Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livré (uniform) - Livregemente - Livregementets dragoner - Livregementets grenadjärer - Livregementets husarer - Livregementet till fot - Livregementet till häst - Livregementsbrigaden - Livrem, ententekoppel - Livrock - Livrustkammaren - Livräddning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
845 Livré—Livräddning 846
Livré, betjäntuniform; urspr. kläder, givna
som julklapp av franska kungar och prinsar.
Livregemente är en utveckling av hustrupper.
Från 1600-talet, då regementsindelningen
började införas i Sverige, kunde konungen förklara
ett reg. som sitt 1. el. livgarde. Ett 1619
sammanställt 1. kallades en tid Hovregementet,
från 1625 även kallat Gula regementet, som i
sig innehöll ett drabantkompani, inom vars
man-skapsgrad även officerare kunde tjäna. 1667 blev
Upplands ryttare, som ansågs som elittrupp, ett 1.
Livregementets dragoner ledde sitt ursprung
från Livregementet till häst. Den härur
organiserade Livregementets dragonkår
erhöll 1893 namnet L. Reg. har vapenövats under
äldre tider på kompanimötesplatser, under
1800-talet på Polacksbacken vid Uppsala, på
Drottningholm och Ladugårdsgärde. 1881 förlädes reg.
till kaserner på sistn. plats. 1928 sammanslogos
jämlikt 1925 års försvar sordning L. och Livgardet
till häst till Livregementet till häst. — Litt.: A.
Braunerhjelm, ”Kungl. Lifregementets till häst
historia” (6 bd, 1912—23).
Livregementets grenadjärer, I 3, leder sitt
ursprung dels från Livregementet till häst, dels
från de fänikor, som vid 1500-talets mitt
uppsattes i Södermanland, Närke och Värmland, från
1624 Leslies reg., 1630 Lillies reg. och enl. 1634
års R.F. Värmlands reg. med personal från
Värmland och Närke, sedermera benämnt
Närke-Värm-lands reg. 1812 uppdelades reg. på Närkes och
Värmlands reg. Vid Livreg:s omorganisation 1791
uppsattes bl. a. en lätt inf.-kår om 4 kompanier,
vilken från 1808 benämndes
Livregementets grenadjärkår. 1893 sammanslogs
grenadjärkåren med Närkes reg. till
Livregementet till fot, från 1904 L. — Reg. har
sedan sin tillkomst deltagit i flertalet svenska
krig. Grenadjärkåren vapenövades på Utnäs löt
och Närkes reg. på Sanna hed, som även blev
det sammanslagna reg:s övningsplats. 1912
inflyttade L. i nya kaserner i Örebro. Reg. tillhör
5:e militärområdets trupper.
Livregementets husarer, K 3, leder sitt
ursprung från Livregementet till häst. Härur
organiserade Livregementets husarkår
erhöll 1893 namnet L. Reg:s övningar ägde
tidigare rum på skvadronsmötesplatser och på
Utnäs löt, Mosås, Ladugårdsgärde och Axvalla hed.
1881—90 övades reg. på Sanna hed, 1836—90 var
dess exercisskvadron kasernerad i Örebro, och
1905 förlädes det i nybyggda kaserner i Skövde.
L. tillhör 3:e militärområdets trupper.
Livregementet till fot, se Livregementets
grenadjärer.
Livregementet till häst. 1) L. ledde sitt
ursprung från Upplands och Södermanlands fanor
under 1500-talet. Under Erik XIV ökades
nume-rärerna genom uppsättning även av upplandsfanan
i Västmanland, av södermanlandsfanan i
Närke-Värmland. 1621—35 benämndes dessa
Upplands, resp. Södermanlands ryttare.
Dessa sammanslogos genom 1634 års R. F. till ett
reg., som 1636—66 bar namnet Upplands
ryttare. I samband med O. W. v. Königs-
marcks utnämning till chef för reg. förklarades
det som konungens livregemente under benämning
L. 1791 erhöll reg. benämningen
Livrege-mentsbrigaden, som intill 1815 indelades
i 3 kårer, 1 lätt kyrassiärkår, 1 lätt dragonkår
och 1 lätt inf.-bataljon (grenadjärkår). Kårerna
erhöllo benämningarna Livregementets
dragonkår 1815 (se Livregementets
dragoner), Livregementets husarkår 1815
(se Livregementets husarer) och
Livregementets grenadjärkår 1808 (se
Livregementets grenadjärer). — Litt.: A. Braunerhjelm,
”Kungl. L:s historia” (6 bd, 1912—23). — 2)
K 1, sammanslaget 1928 av Livgardet till
häst och Livregementets dragoner,
indraget 1949 med undantag för 1 skvadron,
Livgardesskvadronen. Förbandet
tillhör 4:e militärområdets trupper och är förlagt
i Stockholm.
Livregementsbrigaden, se Livregementet till
häst.
Livrem, mil., ententekoppel, från 1 :a
världskriget härrörande benämning på
kombinerad liv- och axelrem, buren av officerare och
underofficerare vid armén och kustart. samt av
flygvapnets personal; förekommer även till
polisuniform.
Livrock, överrock med svängd skärning och
midjesöm (fr. juste-au-corps), se Dräkt, sp. 54.
Livrustkammaren och därmed förenade
samlingar, en svensk statssamling, sedan 1906
uppställd i Nordiska museets stora hall, Stockholm.
Samlingen utgöres av den gamla Kungl. r u s
t-kammaren och Klädkammaren,
omfattande rustningar, dräkter, vapen, sadlar m. m.,
som tillhört svenska kungliga personer, och kring
denna historiska kärna sluter sig en mer allmänt
kulturhistorisk samling med samma omfattning
och i tiden begränsad till nyare tiden. L. och
Klädkammaren voro från början blott
förrådskamrar, där konungarnas kläder och vapen
förvarades, men fingo redan på 1500-talet genom
bevarandet av ej mer i bruk varande persedlar
samt ännu mer under Gustav II Adolf, 1628,
genom införlivandet av sådana föremål, som burits
vid vissa historiska tillfällen, en sådan karaktär
av historisk samling, att den nuv.
Livrustkammaren kan anses för landets äldsta samling. De
båda kamrarna förenades delvis 1823, fullständigt
1851. L. har tidigare förvarats på en mängd olika
ställen, bl. a. 1866—84 i Nationalmuseum och
1884—1906 i n. ö. flygeln av Stockholms slott.
— Ehuru numera huvudsaki. (delar på
Grips-holm, i f. d. dragonkasernen samt Strandvägen
58) deponerad i Nordiska museet och sorterande
under dess nämnd, står L. under närmaste vård
av en särskild av K. m:t utnämnd intendent och
föreståndare. — L. utger, förutom vägledningar
och katalogartade bildhäften, även två
vetenskapliga skriftserier och en tidskrift,
Livrustkammaren.
Livräddning, ingripande till räddning av en
människa, som råkat i dödsfara; i dagligt tal
vanl. endast ilandförandet m. m. av en person,
som är i fara att omkomma genom drunkning (i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
