- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 13. Kufstein - Longör /
761-762

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindschöld, Erik - Lindsey - Lindsey, Ben - Lindsjö, David - Lindskog, Claes - Lindsläktet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

761

Lindsey—Lindsläktet

762

Rikskanslern M. G. De la Gardie insatte honom
som sekr. (1674 fick han hovråds titel) i den
kabinettskonselj, till vilken makten alltmer
överflyttades. Efter riksdagen 1675 var L. någon tid
i verkligheten Karl XI :s förste minister.
Närmandet mellan konungen och Johan Gyllenstierna
(1676) medförde dock, att L. efter hand
trängdes åt sidan, men då Gyllenstierna 1680 avlidit,
blev L. åter en
högtbetrodd man. På
riksdagarna 1680 och
1682 spelade han en ej
ringa roll, dock
mestadels genom
”kulissarbete”; han blev
också medlem av
reduk-tionskommissionen. Vid
1686 års riksdag var
han lantmarskalk och
blev president i den
stora lagkommissionen
för revision av den
gamla lagen. Även i
utarbetandet av 1686

års kyrkolag har L. haft del. 1677 blev
han kansliråd och statssekr., 1685
hovkansler, 1687 kungligt råd och s. å. på en gång
frih. och greve. Förordnad s. å. till kansler för
Lunds univ., arbetade L. med kraft på denna
högskolas förkovran. 1688 blev han guvernör
för kronprinsen (sedermera konung Karl XII).
—• L. var utan tvivel ett stycke av en statsman
med tankar och planer, som pekade långt
framom hans eget tidevarv. — Som skald har L. förf,
texten till vid hovet dansade baletter o. a.
lustbarheter jämte annan tillf ällighetspoesi men även
religiösa dikter. — Litt.: Biogr. av E. Ingers
(1908; går till 1680).

Lindsey [li’n(d)zi], se Lincolnshire.

Lindsey [li’n(d)zi], Benjamin (Ben) Barr,
amerikansk jurist (1686—1943), 1900—17
domare vid barndomstolen i Denver, Colorado. L.,
som verksamt deltog i strävandena för
förbättrad ungdomsvård, är framför allt bekant för sina
reformförslag i uppfostrings- och sexualfrågor.
I sv. övers, föreligga ”Den moderna ungdomens
uppror” (1928) och ”Kamratäktenskapet” (1929).

Lindsjö, David Martin, läkare (1887—1952),
med. lic. i Stockholm 1921, med hedersdr i Lund
1947; pediatriker och militärläkare, fältläkare
och fördelningsläkare vid S. arméfördelningen
1928—36, t. f. generalfältläkare 1939, avgick på
egen begäran 1943 som protest mot att den
militära sjukvårdens intressen enl. hans mening ej
tillgodosågos, utnämndes redan i dec. s. å. vid
omorganisationen av den militära
sjukvårdsförvaltningen till generalläkare och chef för den
nya, för alla försvarsgrenarna gemensamma
sjukvårdsförvaltningen, sedan 1949 benämnd
Försvarets sjukvårdsstyrelse.

Lindskog, Claes, språkman, publicist och
politiker (f. 1870 15/e), fil. dr 1895, doc. i latin
s. å., e. o. prof, i klassiska språk 1901, prof, i
grekiska språket och litteraturen 1908, allt vid
Lunds univ., emeritus 1935. L:s forskargärning

omspänner ett betydande fält av klassisk
filologi och litteratur. Sin största vetenskapliga
insats torde L. ha gjort som utg. av en kritisk
uppl. av Plutarchos’ ”Biografier” (1906; 1914
—39, tills, m. K. Ziegler). Framför allt har
dock L. verkat som översättare av grekisk
litteratur och förmedlare av grekiskt kulturliv till
vår tid. Hit höra de ypperliga tolkningarna av
Herodotos (2 bd, 1920)
och Platon (6 bd,
1920—26), en
litteraturhistoria (”Antiken”
i ”Bonniers
illustrerade litteraturhi storia”,

1, 1928) samt en lång
rad essäer, däribland
”Grekiska
kvinnogestalter” (1922),
”Grekiska hjältar och
ideal” (1925),
”Euripides” (1928), ”Känn
dig själv!” (1934)
och ”Människan är
sig evigt lik” (1942).

— Redan från 1890-talet hade L. flitigt
medarbetat i Sydsvenska Dagbladet, och då han 1935
avgick från sin professur, tillträdde han
befattningen som tidningens huvudred. Här kvarstod
han till 1946. Till tidn:s loo-årsjubileum
författade han dess historia, ”Sydsvenska Dagbladet
Snällposten 100 år” (1948). — L. tillhörde 1921
—40 som högerman Ä. K. där hans säkerhet och
fyndighet som talare och debattör genast
uppmärksammades; han blev 1933 medl. av sitt
partis förtroenderåd. 1928—30 var han
ecklesiastikminister i Lindmans regering. Särskilt
intresserade han sig för den högre skolundervisningen
och för folkupplysningen. Minnen från sin
riksdagstid har L. skildrat i ”Bokslut. Hågkomster
och människor” (1949).

Lindsläktet, Ti’lia. Hit hör ett 10-tal arter,
på n. halvklotet växande träd med hjärtlika, vanl.
sneda blad och gulvita blommor i flocklik
ställning, på vars skaft sitter ett tunglikt el.
jämn-brett högblad, som gör tjänst vid frukternas
spridning med vinden. Frukten är en rund,
hårig, vanl. enfröig nöt. I Sverige växa två arter:
skogslind,
T. europaea (T.
cordata), med
bladen på
undersidan blågrå,
med rostbruna
hårtofsar
(do-matier) i
nervvinklarna, täml.
allmän i s. och
mellersta
Sverige, och b
o-h u s 1 i n d, T.
platyphylla {T.

grandifolia),
med bladen på
undersidan
gröna och finludna,

Skogslind.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffm/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free