Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljungberg, Erik - Ljungberg, Fred - Ljungberg, Göta - Ljungberg, Helge - Ljungberg, Karl - Ljungberg, Sven - Ljungberger, Gustaf - Ljungby (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
863
Ljungberg—Ljungby
864
vets järnverk samt
an-lades Kvarnsvedens
pappersbruk och
Bullerforsens kraftverk.
Inom skogsbruk,
trävaruindustri, j
ärnhan-tering, vattenkraftsbygge, cellulosa- och
papperstillverkning
samt jordbruk har L:s
verksamhet avsatt
varaktiga resultat,
vittnande om en sällsport
mångsidig begåvning.
Initiativtagare och en
av stiftarna av Sveriges industriförbund 1909,
var L. förbundets förste ordf. 1910—12. Led.
av Vet.-akad. 1900, fil. hedersdr vid Stockholms
högskola 1909.
Ljungberg, Fredrik (Fred) Hjalmar,
affärs- och industriman (1879—1944). L. kom vid
18 års ålder till Vulcans tändsticksfabrik i
Ti-daholm som kontorselev, förflyttades 1903 till det
med Vulcan lierade försäljningsbolaget Trummer
& Co. Ltd. i London och blev 1927 dess verkst.
dir. Härvid förvärvade L. en grundlig kännedom
om tändsticksmarknaden i världen, varför han
efter Kreugerkraschen 1932 kallades till Sverige
för att bli först en av administratörerna,
sedermera verkst. dir. för Svenska tändsticks-ab. Det
lyckades honom härvid att under de påföljande
åren fram till sin död avveckla största delen av
bolagets stora skuldbörda och på nytt få det till
en solid och räntabel affär.
Ljungberg, Göta Albertina, operasångerska,
sopran (f. 1898 4/io). L. debuterade efter studier
för G. Bratt och Mme Cahier vid Kungl. teatern,
där hon sedan var anställd 1918—26, kom 1926
till Staatsoper i Berlin och var 1932—35 fast
engagerad vid Metropolitan Opera House i New
York samt har dessutom med stor framgång
uppträtt på Covent Garden i London och företagit
konsertresor i U.S.A. L. äger en stor,
omfångsrik och välskolad stämma samt en intelligent
scenisk framställningskonst. Bland hennes roller
märkas ”Salome”, Chrysothemeris i ”Elektra”,
”Mona Lisa”, ”Tosca”, ”Myrtocle” och
”Carmen”, Gunhild i ”Arnljot”, Kersti i
”Kronbruden” samt ett stort antal Wagner-roller. — G.
1) 1922—29 m. regissören Harry Stangenberg
(1893—1941), 2) 1935 m. ingenjören Edwin
Wedge.
Ljungberg, Helge David, teolog (f. 1904
25/n), fil. lic. i Uppsala 1934, teol. dr 1938, doc.
i religionshistoria och religionspsykologi s.å.,
assistent vid teol. fakulteten 1938—41, litteraturchef
i Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag 1939
—47, komminister i Oscars förs., Stockholm,
1947—50, sedan sistn. år kyrkoherde i
Engel-brekts förs, där, fältprost 1950. L. har bl. a. utg.
”Den nordiska religionen och kristendomen”
(dr-avh. 1938; ty. uppl. 1940) och ”Tor”, 1 (1947).
Ljungberg, Karl Johan,
hållfasthetstekni-ker (1868—1943), examinerades från Tekniska
högsk. 1890, assistent där i teoretisk mekanik
1890—1909, doc. i hållfasthetslära 1897, prof:s
namn 1914, prof, i hållfasthetslära vid Tekniska
högsk. 1924—34. För G. de Laval gjorde L. 1896
—97 beräkningar till turbinskivor. Han drev
egen konsulterande verksamhet inom
byggnadsfacket m. m. och beräknade konstruktionerna för
bl. a. S. Kungstornet, Paul U. Bergströms
nybyggnad och ett flertal radiomaster, t. ex. för
de 200 m höga masterna vid Karlsborg; här
bidrog han även med en metod att på enkelt sätt
resa dessa master. Beräkningen av de järnbågar,
som begagnades vid gjutningen av
Tranebergs-bron, bär L:s signatur, ävensom den
kostnads-besparande metoden för deras resning. — L. har
bl. a. skrivit ”Hållfasthetslära” (i ”De tekniska
vetenskaperna”, avd. ”Byggnadskonst”, 2:2, 1931).
— L. var entusiastisk seglare och sångarbroder
(”Kalle Sjung”), led. i styrelserna för KAK,
KSSS och KMK samt upphovsman till den
bekanta s. k. skärgårdskryssarregeln.
Ljungberg, Sven Birger, målare, grafiker
(f. 1913 W12), studerade först vid Tekniska
skolan i Stockholm, därefter vid Konsthögsk. och vid
Etsningsskolan under E. Johanson-Thor och H.
Sallberg; företog studieresor till Frankrike och
Italien. L. har mest ägnat sig åt etsning och
träsnitt; inom den senare arten har han delvis under
inflytande av H. Sallberg utvecklat en teknik,
som närmast kan karakteriseras som trägravyr,
nära besläktad med reproduktionsxylografien.
Som etsare använder L. en mera omedelbart
tecknande stil. Som målare har L. vunnit första pris
i en tävlan om väggmålning i Statens historiska
museum (förslaget ej utfört). L. har även
illustrerat ”Bröllopsbesvärs ihugkommelse” (1948).
Ljungberger, Gustaf, medalj gravör (1734
—87), lärde stålgravering av D. Fehrman och
teckning av J. E. Rehn. Efter studier i utlandet
blev L. 1768 professor i teckning vid Målarakad.
samt 1780 medaljgravör vid Myntet. Bland L:s
många medaljer äro de över statsvälvningen 1772
och prins Karl Gustavs födelse 1782 samt
medaljerna med porträtt av J. Alströmer och K. F.
Adelcrantz typiska för hans noggranna och
detaljrika gravörkonst.
Ljungby, stad i Kronobergs län, kring Lagan;
53,26 km2; 7,414 inv. (1953). L. är beläget vid
den sedan medeltiden viktiga Lagastigen el.
landsvägen längs Lagan från Skåne och s.
Halland till Jönköping, numera en del av
huvudleden Malmö—(Hälsingborg—) Stockholm. Som
tingsställe omnämnes det redan 1337. Flera
landsvägar möttes här, och L:s gästgiveri
utvecklade sig till det förnämsta inom Sunnerbo
hd. När L. blev köping 1828, bestod det endast
av kyrkan och 5 gårdar. Köpingen blev dock ej
egen kommun. Den gick i början mycket
långsamt framåt (118 inv. 1850), men sedan den
genom Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg
(1878) och Skåne—Smålands järnväg (1899) fått
järnvägsförbindelser samt industrier vuxit upp,
har L. undergått en ganska hastig utveckling och
blivit den viktigaste orten i v. Kronobergs län.
1900 ändrades köpingens administration så, att
L. blev municipalsamhälle. 1908 inköpte L. det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
