Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljugarn - Ljumskbråck - Ljumske - Ljumskkanalen - Ljung (växt) - Ljung (Bohuslän) - Ljung (socken i Östergötland) - Ljung (gods i Östergötland) - Ljunga - Ljunga kontrakt - Ljungan - Ljungarum - Ljungaverk - Ljungberg, Carl - Ljungberg, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Ljugarn—Ljungberg
862
Ljugarn, storkommun på ö. Gotland,
omfattande socknarna Ardre, Alskog, Garde, Etelhem,
Lye och Lan; 198,12 km2; 2,462 inv. (1952).
Tätort Ljugarn (313 inv. 1951) i Ardre sn (se
d. o.).
Ljumskbråck, se Bråck.
Ljumske (lat. i’nguen), den snettgående fåra,
som utgör gränsen mellan buk och lår,
”lårvecket”. I dess närhet är det ställe på bukväggen
beläget, där hos mannen sädessträngen, hos
kvinnan de runda moderbanden utträda ur bukhålan.
Ljumskkanalen, en kanal, som i sned
riktning genomsätter bukväggen i ljumskregionen.
L. har en av bukhinnan överklädd öppning in
mot bukhålan och en öppning under huden. Hos
mannen gå sädesledaren, blodkärl och nerver
genom 1. Hos kvinnan är 1. smalare och
genomsättes av nerver samt det s. k. ligamentum teres
uteri, som sedan går ut i fett- och bindväven i
de stora blygdläpparna.
Ljung, Callüna, släkte av ljungväxternas fam.;
enda art, C. vulgaris, rikt
förgrenad, upp till 5 dm
hög buske med tätt
sittande, barrlika blad och små,
violetta, sällan vita,
eter-nellartade blommor i
ensidig, klaseliknande
ställning. Frukten är en
få-fröig kapsel.
L. är allmän i hela
Sverige och karaktärsväxt
på hedar och i glesare
barrskogar. Den
blommar först i slutet av juli
och i aug. L. har
stundom fått användning som
nödfoder, och dess ho-
nungsrika blommor äro av stor betydelse för
binas honungssamlande (”ljungdraget”).
Ljung, sn i Bohuslän, Inlands Fräkne hd, kring
havsviken Ljungskilen innanför Orust; 42,21 km2,
1,934 inv. (1952). 659 har åker. Tätorter:
Ljungs-kile och Lyckorna (tills. 1,330 inv. 1951), även
badorter. Egendomar: Anfasteröd och
Simmers-röd (barnhem). I Ljungskile ligger Västkustens
ungdomsskolas folkhögsk. Nuv. kyrkan uppf., då
den medeltida raserades 1905. Denna renoverades
1937. Ingår i Forshälla, Resteröds, L:s och
Grin-neröds pastorat i Göteborgs stift, Älvsyssels n.
kontrakt. Tillhör storkommunen Ljungskile.
Ljung, sn i Östergötlands län, Gullbergs hd,
kring Motala ström och Göta kanal; 98,04 km2,
1,267 inv. (1952). Höjer sig i avsatser från
öst-götaslätten upp till n. Östergötlands skogsplatå.
2,470 har åker. Egendomar: Ljung, Säby m. fl.
Kyrkan är uppf. 1797; altartavla av P.
Hörberg. Ingår i L:s och Flistads pastorat i
Linköpings stift, Gullbergs och Bobergs kontr.
Tillhör storkommunen Vreta kloster.
Ljung, gods i Ljungs sn, Östergötland, vid
Motala ström, 7 km ovan dess utflöde i Roxen;
662 har, därav 347 har åker. Slottet uppfördes
1774 efter ritning av J. Rehn. Gården köptes
1642 av frih. H. Hamilton till frälse och har
sedan tillhört släkterna Cruus, Fleming och (från
1747 som fideikommiss) von Fersen.
Fideikommisset upphävdes på 1860-talet. Nuv. ägare E.
Nordenhed.
Ljunga, socken i Småland, se Södra Ljunga.
Ljunga kontrakt i Härnösands stift, omfattar
8 pastorat: Selånger; Sättna; Torp; Borgsjö;
Stöde; Tuna; Attmar; Haverö.
Ljungan, älv, upprinnande n. ö. om
Helags-fjället, på gränsen mellan Jämtland och
Härjedalen, flyter i ö. s. ö. huvudriktning genom n.
Härjedalen, s. Jämtland och Medelpad till
mynningen 10 km s. om Sundsvall. Flodområde 12,850
km2; längd 370 km; medelvatteneffekt inom
området 370,000 kW. L. genomflyter ett flertal
sjöar, varav de största äro Storsjön,
Fotingen-Lännässjön-Klövsjön, Havern, Holmsjön och
Stödesjön. Enda större biflödet är Gimån (se
d. o.). De kraftrikaste forssträckorna äro
Svar-veln-Ringdalsforsen (Albyfallen) 42 m,
Ånge-fallen 32 m och Hångstaforsarna 38 m. Det
största kraftverket är Skallböle (19,100 kW).
I övrigt finnas kraftverk vid Alby, Ringdalen,
Ljungaverk, Matfors och Viforsen. Flottleder
funnos 1947 till en längd av 1,181 km.
Kungs-ådra finns i L. från Fotingen, i Gimån från
Täcksjön.
Ljungarum, förs, i Jönköping.
Ljungaverk, industrisamhälle i Torps kommun
i Medelpad, vid Ljungan och ändpunkt för en
3 km lång industribana från Johannisbergs
station vid statsbanan Ånge—Sundsvall; 2,022 inv.
(1951). — Stockholms superfosfatfabriks ab. äger
här kemiska industrier, vilkas verksamhet är delad
mellan två grupper av processer, ammoniaksyntes
och elektriska smältförfaranden. Ammoniaken
förarbetas till handelsgödselämnet
Ljunga-salpeter, till salpetersyra o. s. v.; vid smältverket
fram-ställes karbid, metallisk kisel, ferrovolfram m. m.
Anläggningarna äro grupperade kring
Hångstaforsarna i Ljungan, utbyggda att leverera c:a
14,000 kW elektrisk effekt. Kraftstation även
vid Laforsen i Ljusnan. L. sysselsätter
sammanlagt c:a 625 arbetare och tjänstemän.
Ljungberg, Ernst Carl Robert,
luftfartsex-pert, ämbetsman (f. 1897 fänrik vid
Fortifikationen 1917, kapten vid Generalstaben 1930,
vid Fortifikationen 1931, byråchef vid Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens järnvägs- och
luftfarts-byrå 1936, major i Generalstabskårens reserv
1940, överdir. och chef för den nyinrättade
Luft-fartsstyrelsen 1945—52, generalsekreterare vid
ICAO, Montreal, Canada, 1952. L. har deltagit
i ett flertal utredningar rörande flygfrågor.
Ljungberg, Erik Johan, industriidkare (1843
—1915). Han genomgick Filipstads bergsskola
1865, var 1867—75 anställd vid Munkfors bruk,
blev 1875 disponent vid Stora Kopparbergs
bergslag och var efter företagets ombildning till ab.
dess verkst. dir. 1888—1913. L. verkade
synnerligen förtjänstfullt för utvecklingen och
tillgodogörandet av Bergslagets rika naturtillgångar i
skogar, gruvor och vattenfall. Under hans
förvaltning ombyggdes och moderniserades Domnar-
Ljung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
