Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindholm, Lorens August - Lindholm, Sven Olov - Lindholmen (Uppland) - Lindholmen (Västergötland) - Lindholmen (Skåne) - Lindholmens varv - Lindhov - Lindhult - Lindin, Ester - Lindisfarne el. Holy Island - Lindley, Charles - Lindman, Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
Lindholm—Lindman
750
ningar i Norrköpings museum och i Stockholms
högsk :s saml.
Lindholm, Sven Olov, nationalsocialistisk
agitator (f. 1903 %), verkade från unga år i
olika nationalradikala partier, från jan. 1933 som
ledare i det av honom då grundade, extremt
antisemitiska Nationalsocialistiska arbetarpartiet,
sedermera Svensk socialistisk samling. 1950
nedlade han sin politiska verksamhet.
Lindholmen, egendom i Orkesta sn i Uppland,
29 km n. om Stockholms centrum, omfattar 413
har, därav 124 åker. Av den nuv.
huvudbyggnaden av sten i tre våningar är den nedre från 1710
-—15, de båda övre från ombyggnaden 1884.
Restaurering 1920. Av det gamla slottet återstå
blott grundmurarna. L., som nämnes såsom
sätesgård för ätten Gren redan 1365, har tillhört
ätterna Natt och Dag, Baner och Brahe samt
uppges i vissa källor vara Gustav Vasas födelsegård.
Lindholmen, numera styckat gods i Strö sn
i Västergötland, på Kållandshalvöns n. kust 13
km n. n. v. om Lidköping. L. tillhörde på
1500-talet Ture Jönsson Tre Rosor, från 1579
riksamiralen Bengt Oxenstierna, som här byggde ett
stort, befäst slott, brunnet 1662. Dåv. ägaren,
kanslipresidenten Bengt Oxenstierna, påbörjade
en ny slottsanläggning, som växte ut till en av
Sveriges förnämligaste. Denna brann 1792;
ruinerna konserverades 1931—32.
Lindholmen, gods i Svedala kommun i s. v.
Skåne, v. om Börringesjön, omfattar 833 har,
därav 480 åker. L. är mest bekant genom den
betydelsefulla borganläggning, som funnits på
platsen. Den omnämnes f. f. g. 1332 i det
fredsslut, varigenom Skåne avträddes till Magnus
Eriksson. Utgrävningar i senare tid ha blottat
en del av gamla fästningsverk och grunder. L:s
nuv. ägare är ryttmästare C. Herslow.
Lindholmens varv, skeppsvarv och mekanisk
verkstad med flytdocka och torrdocka vid
Göta-älv på Hisingen i Göteborg. Varvet grundades
1844 av bl. a. grosshandlare Th. W. Tranchell,
ägdes 1858—93 av Motala verkstad, var ett
fristående företag till 1920, då det åter förenades
med Motala verkstad under gemensamt
firmanamn, ab. Lindholmen-Motala. 1936 friköptes
varvet från Motala verkstad och äges sedan dess
av ab. Lindholmens varv. Sedan 1941 är L.
anslutet till Johnsonkoncernen. L. har under
senare år genomgått en omfattande modernisering.
Sålunda har en ny plåtslagerihall uppförts, nytt
träförråd med trätork, ny maskinverkstad och nya
stapelbäddar med tillhörande svetshallar för fartyg
upp till c:a 22,000 ton dw. Nya betongkajer
med moderna lyftkranar ha ävenledes tillkommit.
— L. har byggt ett stort antal såväl last- som
passagerarefartyg och flera krigsfartyg.
Lindhov (under medeltiden kallat Ny by),
gods i Lindbergs sn i Halland, vid Himleån nära
dess mynning 4 km n. om Varberg, omfattar
424 har, därav 337 åker. Alltsedan freden i
Roskilde har L. varit svensk kronoegendom. Här
låg det medeltida Varberg, tills det förstördes
av svenskarna 1565.
Lindhult, säteri i Stafsinge sn i Halland, 7 km
n. om Falkenberg, omfattar 320 har, därav 265
åker. Huvudbyggnaden av sten i två våningar
med grundmurar från 1500-talet har ombyggts
bl. a. i början av 1600-talet och 1780. På
1400-talet tillhörde gården ätten Tott; 1756 kom den
till ätten Lilliehöök.
Lindin, Ester Elisabeth, författarinna (f.
1890 8/n), folkskollärarinna i Norrköping 1913.
L. väckte uppmärksamhet med debutromanen
”Tänk om jag gifter mig med prästen!” (1940;
filmad 1941), som ger rättframt öppna skildringar
ur en lärarinnas liv, och har sedan utg. ”Det är
inte lätt att vara barn” (1941), ”Tre blommiga
täcken” (1946) och ”Ta i famn” (1952).
Lindisfarne [li’ndisfän] el. Holy Island,
ö 3 km utanför n. kusten av Northumberland,
England; 4 km2, c:a 600 inv. S:t Aidan
grundade här på 600-talet ett kloster med
biskopssäte. Klostret förstördes 875. Ruiner av ett
benediktinkloster, gr. 1093.
Lindley [li’ndli], Carl (Charles) Gustaf,
fackföreningsmän, politiker (f. 1865 14/io). L.
var urspr. sjöman, seglade 13 år på engelska
fartyg och deltog aktivt i den engelska
arbetarrörelsen, skapade Svenska transportarbetarförb.
och var dess förtroendeman 1897—1941. L.
tillhörde Landssekretariatet 1900—12 och 1922—26.
Han tillhörde A. K. 1904—11 och därefter F. K.
till 1941. L. är en av grundarna av
Internationella transportarbetarfederationen och blev 1934
ordf, i dess styrelse.
Lindman, Salomon Arvid Achates,
industrimän, politiker (1862 19å—1936 B/i2). Han
ägnade sig till en början åt den sjömilitära banan
och blev 1882
underlöjtnant vid flottan,
deltog i
världsomseg-lingen med fregatten
”Vanadis” 1883—85,
blev kapten 1892 men
lämnade s. å. den
aktiva tjänsten, blev
kommendör 1905 och
konter amiral 1907 i
flottans reserv. Redan
1889 anställdes L. vid
Iggesunds bruk, där
fadern, Achates L.
(1862—1902), var
disponent. L. var 1892
—1903 verkst. dir. för bruket. Som industriledare
visade han prov på stor duglighet och
framsynthet. Han var 1900—01 verkst. dir. vid
Luossa-vaara-Kiirunavaara ab. L., som 1892 invalts i
Gävleborgs landsting, anmodades 1902 att som
finansminister inträda i Boströms 2:a ministär
men avböjde. 1904—23 var han verkst. dir. för
Strömbacka bruks ab. 1904 blev han generaldir.
och chef för Telegrafstyrelsen. 1905 inträdde han
i F. K. (led. 1905—n), där han representerade
det protektionistiska el. majoritetspartiet, i vars
förtroenderåd han 1906 invaldes. Då C.
Lunde-berg 1905 bildade sin samlingsregering, blev L.
sjöminister 2/s s. å. När regeringen avgick 12/ii
s. å., återtog L. chefskapet för Telegrafstyrelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
