- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 13. Kufstein - Longör /
843-844

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livland, Lifland - Livlina - Livmedikus - Livmoder - Livmoderbristning - Livmoderframfall, Livmoderkräfta - Livmoderring - Liv- och hustrupper - Livorno - Livplåt - Livre (bok) - Livre (vikt, mynt)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

843

Livlina—Livre

844

geografisk och administrativ benämning på det
område mellan Estland och Kurland, som vid
det gamla L:s definitiva delning mellan Sverige
och Polen 1629 kom under svenskt välde (prov.
L). Under den ryska tiden (1721—1918) ingick
L. jämte Estland och Kurland i de s. k.
östersjöprovinserna. L. bestod som förvaltningsenhet
till 1918, då det delades efter språkgränsen
mellan de då nyupprättade staterna Estland och
Lettland. — L. har fått sitt namn efter liverna.
Till det livländska området invandrade under de
första årh. e. Kr. trol. från ö. finsk-ugriska
och från s. lettiska folk. Från 600-talet till
omkr. 900 var det livländska området föremål
för en svensk-finsk expansion i samband med
nordbornas framträngande längs handelsvägarna
i ö. Under de följ. årh. fingo Novgorod i ö.
och litauiska folk i s. inflytande över stora
områden. I kamp med dessa inflytanden fastställde
under 1200-talet en från Tyskland utgående
kolonisation L:s gränser i dessa väderstreck. 1201
grundades Riga, som behärskade Dünas viktiga
handelsväg, och 1204 stiftades Svärdsriddarorden,
som förde de tyska erövringarna vidare och som
i viss mån inom dessa representerade en
stats-tanke. Orden tvingades emellertid till följd av
esternas förbittrade motstånd att 1219—1346
överlåta Estland till Danmark. — Den tyska
kolonisationen ledde till uppkomsten av ett
utpräglat feodalt samhälle, där tyskarna utgjorde
ett övre skikt av adel och borgare, medan de
underkuvade esterna och letterna så småningom
blevo livegna bönder. De ständiga inbördes
striderna mellan de olika feodala organisationerna,
tre stora biskopsdömen, till Hansan anslutna fria
städer och självrådiga ridderskap, som ej
dämpades av den svaga statsmakt Orden utövade,
medförde inblandningar från grannländerna och
resulterade slutl. under senare hälften av
1500-talet i ordensstaternas undergång och en mer än
sekellång strid om dess område mellan i främsta
rummet Sverige, Polen och Ryssland. — När
Sverige 1629 bemäktigade sig prov. L., var
denna i grund förhärjad. Ett nytt samhälle
byggdes där upp under kontroll av svenska
statsmakten. I Dorpat inrättades 1630 en hovrätt och
1632 en akademi. Rättskipningen och
beskattningen ordnades efter svenska förebilder. Ett
fullständigt upphävande av livegenskapen
förbereddes i samband med att Karl XI :s reduktion
utsträcktes till L. under 1680-talet. L:s övergång
till ryskt välde (1721) medförde en återgång till
äldre förhållanden. Prov:s förvaltning
överlämnades i stor utsträckning till det livländska
rid-derskapet. Under intryck av samtida idéer
upphävdes emellertid livegenskapen 1819, och så
småningom nådde även årh:s nationalitetsidéer L.,
där esterna och letterna började yrka på del i
förvaltningen. Ridderskapet behöll dock i stort
sett sina privilegier orubbade till 1880-talet, då
den insättande russificeringspolitiken snabbt
raserade dem. Vid Rysslands sammanbrott 1918,
då även det livländska ridderskapet upplöstes,
upphörde L. som förvaltningsenhet. — Litt.: L.
Är-busow, ”Grundriss der Geschichte Liv-, Est- und

Kurlands” (1918); ”Die Letten” (1930);
”Ostbal tische Frühzeit” (utg. av C. Engel, 1939).

Livlina, från båtdäverternas mellangaj
nedhängande linor, i vilka båtbesättningen håller sig
fast vid livbåtens hissande och firande.

Livmedikus, titel för kungliga familjens
läkare. Konungens, liksom drottningens, läkare
brukar få titeln förste 1.

Livmoder (lat. u’terus, grek. hyste’ra), se
Könsorgan, sp. 206.

Livmoderbristning, Ruptüra u’teri, en ytterst
farlig förlossningskomplikation. Den uppkommer
oftast därigenom, att fostret, om någon
abnormitet föreligger, ej av värkarna kan drivas ned
genom bäckenet. Genom sakkunnigt övervakande
av förlossningen och i tid utförd
förlossningsoperation kan 1. oftast förekommas. Har den
inträtt, är skyndsam (inom några tim.) operativ
hjälp av nöden. Fostret är då i regel förlorat.

Livmoderframfall, Livmoderkräfta, se
Kvinnosjukdomar, sp. 99.

Livmoderring, se Pessarium.

Liv- och hustrupper, se Hustrupper.

Livomo [-vå’rnå], stad i Toscana, Italien, vid
Liguriska havet 15 km s. om Arnos mynning;
146,000 inv. L., ännu på 1500-talet en obetydlig
hamnplats, är en skapelse av medicéerna, som
här byggde starka befästningar och stora
hamnanläggningar och drevo den som frihamn. Från
1593 en fri tillflyktsort för judar och förföljda
protestanter, 1691 proklamerat som fri och
neutral stad, fick L. en betydande transitohandel på
Levanten och blev mönstret för en porto franco.
Från juni 1943 till stadens intagande i slutet av
juli 1944 utsattes den för häftiga allierade
flygangrepp. Före reträtten utförde tyskarna
omfattande förstöringsarbeten, särsk. i hamnområdet.
L. har en modem prägel; t. o. m. gamla staden,
omgiven av fästningsgravar, ger med sina raka
gator föga ålderdomligt intryck. Vid hamnen
ligger gamla citadellet från 1521—34. Vacker
synagoga från 1500-talet och katedral från
1600-talet (svårt krigsskadad). Tack vare ett rikt
uppland är L. en betydande handelsstad och den
3:e i ordningen av Italiens hamnar (främst
importhamn), ehuru den besväras av konkurrens
från Genua. L. har omfattande skeppsbyggeri,
med det stora varvet Cantiere Orlando.
Sjökrigsskola. Livligt besökt havsbad. Kanal förbindel se
med Arno.

Livplåt, den vanl. lodrätt placerade mittplåten
i en I-formad, av plåtar och vinkeljärn
sammansatt järnbalk (de vågräta plåtarna kallas f 1 ä n
s-plåtar).

Livre [livr(a)], fr. (av lat. li’ber, bok), bok. —
L. d’heures [livra dö’r], bönbok.

Livre [livr(a)], fr. 1) Äldre fransk
skålpunds-vikt; livre poids de mar c = 2 marcs = 16 onces
= 489,5058 g. Livre usuelle [yzyä’l], 1812
—39 benämningen på V2 kg. — 2) Äldre franskt
räknemynt, indelat i 20 sous (om 12 deniers).
Livre tournois [tormna’] (”livre från
Tours”) var till 1795 fransk myntenhet men
utbyttes då mot franc.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffm/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free