Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linderholm, Emanuel - Linderot, Lars - Linderot, Sven - Linderström-Lang, Kaj - Linderås - Linderöd - Linderödsåsen - Lindesberg, Linde - Lindesnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
Linderot—Lindesnes
740
kyrkans uppkomst” (1913, 3:e uppl. 1924), ”De
stora häxprocesserna i Sverige” (1918),
”Pingströrelsen” (1924), ”Pingströrelsen i Sverige”
(1925), ett stort antal uppsatser i tidskr. och
svensk press. Sitt religiösa och teologiska
reformprogram framlade L. i det mycket
uppmärksammade inlägget ”Från dogmat till evangeliet”. Åt
kyrkans organisation och kultens nydaning har
L. ägnat stort intresse (”Svensk evangeliebok”,
1920, ty. uppl. 1924, ny bearb. uppl. ”Das Jahr
der Kirche”, 1927, båda utg. av R. Otto; ”Svensk
högmässa”, 1926; ”Tankar och förslag rörande
svenska kyrkans ritual”, postumt 1938). För
religionsundervisningen har L. utg. handledningen
”Jesu bergspredikan” (1922) och (för barn)
läroboken ”Evangelisk tros- och sedelära” (1925).
Svenska psalmboken har flera av L. övers,
psalmer.
Linderot, Lars, väckelsepredikant (1761—
1811), student i Lund 1778, prästvigd 1787,
komminister i Tölö (Halland) 1800. L. utövade stort
inflytande med sina starkt personliga
predikningar, som utgåvos 1813, (9:e uppl. 1913)
och blevo mycket spridda, vilket även var
fallet med hans ”Andeliga sånger” (1815; flera
nya uppl.). I Svenska psalmboken (nr 265)
ingår hans mycket kända sång ”Ingen hinner fram
till den eviga ron”.
Linderot, Sven Harald Larsson, politiker (f.
1889 8/io), urspr. glasblåsare, 1915 ombudsman för
handelsarbetarna i Stockholm, 1916—18 sekr. i
Socialdemokratiska ungdomsförb. L. övergick
1917 från socialdemokraterna till
Vänstersocialistiska partiet, då detta bildades, och har sedan,
då partiet antagit namnet Sveriges
kommunistiska parti, hela tiden tillhört detta, i vilket han
1927—29 var facklig sekr. och 1929—48 ordf.
1925—27 var L. red. för Norrskensflamman.
Led. av F. K. 1938—49.
Linderström-Lang, Kaj, dansk biokemist (f.
1896), fil. dr 1929, 1919 assistent vid Carlsbergs
laboratorium i Köpenhamn, sedan 1938 prof, och
föreståndare för dess kemiska avd. L. har särsk.
sysslat med äggviteämnes- och enzymkemi.
Linderås, sn i Jönköpings län, N. Vedbo hd,
vid östgötagränsen, v. om Tranås; 104,98 km2,
1,360 inv. (1952). Kantas i v. av sjöarna Noen
och Vänstern och genomflytes i ö. av Svartån;
höglänt skogstrakt, odlad och bebyggd på
höjderna. 2,152 har åker. Nuv. kyrkan är från 1793.
Ingår i L:s och Frinnaryds pastorat i
Linköpings stift, N. Vedbo kontrakt. Utgör tills, m.
Adelöv storkommunen Linderås; 204,49 km2;
2,418 inv. (1952); i N. och S. Vedbo domsaga.
Linderöd, sn i Kristianstads län, Gärds hd,
på Linderödsåsen, invid dess n. ö. rand; 39,70
km2, 1,008 inv. (1952). 1,088 har åker.
Stationssamhälle: Linderöd (473 inv. 1951). Från
L. vidsträckt utsikt över Kristianstadsslätten.
Romansk gråstenskyrka från 11 oo-talet; restaurerad
1872—75. Ingår i L:s och Äsphults pastorat i
Lunds stift, Gärds kontrakt; tillhör
storkommunen Tollarp.
