Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livbåtar - Livbälte - Livdjur - Livdrabant - Livdragonregementet - Livegenskap - Liver - Liverpool
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829
Livbälte—Liverpool
830
ma till användning. Den är självlänsande, d. v. s.
så konstruerad, att i sittrummet inkommet
vatten självutrinner genom i sidorna placerade
läns-öppningar. Båten är även kantringssäker och
praktiskt taget osänkbar.
Livbälte är av kork el. annat lämpligt
flytmedel tillverkat flytredskap, avsett att
fastsättas kring överkroppen för att kunna hålla person
i vattnet flytande.
Livdjur, beteckning för husdjur, som gå i
sådan allmän handel, som i regel omhänderhas av
kreaturshandlare. L. ställes ofta som motsats till
slaktdjur.
Livdrabant, se Drabant i).
Livdragonregementet. K. m:ts 1. uppsattes
1699 av K. G. Rehnschiöld, föll 1709 vid
Pe-revolotjna i rysk fångenskap och uppsattes ånyo.
1721 överfördes reg. till Finland för att
komplettera Abo och Björneborgs läns kav.-reg., som
förändrats till dragoner under namn av
Livdragonregementet (d. y.). 1791 övergick detta reg.
till infanteri.
Livegenskap (ty. Leibeigenschaft), ett
ofri-hetstillstånd, vari en stor del av Europas
befolkning — särskilt av jordbrukarklassen — levde
under medeltiden och långt in i nyare tiden. —
I Västromerska riket hade utbildats en
samhällsklass, coloni glebae adscripti (”landbor, bundna
vid torvan”), ett mellanting mellan trälar och
fria. En liknande samhällsklass fanns hos
romarrikets germanska grannfolk, och denna
tillökades senare dels genom frigjorda trälar, dels
och framför allt genom fria, som under
länsvä-sendets tillväxt ställde sig under mäktiga
feodalherrars beskydd. Egentlig 1. förekom icke i
Sverige, Norge, tnarskländerna vid Nordsjöns
s. ö. kust el. i Schweiz’ urkantoner. Formerna
för 1. växlade starkt från ett hoveriförhållande
till ett för den livegne nästan rättslöst tillstånd,
t. ex. i Ryssland. Den livegne måste utföra ett
ofta betungande antal dagsverken åt sin herre
— senare ej sällan avlösta genom fasta avgifter
— och fick vanl. ej flytta från den jord, där
han placerats. Oftast fick han ej ingå äktenskap
utan husbondens samtycke, och denne hade vanl.
domsrätt på sitt gods. Å andra sidan hade
husbonden viss underhållsskyldighet gentemot den
livegne. L. var i regel ärftlig, och bosättning
på jord av viss natur medförde oftast 1. L. var
en av orsakerna till 1500-talets bondekrig; efter
dessa förvärrades den på sina håll, men
utvecklingen utplånade småningom skillnaden mellan
obesutna fria arbetare och livegna, och efter
franska revolutionen försvann 1., senast i
Ryssland (1861) och Rumänien (1864).
I England medförde den ekonomiska och
politiska utvecklingen, att 1. (eng. inllainage) redan
på 1300-talet började ersättas med avlönat
arbete och arrenden (jfr Copyhold); enstaka fall
av friköpande från 1. förekommo dock in på
1600-talet. I Frankrike voro adelns livegna
nästan helt i husbondens våld; på kyrkogodsen hade
de något drägligare villkor. Genom
nationalförsamlingens beslut 4—5 aug. 1789 upphävdes 1.
i princip. Om de om 1. påminnande förhållandena
i Danmark se Vornedskab. I Tyskland fanns 1.
i många former men avvecklades i slutet av
1700-talet, främst genom Josef II, i vissa landsändar
i början av 1800-talet (i Svenska Pommern 1806).
I Rysslands östersjöprovinser hade Karl XI
förgäves sökt upphäva 1. för Estland och Livland;
där avskaffades den i början av 1800-talet. I
det egentliga Ryssland hade Boris Godunov 1597
bundit den livegne vid torvan. L. skärptes bl. a.
under Peter I och nådde under Katarina II sin
mest hänsynslösa form. Den livegne stod så gott
som rättslös gentemot sin herre. Alexander II :s
emancipationslag av 1861 gjorde de livegna
bönderna fria.
Liver, finsk-ugrisk folkstam i Balticum. L.
trängde i spetsen för de östersjö-finska
stammarna sannolikt redan under uoo-talet f. Kr.
österifrån fram till Östersjön och koloniserade
vidsträckta områden i Livland och Kurland. De
lettiserades sedermera nästan fullständigt, särsk.
sedan de på 1200-talet underkuvats av
Svärds-riddarorden. I Livland dog den sista
liviskta-lande personen på 1800-talet; i Kurland levde
1940 c:a 1,000 i 12 fiskelägen på Domesnäs. De
voro mestadels luteraner. — Det 1 i v i s k a
språket står närmast estniskan och uppdelas
i tre dialekter: salis-dialekt i Livland samt
öst-och västliviska dialekter i Kurland.
Liverpool [li’vapöl], stad {county borougli)
i Lancashire, Storbritanniens 4æ stad med
hänsyn till storleken; 790,000 inv. Med förstäder
har L. inom en areal av 385 km2 (Merseyside
Ccmurbation) 1,382,244 inv. (1951). L.
omnäm-nes f. g. 1191, då här låg ett fiskläge, som 1207
blev stad. I början av 1600-talet började L:s
storhet inom kolonialhandeln (import av socker,
tobak, bomull m. m.). Under spanska
arvföljds-kriget 1707—14 övergick L. till handeln med
”svart elfenben”. Enbart under decenniet 1783
—93 gjorde mer än 300,000 negrer resan över
Atlanten på fartyg från L. Genom den enorma
vinsten på slavhandeln finansierades de dyrbara
kaj- och dockbyggnaderna under 1700-talet och
lades den egentliga grunden till L:s storhet. När
slavhandelns tid var förbi, hade U.S.A. blivit en
politisk och ekonomisk enhet och började förse
det framväxande industriområdet i n. England
med bomull. L. förmedlade denna handel och
även avsättningen av de färdiga helfabrikaten.
Det kom på så sätt att behärska den allt
livligare godstrafiken mellan Atlantens båda
kuster, och därmed följde snart även herraväldet
över den stora passagerar- och emigranttrafiken
till Nordamerika. Namnet Cunard är oupplös
-ligen förbundet med L:s historia efter 1840. —
L. blev ett huvudmål för de tyska flyganfallen
under 2:a världskriget, särsk. i maj 1941, då
3,966 människor dödades och 3,812 allvarligt
skadades. Omfattande materiella skador anställdes
på såväl dockor som bostadskvarter. De senare
ha härigenom i stor utsträckning kunnat få en
välbehövlig nyplanering. Fyra kyrkor blevo
utbrända el. annorledes förstörda.
L. bildar ett avlångt stadskomplex med ena
långsidan längs h. stranden av Merseys estua-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
