Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lissabon - List - List, Friedrich - List, Wilhelm - Lista (Södermanlands län) - Lista, Listerlandet - Lister, Listerlandet - Lister (Norge) - Lister, Lord Joseph - Listera - Lsiterby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
803
List—Listerby
804
förnämsta och rikaste handelsstad. Välståndet
sjönk under spanska väldet 1580—1640. Genom
den förödande jordbävningen 1 nov. 1755, som
lade halva staden i ruiner och kostade mer än
30,000 personer livet, och förlusten av Brasilien
råkade L. i fullständigt och långvarigt förfall,
från vilket det först under de senaste decennierna
repat sig.
List. 1) (Byggnk.) Se Listverk.
2) (Trädg.) En låg, uppkastad jordvall, oftast
av omkr. 40 cm höjd, som nyttjas för odling av
vissa ömtåligare köksträdgårdsväxter. Med
fördel odlas på 1. i synnerhet gurkor (listgurkor).
L., upplagda t. ex. över rader av sparris,
blekselleri o. dyl. växter, avse att utestänga
dagsljuset.
List, Friedrich, tysk nationalekonom (1789
—1846), 1817 prof, i statspraxis vid Tübingens
univ. L. arbetade vid denna tid för en del
liberala reformer och
sökte skapa organisationer
för handelns och
industriens män, vilka
hade ett starkt intresse
av att tullgränserna
mellan de tyska
staterna försvunno. På gr.
av detta
organisationsarbete blev L. 1819
avsatt från sin
professur. 1820 invaldes
han i Württembergs
riksdag och påyrkade
där minskad statlig
inblandning i näringsliv
och domstolsväsen. Härför ådömdes honom 10
mån. fängelse för samhällsupplösande verksamhet,
men han undgick straffet genom att 1822 fly
till utlandet. Under vistelse i U.S.A. 1825—32
lyckades L. genom kolspekulationer skapa en
betydande förmögenhet och återvände till
Tyskland som amerikansk konsul, först i
Leipzig och därefter i Baden. L. sökte nu
igångsätta byggandet av tyska järnvägar
men fick 1837 avbryta denna verksamhet, då hans
amerikanska företag ruinerats och han därigenom
blev utan tillgångar. Han sysslade därefter med
journalistik, bl a. som korrespondent i Paris. I
förtvivlan över alla motigheter begick han
självmord. — L. utförde en forskargärning, som
blivit av epokgörande betydelse för den tyska
nationalekonomien. Konturerna i hans åskådning
antydas redan i ”Outlines of American political
economy” (1827), och i hans huvudarbete, ”Das
nationale System der politischen Oekonomie”
(1841; sv. övers. ”Det nationella
nationalekonomiska systemet”, 1888), möta de teorier, som
alltjämt utgöra kärnan i protektionismen. L.
är i dessa arbeten starkt kritisk mot liberalismen
och Adam Smith, som enl. hans mening förbisett
de nationella hushållssystemens egenart.
Liberalismen hamnar enl. L. genom sin individualism i en
världsfrämmande kosmopolitism. Ekonomisk
politik måste syfta till nationens ekonomiska
stärkande. — L:s ”Schriften, Reden, Briefe” utgåvos i
10 bd 1927—35 av det 1925 grundade F.
L.-sällskapet i Stuttgart. — Litt.: A. Sommer, ”F. L:s
System der politischen ökonomie” (1927).
List, Wilhelm, tysk militär (f. 1880),
officer 1900, generalmajor 1931, general av inf.
1938, generalöverste 1939 och generalfältmarskalk
1940. L. gjorde under 1 :a världskriget huvudsaki.
stabstjänst, blev chef för 2:a armégruppen
(Kas-sel) 1938 och för 5:e armégruppen (Wien) 1939.
Han förde under fälttåget mot Polen 1939
befälet över den sydligaste armén (14 :e) i v.
Rund-stedts armégrupp och var i anfallet mot
Frankrike våren 1940 chef för 12 :e armén, likaledes
i v. Rundstedts armégrupp. L. ledde den tyska
inmarschen i Rumänien hösten 1940 och i
Bulgarien våren 1941. I fälttåget mot Jugoslavien och
Grekland i april s. å. förde han på ett skickligt
sätt de tyska stridskrafterna. Senare s. å. blev
han arméchef på östfronten men lämnade sin
befattning i början av 1942. I okt. s. å. blev han
chef för fronten i Kaukasus; avskedades i jan.
1943 i samband med striderna i Stalingrad. L.
tillfångatogs i maj 1945 och dömdes 1948 till
livstids fängelse för krigsförbrytelser.
Lista, sn i Södermanlands län, Västerrekarne
hd, mellan Hjälmaren i s. och gränsen mot
Västmanlands län i n.; 45,42 km2; 602 inv. (1952).
Småbergig och särskilt i n. v. skogrik
jordbruksbygd. 1,675 har åker. Kyrkans långhus är från
1200-talet, senare tillbyggt. Ingår i Gillberga och
L. pastorat i Strängnäs stift, Västerrekarne
kontrakt. Tillhör storkommunen Västra Rekarne.
Lista, Listerlandet, halvö i Vest-Agder
fylke, s. Norge, mellan Far sundfjorden i ö. och
Fedafjorden i v. Fyr och meteorologisk
station (Lister).
Lister, Listerlandet, i Blekinge, se
Listers härad.
Lister, i Norge, se Lista.
Lister [li’sta], Lord Joseph, engelsk kirurg
(1827—1912). Han blev 1860 kirurgie prof, vid
univ. i Glasgow, 1869
i klinisk kirurgi vid
univ. i Edinburgh och
innehade 1877—92 den
kirurgiska lärostolen
vid King’s College i
London. Han
utnämndes till baronet 1883
och till pär 1897. L.
är berömd som den
antiseptiska
sårbehandlingens upptäckare.
Hans noggrant
utarbetade metoder kommo
de dittills
fruktansvärda sårfebrarna att
försvinna. — Litt.: Biogr. av J. R. Lecson (1927).
Listèra, bot., se Tveblad.
Listerby, sn i Blekinge län, Medelstads hds
kustbygd, huvudsaki. på halvön ö. om
Ronneby-fjärden och Danziger gatt; 42,70 km2, 1,682 inv.
(1952). Genomflytes i ö. av Listerbyån; bördiga
slättbygder och småbergiga skogsdungar. 1,370
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
