen (IAU) och är
president i Intern, rådet för vet. unioner (ICSU).
Lindblad, Axel Rudolf, ingenjör, uppfinnare
(1874—1944), genomgick Tekniska
elementarskolan i Norrköping och arbetade som
installationstekniker 1901—06.
Efter sj älvstudier, spee.
i elektrometallurgi, var
L. 1906—12 en av
ledarna för de
experiment med
elektrisk tackjärnsf
ramställning, som ledde
till konstruktion av
den elektriska
masugnen. Han uppfann
elektrometallurgiska
metoder för
framställning av zink o. a.
metaller, utvecklade de
elektriska malmletningsmetoderna och tog 1918
initiativet till de omfattande malmletningsarbeten i
Västerbotten, som ledde till upptäckten av
Boliden-gruvan och senare av en rad andra fyndigheter i
Skelleftefältet. Inom Bolidenbolaget utbildade L.
därefter metoder för tillgodogörande och
förädlande av metallerna ur de ofta komplexa och
svårbe-arbetade malmerna från de nya gruvorna. Bland
L:s många uppdrag kunna nämnas ledamotskap
av krigsmaterialkommissionen 1917—23,
socialise-ringsnämnden 1920—25 och rikskommissionen för
ekonomisk försvarsberedskap 1929—38; han var
vidare v. ordf, i Sveriges kemiska industrikontor
1932—42. L. blev fil. hedersdr i Uppsala 1917.
Lindblad, Johan August, bokförläggare
(1865—1923). Efter utbildning vid Svenska
mis-sionsförb:s predikantskola i Kristinehamn idkade
L. en tid predikoverksamhet samt började 1893
från eget bokförlag i Köping utge religiösa och
populärvetenskapliga småskrifter, 1911 överflyttat
till Uppsala, 1913 ombildat till ab. (nuv. verkst.
dir. och litteräre chef är fil. mag. S. Thulin, f.
1887). Förlaget, som nått en stor omfattning,
utger populärvetenskapliga arbeten (”L:s
Världshistoria”), skolböcker, uppbyggelselitteratur m. m.
Lindblad, Otto Jonas, tonsättare (1809—64),
student i Lund 1829, fil. mag. 1844, kantor i N.
Mellby, Skåne, 1847. L. ägnade sig i Lund med
iver åt musiken och
blev 1838 anförare
för Lunds
studentsångförening, vars
nyskapare han var. Som
anförare beskrives han
som särdeles
medryckande ; han bragte
också den lundensiska
studentsången till en
sådan höjd, att kören
ansågs vara den
förnämsta i Norden. L:s
verksamhet som
tonsättare tog riktigt
fart först efter 1838.
Han har skrivit 66 originalkvartetter, därjämte
solosånger med piano. Kvartetterna ha ej mist
sin popularitet; åtskilliga av dem höra ännu till
studentsångarnas repertoar, t. ex. ”Stridsbön”,
”Orpheus sjöng”, ”Ur svenska hjärtans djup”,
”Vintern rasat ut”, ”Naturen och hjärtat”. —
Litt.: T. Nerman, ”O. L., ett sångaröde” (1930);
B. Möller, ”Lundensisk studentsång under ett
sekel” (1931).
Lindblads bokförlags ab., se Lindblad, J. A.
Lindblom, Karl Gerhard, etnograf (f. 1887
26/s), fil. dr i Uppsala 1916, t. f. intendent vid
Riksmuseets etnografiska avd. 1924, prof, och
föreståndare där 1928, vid avd:s omorganisation
till Statens etnografiska museum prof, och
föreståndare vid detta 1935. L. företog 1910—12 och
1920 forskningsfärder till Brittiska Östafrika för
etnografiska och språkliga studier. L. undervisar
och examinerar sedan vårterminen 1933 i
allmän och jämförande etnografi vid Stockholms
högsk., t. f. lärare där sedan 1945. Förutom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
