Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livförsäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
Livförsäkring
836
regel uteslutas mot viss tilläggspremie. Icke
normala risker kompenseras dock i regel icke genom
karensvillkor utan genom förhöjda premier.
Den moderna l.-verksamheten bygger på en
fast vetenskaplig grund, på matematiken och
medicinen. För ett försäkringsbolags l.-rörelse
skola i Sverige gälla av K. m:t fastställda
detaljerade grunder för verksamheten,
näml. betr, beräkning av försäkringspremier och
premiereserv, avsättning till och användning av
utjämningsfond, försäkringstagares rätt till
åter-köp och fribrev, belåning av försäkringsbrev
hos bolaget, verkan av underlåten premiebetalning,
försäkringstagares rätt i vissa fall, återbäring
till försäkringstagarna samt begränsning av den
ansvarighet bolaget må utan återförsäkring ikläda
sig på en och samma risk. Dessa grunder skola
ange den räntefot, det dödlighetsmått el. andra
riskmått och de antaganden betr, omkostnaderna,
som skola ligga till grund för beräkningarna.
Samtliga dessa antaganden skola vara valda på
den säkra sidan, d. v. s. så, att de kunna anses
för framtiden betryggande (soliditetsprincipen) ;
de få dock icke tilltagas i överkant
(skälighets-principen). De försäkringstekniska
beräkningarna bygga på olika teorier och metoder med
delvis ganska invecklade matematiska formelsystem.
För utförandet av dessa beräkningar skall hos
1.-bolaget finnas anställd en vetenskapligt utbildad
aktuarie (försäkringsmatematiker). Med den
utformning försäkringstekniken i Sverige
erhållit är en l.-premie i själva verket av en ganska
komplicerad sammansättning. Premien kan
schematiskt sägas vara sammansatt av riskpremie,
sparpremie, kostnadsbelastning och
säkerhetstill-lägg.
L.-verksamhetens o f f e n 11 i g-r ä 11 s 1 i g a
sidor äro reglerade genom L*a g om
försäkringsrörelse av 17/6 1948. Av
bestämmelserna i denna avseende 1. må särsk. framhållas
bestämmelserna om redovisning, resp, förvaring
av försäkringsfonden, d. v. s. det i
bolagets balansräkning som skuld till 1.-tagarna
upptagna, efter försäkringstekniska grunder
beräknade värdet av bolagets ansvarighet ävensom
tilldelad återbäring. Försäkringsfonden skall
redovisas i vissa bestämda, i försäkringslagen
uppräknade slag av guldkantade el. eljest till
säkerheten förstklassiga värdehandlingar. Dessa
värdehandlingar skola förvaras avskilda från bolagets
övriga tillgångar och under minst två särskilda
lås med olika nycklar, av vilka en innehas av ett
av Kungl. Försäkringsinspektionen förordnat
ombud. I de sålunda förvarade värdehandlingarna
njuta l.-tagarna panträtt såsom i handfången pant
till säkerhet för fullgörandet av bolagets på
försäkringsavtalen grundade förbindelser.
L.-verksamhetens civi I-rättsliga sidor äro
reglerade genom Lag om försäkringsavtal
av 8/4 1927. Bland bestämmelserna i denna
avseende 1. må främst framhållas, att 1., tagen på
försäkringstagarens el. hans makes liv och med
den avtalade premiebetalningen något så när
jämnt fördelad över minst 10 år, under
försäk-ringstiden är oantastlig, d. v. s. icke kan
tagas i mät av eventuella borgenärer. Om
sådan 1. är ställd att vid den försäkrades dödsfall
utbetalas till en el. flera bestämda personer, s. k.
förmånstagare — namngivna el. betecknade
som t. ex. make, maka och barn, arvingar el. dyl.
—, ingår försäkringssumman icke i
försäkringstagarens kvarlåtenskap och är således fri från
krav av den avlidnes borgenärer. Intill 15,000
kr av varje enskild förmånstagare sålunda
tillförsäkrat 1.-belopp äro jämlikt f. n. gällande lag
befriade från sedvanlig arvsskatt. Även genom
annan skattelindring söker samhället uppmuntra
tagandet och vidmakthållandet av 1. Intill 200
kr av under året erlagda l.-premier (fr. o. m.
Vi 1951 för makar 400 kr) få av den
livförsäk-rade avdragas vid hans inkomstdeklaration. L:s
matematiska värde, d. v. s. förmögenhetsvärde,
uppges icke som förmögenhet vid
förmögenhets-deklarationen. Kvarlåtenskapsskatt utgår i regel
icke å 1. äldre än 10 år och vid yngre 1. endast
för belopp överskjutande vissa gränser.
Redan under romartiden finner man spår av
1. i form av sammanslutningar för lämnande av
begravningshjälp. Dylika förekommo även under
medeltiden, varjämte vissa former av temporär
L, t. ex. för sjöfarande, praktiserades, ofta under
form av vadslagning. Först efter mitten av
1600-talet grundlädes sannolikhetskalkylen av P. de
Fermat och B. Pascal, varefter den under slutet
av 1600-talet och början av 1700-talet vidare
utvecklades av bl. a. Bernoulli och De Moivre.
Samtidigt uppkom en vetenskaplig
dödlighetsstatistik, förnämligast genom ett berömt arbete av
astronomen Halley (1693). Genom dessa
arbeten, som på flera håll vidare bearbetades,
bereddes marken för en på rationella grunder uppbyggd
1., och den första på tekniskt riktiga principer
grundade livförsäkringsanstalten trädde 1762 i
verksamhet i England. Först betydligt senare
vann 1. insteg även i andra länder; sålunda
bildades det första svenska bolaget för 1. ej förrän
1855, och detta ehuru Sverige redan på
1700-talet genom en för dåtida förhållanden
enastående befolkningsstatistik spelat en icke
oväsentlig roll för utvecklingen av 1. på andra håll.
F. n. äro i Sverige 20 direktarbetande 1.-bolag
verksamma, bland dem flertalet av de under den
moderna l.-verksamhetens första decennier
stiftade bolagen. Av de 20 bolagen, vilkas namn och
stiftelseår återfinnas i tab., äro 16 egentliga
1.-anstalter, varav ett gruppförsäkringsbolag,
medan 3 närmast äro ränteförsäkringsanstalter och
1 övervägande återförsäkringsbolag. Av de 20
bolagen äro vidare 6 till formen ab. och 14
ömsesidiga bolag med el. utan garantikapital; i
praktiken äro dock i Sverige samtliga l.-bolag
ömsesidiga; sammantagna utgöra de Sveriges största
kooperativa verksamhet. Utom av dessa
l.-anstal-ter meddelas vissa former av 1. av ett antal
ränte- och kapitalförsäkringsanstalter samt av
ett antal mindre begravningskassor el.
understödsföreningar. Under 1949 nybeviljades av de
svenska l.-bolagen 326,000 direkta l.-ansökningar om
sammanlagt 1,279 mkr. Efter avgång genom
an-nullationer av skilda orsaker utgjorde det sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
