Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljuddämpare - Ljuder - Ljudfilm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
Ljuder—Ljudfilm
856
strävanden vid konstruktionen av 1. för
2-takts-motorer gå ut på att kombinera ljuddämpning
med ejektorverkan, så att avgasernas
rörelseenergi delvis kan användas för insugning av en extra
mängd friskgas, varvid en del gas returneras från
1. till cylindern, sedan insugningsporten stängts.
Man kan genom denna uppladdning erhålla en
påtaglig effektstegring hos motorn, ehuru endast
inom ett begränsat varvtalsområde.
2) Vapentekn., anordning vid handeldvapen för
dämpning av mynningsknallen. Under 2:a
världskriget kommo specialkonstruerade 1. till stor
användning på kulsprutepistoler, särsk. av partisaner
samt i ockuperade länder av sabotörer.
Ljuddämpning erhålles genom att krutgasen, innan
kulan lämnar mynningen, får rusa ut i en
expan-sionskammare, där gasen retarderas, utvidgas och
avkyles, innan den får strömma ut i fria luften.
Genom 1. borttages nästan fullständigt den
myn-ningsknall, som uppstår, när krutgaserna lämna
mynningen; det ljudintryck, som därefter
kvarstår, är den s. k. bogvågsknallen, som härrör från
projektilens gång genom luften.
Ljuder, kommun i Kronobergs län, Konga hd,
ö. Värends domsaga, s. om Lessebo; 107,61 km2;
2,036 inv. (1952). Småkuperad skogsbygd, i n.
sjön Läen och Braåsen (220 m ö. h.). 1,066
har åker. I L. ligger tätorten Skruv (690 inv.
1951) med glasbruk m. m. Kyrkan uppf. 1844.
Pastorat i Växjö stift, Konga kontrakt.
Ljudfilm, kinematografisk film, försedd med
ljudregistrering, som möjliggör samtidig
återgivning av bild och ljud. Betr, principerna för
kinematografisk film (stumfilm) se
Kinemato-grafi, betr, filmens projektion se Kinematograf.
Jfr Film och Filmkonst. Samtidigt som bilden
fotograferas med en kinokamera, upptages
det tillhörande ljudet av en mikrofon, vars
strömvariationer förstärkas och i en från bildkameran
helt skild ljudkamera överföras i
ljusvariationer, vilka registreras fotografiskt på en
särskild film av samma utseende som i kinokameran,
alltså vanl. 35 mm bred normal film.
Ljudregistreringen el. ljudbandet har hos normalfilmen
en bredd av c:a 2,5 mm och är placerad mellan
Fig. i. Ljudbandets utseende och dimensioner. T. h.
klipp ur en film med transversalskrift och ”noiseless”.
Fig. 2. Svensk ljudkamera (AGA). Upptill själva
kameran öppen, visande filmens väg, samt i rummet t. v..
oscillograf m. m. enl. fig. 3. Nedtill panel med
kontrollinstrument.
bildrutorna och perforeringen (fig. 1). L.
framställes även på 16 mm smalfilm, varvid
perfore-ringshålen utmed ena kanten slopats för att ge
plats för ljudbandet. De båda filmerna framkallas
var för sig till bildnegativ med ett klart
band på Ij udbandets plats, och Ij udnegativ,
där endast ljudbandet svärtats, medan det för
övrigt är helt klart. Genom hopkopiering av båda
filmerna och framkallning erhålles den slutliga,
positiva bild-lj ud-kopian, som visas i biografens
ljudprojektor (se pl. vid Kinematograf). I
projektorn passerar filmen bildfönstret, där bildrutan
belyses och projiceras, och tontillsatsen, där ljudet
avspelas (se fig. 2 vid Kinematograf). Vid
ljudåtergivningen passerar en smal ljusstråle
genom ljudbandet, avskärmas (moduleras) mer el.
mindre av bandets ljuduppteckning samt påverkar
en fotocell, som omvandlar ljusvariationerna till
elektriska strömvariationer, vilka förstärkas och
överföras till ljud i en högtalare. Vid
återgivningen av ljudet måste filmen bibringas en
kontinuerlig rörelse, medan bildåtergivningen sker
inter-mittent ruta för ruta. För att detta skall vara
praktiskt utförbart hopkopieras bild och ljud
förskjutna på den färdiga filmen. Det ljud, som hör
till en viss bild, ligger sålunda 20 bildrutor före
bilden. Vid återgivningen måste detta
synkronavstånd hållas på en el. annan bildruta när,
om tal och läpprörelser skola stämma överens.
Ljudets registrering. I ljudkameran
(fig. 2), som drives synkront med bildkameran,
registreras ljudet på speciellt finkornig film enl.
intensitets- el. transversalmetoden (fig. 1). Ett
ljudband, upptaget enl. intensitetsmet
o-d e n (variabel svärtning), ser ut som en stege,
där ”pinnarnas” bredd och avstånd variera. Denna
ljudskrift erhålles vanl. genom att ljuset från en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
