Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljunglöf, 1. Jacob Fredric - Ljunglöf, 2. Knut - Ljunglöf, 3. Robert - Ljungman, Seve - Ljungmans verkstäder ab. - Ljungner, Erik - Ljungpipare - Ljungquist, 1. Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
871
Ljungman—Ljungquist
872
sedan fabrikationen övertagits av ab. Svenska
to-baksmonopolet.
2) Knut Fredrik L., den föreg:s son,
industrimän (1833—1920), övertog vid faderns död den
ljunglöfska tobaksfabriken tills, m. sin bror
Robert L. och blev efter dennes död 1868 ensam
ägare av den. L. inriktade rörelsen alltmer på
snusfabrikation, så att efter 1909 icke några
andra varor än de två kända snuskvaliteterna
tillverkades. Firman utvecklades under hans
ledning till Sveriges största inom tobaksbranschen.
L. var på sin tid bekant även som
konstmecenat.
3) Knut R o b e r t L., den föreg:s son,
industri-och finansman (1885—1950), ingick 1912 som
bolagsman i det av L. 1) grundade familjeföretaget.
Sedan firman inlösts
av staten vid
Svenska tobaksmonopolets
tillkomst 1914/15, tog
L., efter faderns
bortgång 1920 förvaltare
av en av Sveriges
största privata
förmögenheter och ensam
innehavare av firman,
som han ombildade
till förvaltningsorgan,
en alltmera
framträdande del i ledningen
för flera av
Sveriges mest
betydelse
fulla finansinstitut, industri- och
försäkringsföretag. Vid sitt frånfälle tillhörde han eliten av
Sveriges storindustriella ledare och finansmän,
främst som styrelseordf. i Stockholms enskilda
bank ab., Livförsäkrings-ab. Thule, Liljeholmens
stearinljusfabriks ab. och Rederi-ab.
Transatlan-tic jämte flera av dessa koncerners dotterföretag,
främst Stora Kopparbergs bergslags-ab. Som
grundare av och till sin bortgång verkst. dir.
för ab. Kerna har L. kraftigt medverkat till den
snabba och framgångsrika utvecklingen av
Sveriges moderna kemiska industri. Han bidrog
verksamt vid tillkomsten av Svenska inst. för
kulturellt utbyte med utlandet och var 1945—48
dess förste styrelseordf. över huvud var L. en
frikostig donator. — Litt.: L. Nordström, ”En
gammal stockholmsfirmas historia” (1930);
”Näringsliv och kultur. En samling uppsatser
tillägnade R. L. på 60-årsdagen 19/s 1945” (1945).
Ljungman, Karl Severin (Seve) Beth,
rätts-vetenskapsman (f. 1909 7/o), jur. kand. 1933, fiskal
i Svea hovrätt 1936, jur. dr 1943 (”Om skada
och olägenhet från grannfastighet”), doc. i
civilrätt s. å., prof, i speciell privaträtt vid
Stockholms högsk. 1948. L. har även utg. ”Om
skattefordran och skatterestitution” (1947) och ”Om
prestation in natura”, 1 (1948).
Ljungmans verkstäder, ab., Malmö, grundat
som ab. J. C. Ljungman 1924 (nuv. namn sedan
1945), äger gjuteri och mekanisk verkstad.
Tillverkningen är numera inriktad huvudsaki. på
apparater för lagring, mätning och distribution
av eldfarliga oljor, biltvättpumpar, smörj pistoler,
fjädersmörjningssprutor och klaff pumpar.
Aktiekapital 1 mkr, antal anställda c:a 400.
Ljungner, Erik, geograf och geolog (f. 1892
21/s), fil. dr 1927, 1 :e statsgeolog i Argentinas
geologiska undersökning 1927—31, doc. vid
Uppsala univ. 1930, prof, i geografi, spec.
naturgeografi, i Lund 1948. L. har i sina arbeten
behandlat bl. a. morfologi och tektonik i v. Sverige,
gla-cialgeol. och morfologi i de svensk-norska
fjällen, av L. kallade Skanderna, samt s. Andernas
geol. uppbyggnad och fysiska geografi. Av L:s
arbeten märkas ”Spaltentektonik und Morphologie
der schwedischen Skagerak-Küste” (1927—30),
”A forest section through the Andes of Northern
Patagonia” (1939), ”Massupphöjningens betydelse
för höj dgränser i Skanderna och Alperna” (1944),
”East-west balance of the quaternary ice caps in
Patagonia and Scandinavia” (1949) och
”Urbergs-ytans form vid fjällranden” (1950).
Ljungpipare, Chara’drius apricärius, tillhör
ordn. brockfågelartade fåglar. Undersidan är till
större delen svart, fjäderdräkten i övrigt
små-spräcklig i svart, gult och vitt. L. häckar på
fjällhedar och livnär sig av maskar och
insektlarver. En sydlig underart, C. apricarius oreophilus,
som utmärkes av mindre klara färger, häckar på
ljunghedarna i s. Sverige men är numera starkt
i avtagande. L. når en längd av 27—29 cm. Den
benämnes även brockfågel, lerbena och på Öland,
där den förr var allmän, alvargremla.
Ljungquist. 1) Adolf Ivar L., tidningsman
och författare (f. 1892 27/s), 2:e red. och ansva-
Ljungpipare. Hanne i sommardräkt.
Ur ”Våra fåglar i Norden”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
