Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköping - Linköpings blodbad - Linköpings domsaga - Linköpings revir - Linköpings stift - Linköpings stifts domprosteri - Linköpings stifts- och landsbibliotek - Linlithgow - Linlithgow, Sir Victor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
domkyrkan urspr. var en romansk basilika
från 1100-talets början med långt kor, avslutat
av absid i ö., tvärskepp, absider och treskeppigt
långhus och torn i v. Under 1200-talets förra
del skedde en ombyggnad med Mariakyrkan i
Visby och även domen i Magdeburg som
förebilder; ett halvrunt kor byggdes utanför det
gamla och förenades med ett stort, nytt tvärskepp
med torn. Av detta bygge kvarstå i nuv. kyrkan
mittkvadraten och n. portalen samt ö. delen av
långhuset (i senromansk stil). Under 1200-talets
senare del påbörjades långhuset i tidig gotik,
varvid inflytande från domkyrkan i Trondheim
gjorde sig gällande, vilket framträder i
långhusets arkader. Långhuset fick hallform med
lika höga skepp. Först omkr. 1350 avslutades
västpartiet i höggotisk stil. Det romanska koret
ersattes vid 1400-talets början av det nuv. med
tre kapell och koromgång, grundlagt av mästaren
Gerlach från Köln. Det fullbordades omkr. 1500,
och Adam van Düren var en av bildhuggarna.
Ingen svensk kyrka visar som L:s domkyrka
medeltidsstilarnas övergång i varandra. En ny
altartavla av Henrik Sörensen fullbordades 1934.
Baksidan är försedd med tre vävnader av Märta
Afzelius. — Med L. införlivades 1911 S:t Lars
sn, varigenom industrisamhället Tannefors kom
att höra till stadsområdet. Andra
förstadssamhällen äro Gottfridsberg, Ramshäll, Södermalm
och Valla egnahem. Linköpings förs.
(Domkyrkoförs., 35,132 inv.) och S:t Lars (21,047 inv.)
bilda tillsammans ett pastorat i Linköpings stifts
domprosteri. — Litt.: A. L. Romdahl, ”L:s
domkyrka 1232—1498” (1932); B. Cnattingius, ”L.”
(3 uppl. 1942); A. Kugelberg, ”Gamla
Linköpingsgårdar” (2 bd, 1943—49); S. Kraft och F.
Lindberg, ”L:s historia”, 1, 2:1—2 (1946).
Linköpings blodbad, den blodiga räfst hertig
Karl (sedermera konung Karl IX) anställde i
Linköping 20 mars 1600 med åtskilliga av dem,
som under inbördeskriget tillhört konung
Sigismunds parti och efter Stångebroslaget 1598
utlämnats till hertigen. Inom de till 24 febr. 1600
sammankallade ständerna utsågs en utomordentlig
domstol om 155 medl., inför vilken hertigen själv
uppträdde som åklagare. Anklagelserna gingo ut
på att de åtalade vållat tvedräkt först mellan
Johan III och hertig Karl, senare mellan
Sigismund och hertigen samt att de rått Sigismund
att föra utländsk här mot Sverige. Fyra av dem
erkände och fingo nåd, målet mot Hogenskild
Bielke uppsköts, men de fyra övriga
huvudanklagade, vilka bestredo domstolens behörighet,
dömdes 17 mars till döden och avrättades 20
mars. De voro riksråden Gustaf Banér, Erik
Sparre, Sten Banér och Ture Bielke. Samtidigt
avrättades även en medlem av krigsbefälet, Bengt
Falk. Alla bedyrade in i det sista sin oskuld.
Linköpings domsaga i Östergötlands län,
under Göta hovrätt, omfattar Åkerbo, Bankekinds,
Hanekinds, Gullbergs och Valkebo härader samt
utgör ett tingslag med tingsställe i Linköping.
