Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livstids frihetsstraff - Livsträd - Livsträdet - Livstyp - Livsåskådning - Livtrupper - Livvakt - Li Yüan-hung - Lizard Head - Ljeskov, N. S. - Ljesna - Ljóðaháttr - Ljubljana - Ljud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Livsträd—Ljud
851
frihetsstraff, kan i allm. den el. de lindrigare
icke ådömas på livstid. Så även i Sverige, där
lagen endast använder livstids
straffarbete, medan livstids fängelse i egentlig
mening icke förekommer. Om lagen använder
en särskild art av frihetsstraff för politiska o. a.
icke ”nesliga” förbrytelser, plägar även denna
kunna ådömas på livstid, t. ex. ”arrest” enl. 1923
års svenska strafflagsförslag. Vid
sammanträffande av brott skall enl. svensk rätt (Strafflagen
4 kap. 5 §) livstids straffarbete, som är förskyllt
för ett av brotten, absorbera straffen för övriga
brott, även om dessa straff äro av beskaffenhet
att kunna verkställas jämsides med
livstidsstraffet, t. ex. böter. Ett ådömt livstidsstraff erhåller
i verkligheten ofta en kortare varaktighet, ty
ehuru villkorlig frigivning enl. vanliga regler
icke är medgiven, förekommer ej sällan, att
straffet förkortas genom benådning, i regel på
villkor, som nära överensstämma med dem, som
gälla vid villkorlig frigivning. Till 1. i egentlig
mening äro icke att hänföra internering o. a.
skyddsåtgärder på obestämd tid. — 1944 funnos
i Sverige endast u livstidsfångar.
Livsträd, bot., se Thuja.
Livsträdet. 1) (Fysiol.) Se Arbor vitae. —
2) (Myt.) L. förekommer i många folks mytologi
som ett träd, ofta tänkt stående vid jordens mitt,
vars frukter ge liv el. vid vars fot livets källa
rinner. Ex. äro 1. i paradiset (1 Mos. 2:9, jfr
1 Mos. 3:22) och i nordisk religion Yggdrasil,
världsträdet med vishetens brunn vid sina rötter.
Egyptiska reliefer visa 1. med armar, som
framräcka trädets frukt. Indiska gudar tänktes äta
av frukten av ett dylikt 1. och fingo därigenom
sitt eviga liv, och detsamma erhöllo de nordiska
asarna genom Iduns äpplen, vilka dock i myten
förekomma oberoende av något träd. Myternas
uppkomst torde få sökas i sammanhang med i
olika religioner förekommande träddyrkan. —
L. återgives tidigt i konsten, så hos egypterna
(liknande en sykomor), hos babylonier och
assyrier (palm, stundom ceder i stilisering); här
omgives 1. ofta av genier. Man ser sedermera
1. gärna upptagas i österlandets textilkonst. Den
kristna konsten använde 1. symboliskt, ofta i form
av palm (på mosaikmålningar i Rom), fikonträd
el. vinstock. Kristus är själv livets träd, och hans
härstamning från Adam och Isai får formen av
ett stamträd. Ur 1. skall enl. legenden Kristi kors
ha varit tillverkat, och korsstammen på krucifix
får därför stundom form av 1. — Litt.: U.
Harva, ”Der Baum des Lebens” (1922); R.
Bauerreiss, ”Arbor vitae” (1938).
Livstyp, se Biotyp.
Livsåskådning, sammanfattningen av någons
åsikter om människolivets mål och värde samt
de villkor, under vilka vi leva.
Livtrupper, se Hustrupper.
Livvakt, avdelning el. mindre truppstyrka, vars
uppgift är att skydda viss persons liv och
säkerhet.
Li Yüan-hung, kinesisk politiker (1864—1928).
Han deltog som sjöofficer i kriget mot Japan
1894—95. Vid revolutionens utbrott okt. 1911 i
852
hans förläggningsort, Wu-chang, fick L. befälet
över de upproriska trupperna samt tog ledande
andel i förhandlingarna med de kejserliga om
kejsarens abdikation. Han blev 1912 chef för
generalstaben, utsågs okt. 1913 till vicepresident och
blev efter Yüan Shi-kais död juni 1916 president.
Som sådan sökte han samarbeta med parlamentet.
Han avstod juli 1917 från presidentposten.
Lizard Head [li’zad he’d], el. Liz ar d
P o i n t, i Cornwall, Englands sydligaste udde,
på 49° 57’ 30" n. br.
Ljeskov [ljiskå’f], N. S., se Leskow.
Ljesna [ljä’sna] (po. Lesna, ry. Ljesnaja), ort
i Vitryssland, 60 km s. ö. om Mogilev, skådeplats
för ett slag mellan svenskar och ryssar 29 sept.
1708. Generalen A. L. Lewenhaupts armé hade i
juni 1708 brutit upp från Riga för att förena sig
med huvudarmén i Vitryssland. Framför L.
upphann tsar Peter de bakre avdelningarna av
svenska hären. Sedan Lewenhaupt förgäves sökt slå
fienden före dennes uppmarsch, hävdade han dock
trots sin stora underlägsenhet ställningen. Efter
mörkrets inbrott igångsatte Lewenhaupt
emellertid ett brådstörtat återtåg. Han förenade sig
slutligen med huvudarmén men utan artilleriet
och de oersättliga förråden samt med endast
hälften av sin styrka.
LjoÖahåttr, fornnordisk strof av (regelbundet)
sex verser, av vilka halvstrofens två första
verser (den udda och jämna kortversen) äro
sammanbundna genom allitteration, den sista
(långversen) allittererar för sig. L., som föga
förekommer utanför Eddan, brukades nästan blott i
monologisk-dialogiska dikter, särskilt didaktiska
som ”Håvamål”, ”VafpruÖnismål” m. fl.
Ljubljana [ljo’bljäna], ty. Laibach, huvudstad
i Slovenien i n. v. Jugoslavien, på ömse sidor
om Savas biflod Ljubljanica; 121,000 inv. L.
har anor från romartiden, blev på 500-talet
definitivt slovenskt, tillhörde under medeltiden olika
furstar och var 1809—x3 huvudstad i Illyriska
prov. 1821 avhölls här den s. k.
Laibachkongres-sen. Från mitten av 1800-talet har L. varit en
medelpunkt för den slovenska folkrörelsen.
Gamla staden ligger kring Slottsberget med slott
från slutet av medeltiden. L. var t. o. m. 1918
Krains huvudstad och är slovenernas kulturella
medelpunkt med univ., grundat 1920, o. a. högre
läroanstalter; biskopssäte sedan 1461. L. har
järnvägar till Zagreb, Karlovac, Trieste och Fiume.
Ljud, fys., elastiska longitudinella
svängningar i materiella medier, som inom vissa gränser
direkt kunna uppfattas med hörselorganet. Den
del av fysiken, som behandlar 1., kallas akustik.
Äro svängningarna fullkomligt periodiska, d. v. s.
fullbordas varje fram- och återgående rörelse
hos de svängande delarna på exakt lika tider,
uppstå toner. Om de särskilda vibrationerna
däremot äro oliktidiga, uppfattas ljudet som ett
buller. När samtidigt flera toner utgå från en
ljudkälla, kallas deras resulterande verkan
klang. Rena toner äro svåra att åstadkomma;
då man försöker frambringa en ton, erhålles i
allm. utom den avsedda tonen, som vanl. är
starkast, den s. k. grundtonen, en serie mer el.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
