Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ling, 1. Per Henrik - Ling, 2. Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
769
Ling
770
för vilka han saknade anlag. Bäst lyckades han
i de lyriska partierna.
Vistelsen i Köpenhamn blev i flera
hänseenden avgörande för L:s framtida verksamhet;
han tog här fäktlektioner för två franska
emigranter och besökte Franz Nachtegalls privata
gymnastikinst. Då han i sept. 1804 kom till Lund,
sökte han först sitt uppehälle som ”parlör” vid
univ. och erhöll sedermera ord. befattning som
fäktmästare vid akad. 1805. Flär lades första
grunden till hans gymnastiska system. Under
början av lundaperioden införde han Guts Muths’
gymnastikmetod vid univ. och anskaffade de
härvid brukliga redskapen. Han började emellertid
efter några år att utarbeta sitt system med
fristående, konstruerade rörelser. Under
sommarferierna sökte han sprida kännedom om sitt system
till andra delar av landet genom att anordna
kortare kurser. 1813 utsågs L. till fäktmästare vid
Krigsakad. å Carlberg och fick av K. m:t
tillstånd att i Stockholm upprätta en gymnastisk
anstalt för utbildandet av gymnastiklärare för
skolan och armén (Gymnastiska centralinst.). Under
stora lokala och ekonomiska svårigheter
utvecklade han här under lh sekel sitt frisk- och
sjukgymnastiska system samt kampade för
gymnastikens införande i skolor och vid armén. Han
utformade under denna tid även sin s. k.
militärgymnastik (fäktning). 1818 förordnades L. till
lärare i gymnastik och fäktkonst vid art.-lärov.
å Marieberg, och under somrarna utövade han
sjukgymnastik vid olika brunnsorter. Han erhöll
prof :s titel 1825, blev medl. av Svenska
läkaresällskapet 1831 samt av Svenska akad. 1835. —
L. ville i nitälskan för sitt fosterland pånyttföda
folket och åter väcka till liv den gamla
nordmannaandan och kraften. I en omfattande fysisk
fostran såg han grundmedlet att förverkliga detta
mål. Hans största betydelse ligger otvivelaktigt
på den pedagogiska gymnastikens område. Här
lade han grunden till ett system, där han som
ett obetingat krav framhöll, att gymnastikens
övningar och rörelser måste formas efter
männi-skoorganismens behov och dess lagar. L. hade en
klar blick för nödvändigheten av att genom
gymnastisk korrektion, d. v. s. genom särsk. uttänkta,
artificiella rörelser m. m., framkalla en viss
verkan på organismen el. på delar av denna i avsikt
att motverka den intensifierade kulturens
olägenheter i form av missbildande ställningar och
rörelser, försummad kroppsutveckling o. dyl. — L:s
grundläggande gymnastiska arbeten äro ”Förslag
om gymnastikens nytta och nödvändighet för
soldaten i allm.” (1820),’ ”Regi, för gymnastik”
(1836), ”Regi, för bajonettfäktning” (1836),
”Solda tundervisning i gymnastik och bajonettfäktning”
(1838) och ”Gymnastikens allmänna grunder” (de
84 första sidorna utg. 1834, återstoden, bearb.
av P. J. Liedbeck och C. A. Georgii, utkom i
tryck 1840, 2 uppl. 1866). — ”Samlade arbeten”
i 3 bd 1859—66. — Litt.: C. A. Westerblad, ”P.
Fl. L. En levnadsteckning och några synpunkter”
(1904), ”L. Tidshistoriska undersökningar” (4 bd,
1913—46); ”Kungl. gymnastiska centralinst:s
historia 1813—1913” (1913); Oswald Holmberg,
NF XIII — 25
”Den svenska gymnastikens utveckling. P. H. L.
och hans verk” (1939); R. Lindstam, ”P. H. L.”
(s. å.); Signe Prytz, ”P. H. L. og hans
gymna-stikpædagogiske indsats” (1941); A. Wiberg,
”Lingstudier” (1942), ”Några Ling-notiser” (i
”Hyltén-Cavalliusfören:s Årsbok”, 1944); J.
Lindhard, ”Nogle undersögelser angaaende den
svenske sygegymnastiks oprindelse” (2 bd, 1944
—45).
2) Hjalmar Fredrik L., den föreg:s son,
gymnastikpedagog och gymnastisk författare
(1820—86). L. genomgick Gymnastiska
centralinst. 1841—42,
tjänstgjorde här som
underlärare 1843—58, som
t. f. överlärare 1858
—64 och som
överlärare och prof. 1864
—82. — Alltifrån sin
anställning vid GCI
bedrev L.
omsorgsfulla studier i anatomi
o. a. för gymnastiken
grundläggande ämnen
och förskaffade sig
djupgående
kunskaper på det
friskgymnastiska området. —
Hans största betydelse ligger otvivelaktigt däri,
att han under en brydsam period för den lingska
gymnastiken väl förvaltat den viktigaste delen av
sin faders gymnastiska verk, den s. k.
pedagogiska gymnastiken, i det han givit bestämdhet åt
den gymnastiska rörelseformen och stadga åt
dagövningen samt konsoliderat och sovrat
rörelseförrådet. L. sökte även att realisera faderns
önskemål att omforma gymnastiken efter skolans,
d. v. s. barnens och ungdomens, behov. Han
insåg nödvändigheten av att giva de fåtaliga
gymnastiklärarna, med ofta bristfällig utbildning, ett
relativt enkelt och fast system, som möjliggjorde
ledandet av stora avd. Därför ivrade han för
inredandet av gymnastiklokaler med stor, fri
golvyta och med enkla, starka och billiga redskap,
som kunde användas av många samtidigt. L. var
ingalunda motståndare till de funktionella
(fär-dighetsbetonade) övningarna men ansåg med rätta,
att de disciplinerande korrektiva rörelserna under
rådande förhållanden, med obetydliga
redskaps-anslag o. a. svårigheter av liknande art, skulle
göra den ojämförligt största nyttan i skolorna.
— Av L:s skrifter äro ”Tabeller för
Gymnastiska centralinst :s pedagogiska lärokurs” (1866,
8:e uppl. 1924) och ”Tillägg vid användningen av
de tabeller, hvilka varit begagnade för
Gymnastiska centralinst:s pedagogiska lärokurs” (1869,
6:e uppl. 1913) grundläggande för hela den
gymnastiska utvecklingen i Sverige. Dessutom har han
bl. a. förf. ”De första begreppen af rörelseläran,
sammandrag för undervisningen vid Gymnastiska
centralinst.” (1866) samt tills, m. C. A. Georgii
ordnat och utg. L. G. Brantings efterlämnade
handskrifter (3 bd, 1882). Av L:s 1884
fullbordade ritningar av över 2,000 ställningar och
rörelser utgåvos 1893, bekostade av en amerikansk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