Linköpings revir, adress Linköping, tillhör
Östra distriktet och omfattar Bråbo, Memmings,
Lösings, Östkinds, Björkekinds, Hammarkinds,
Skärkinds, Åkerbo, Bankekinds, Hanekinds och
Kinda hdr samt delar av Göstrings, Valkebo och
Finspånga läns hdr i Östergötland.
Linköpings stift omfattar hela Östergötlands
län; Tjusts domsaga, Sevede och Tunaläns
domsaga, Målilla, Virserums och Mörlunda
kommuner samt Västerviks stad av Kalmar län; N.
och S. Vedbo domsaga av Jönköpings län. 1570
avskildes från L. Visby stift och 1602 Kalmar
stift, varefter icke några större förändringar i
omfånget blivit gjorda. — Litt.: G. Westling,
”Ur L:s historia 1593—1843” (1919); O.
Hassler, ”L. under biskop S. Enander” (1935); E.
Nygren, ”Registra ecclesie Lincopensis” (i
”Linköpings bibl:s handl.”, N. s., 3, 1941); ”L. i ord
och bild” (1949).
Linköpings stifts domprosteri omfattar 7
pastorat: Linköping och S:t Lars; Kärna, Kaga
och Ledberg; Skeda och Slaka; Landeryd och
Vårdsberg; Vist; Törnevalla, Ö. Skrukeby,
Lillkyrka och Gistad; Rystad och Ö. Harg.
Linköpings stifts- och landsbibliotek. Med
ursprung i domkyrkolibrariet, vars äldsta kända
bokförvärv gjordes 1287, har stiftsbiblioteket
(stifts- och läroverksbiblioteket) i Linköping i
sig upptagit det gamla gymnasiebiblioteket och
sedermera fått sin värdefullaste tillväxt genom
donationer, förbundna med namn som E.
Benzelius d. y., Uno v. Troil, J. A. Lindblom, S. Älf
och J. H. Lidén. Det förvarades i domkyrkan
till 1872, då bokbeståndet överfördes till det 1830
uppförda konsistoriehuset vid Ågatan, sedermera
tillbyggt 1875 och restaurerat 1915. Genom
riksdagsbeslut 1926 omorganiserades det till Sveriges
första ”stifts- och landsbibliotek” med uppgift
bl. a. att tjänstgöra som central för övriga inom
Östergötland belägna offentliga bibliotek och
boksamlingar. I samband härmed vidgades
bibliotekets lokaler genom en av Linköpings stad
bekostad tillbyggnad, moderniserad 1950,
varjämte Linköpings stadsbibliotek uppgick i den
nya institutionen. — Bokbeståndet omfattar omkr.
215,000 bd, några tiotusental småtryck, c:a 2,500
handskriftsband, en inkunabelsamling på 130 n:r;
rikt på svenska 1500—1600-talstryck samt
elzevierer; gravyr-, porträtt- och medaljsamlingar.
— Samfundet Linköpings
stiftsbiblioteks vänner stiftades 1918. — Litt.:
Linköpings Biblioteks Handlingar (2 bd, 1793—95; ny
serie, 1—4, 1920—24, 2:1—2, 1934—37, 3, 1941,
4:1—2, 1944—49); J. H. Lidén, ”Repertorium
Benzelianum” (1791); äldre historia av I. Collijn
i ”Betänkande och förslag ang. läroverks- och
landsbibliotek” (1924); ang. omorganisationen se
N. Gobom i Nord. Tidskr. för Bok- och
Biblioteksväsen 1928.
Linlithgow [linli’þgåu]. 1) Linlithgowshire,
grevskap, i Skottland, se West Lothian. — 2)
Huvudstad i grevsk. West Lothian, ö. Skottland,
26 km v. om Edinburgh; 3,600 inv. Ståtlig
slottsruin. Här föddes Maria Stuart.
Linlithgow [linli’þgåu], Sir Victor
Alexander John Hope, sedan 1908 2:e markis av
L., brittisk politiker (1887—1952), led. av
ministären som Civil Lord of the Admiralty 1922—24,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