Linderödsåsen, den största av de för Skåne
karakteristiska n. v.—s. ö. ”åsarna”, sträcker sig
från dalgången mellan Finjasjön och Ringsjön i
n. v. längs gränsen mellan Kristianstads och
Malmöhus län. L. är en platåartad gnejshorst,
som mot Kristianstadsslätten i n. ö. begränsas av
en rak, skarpt framträdande förkastningsbrant
men långsamt sluttar åt s. v. Högsta punkten
195 m ö. h. ligger ö. s. ö. om Svensköps kyrka.
L. är rik på lövskog (bok), särsk. n.
ö.-sluttningen, som i ö. uppvisar vackra erosionsdalar, ss. det
fridlysta Försakar i Degeberga sn.
Lindesberg, Linde, stad i den till Örebro
län hörande delen av Västmanland, vid
Lindes-sjöarna och Arbogaåns ö. källflod (här kallad
Bottenån), som genom sjön Råsvalen bildar en
naturlig och fordom mycket använd farled in i
Bergslagen; 12,13 km2, 5,446 inv. (1953).
Kristinas förmyndarregering utfärdade 1643
L:s första stadsprivilegier, bekräftade av
Kristina själv 1645, men ända sedan mitten av
1300-talet, då bergshanteringen började på allvar i
dessa trakter, var L. el. L i n d e s å s, som L.
hette före 1643, en medelpunkt för handeln
mellan Bergslagen och slättbygden. Under
frihetstiden nådde L. i samband med järnhanteringens
utveckling inom Bergslagen ett visst välstånd,
som emellertid tog ett ganska hastigt slut vid
1766 års svåra penningkris. Under de följ. 100
åren gick L. mycket sakta framåt, men sedan
staden genom Frövi—Ludvika järnväg fått
järnvägsförbindelser (1873) och fabriksindustri (från
mitten av 1890-talet), har utvecklingen gått
hastigare. 1869 härjades stadens tätast bebyggda del
av en eldsvåda; 27 gårdar mellan Köpmangatan
och Trädgårdsgatan lades i aska, och kyrkan
skadades svårt. Denna är urspr. uppförd trol.
under medeltiden; den återuppbyggdes
omedelbart efter branden och erhöll sitt nuv. utseende
vid en restaurering 1920—21. L. är till största
delen bebyggt med en- och tvåvånings trähus.
Den äldre delen av staden har en mycket
regelbunden stadsplan, i ö. höjer sig det skogklädda
parkområdet Kyrkberget. På Rådhustorget mitt
emot stadshotellet avtäcktes 1934 Adolf Jonssons
fontän ”Svanen”.
1950 funnos 32 industriella anläggningar med
804 arb. Bland industrierna märkas ab. Linde
kvarnmaskiner (firman grundad 1853, nuv. namn
1941; c:a 120 arb.), mek. verkstad (f. d.
Lindesbergs manufakturverk; c:a 160 arb.), tillhörande
Bergbolagen ab., som har sitt huvudkontor i L.,
Lindesbergs gjuteri & mek. verkstad ab., ab.
Fabriken Orions mek. verkstad, ab. Tebe mek.
verkstad, skidfabrik, tillh. ab. Bröderna Sandströms
skidfabrik, Stockholm, och skofabriker. L. har
samrealskola, läns-, tuberkulos- och
epidemisjukhus, hembygdsmuseum samt 2 tidn.:
”Bergslagernas tidn.” (3 ggr i veckan) och ”Bergslagsposten”
(3), båda sedan 1943 tillhörande ”Nerikes
allehanda” i Örebro. — L. lyder sedan 1951 under
landsrätt, Lindes och Nora domsaga, samt bildar
jämte Linde ett pastorat i Fellingsbro kontrakt.
— Litt.: W. Tham, ”L. och Nora genom tiderna”
(2 bd, 1943—49).
Lindesnes, sydspetsen av Norges fastland,
57O58’43" n. br.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
