Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusdal - Ljusdunkel - Ljusenhet, normalljus - Ljusfallshammar - Ljusfilter, färgfilter - Ljusfors - Ljusgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Ljusdunkel—Ljusgård
886
nan. 3,987 har åker. Industri- och tätorter äro:
Hy bo (505 inv. 1951), Tal lås en (1,287 inv.)
och H e n n a n (427 inv.) m. fl. Kyrkan har
medeltida ursprung.
2) Köping i V. Hälsinglands domsagas
tingslag, Gävleborgs län, vid Ljusnan och omgiven
av Ljusdals kommun (L. 1); 5,82 km2; 4,118
inv. (1953). L. är knutpunkt på N.
stambanan för linjen till Hudiksvall. Orten, en
gammal vägknut och centrum för n. v. Hälsingland,
blev köping 1914 med 1,792 inv. L. har tingshus
med domarekansli, häradsskrivarekontor,
länslasarett (sedan 1939), apotek, provinsialläkare,
distriktsveterinär och distriktslantmätare,
samreal-skola och i anslutning till folkparken ett
hem-bygdsmuseum. Ljusdalsposten utkommer 4 ggr,
Ljusdals tidn. 2 ggr i veckan. Träindustri m. m.
Ljusdunkel (en försvenskning av ty.
Hell-dunkel, som i sin ordning är övers, av it.
chiaroscuro, fr. clair-obscur) betecknar i sin
vidsträcktaste bemärkelse ett av ljus genomskimrat
mörker. Sin tillämpning i konsten fick 1. först
genom Lionardo, Correggio och mästarna av den
venetianska skolan, Giorgione och Tizian. Under
en följ, period blev det ett målarkonstens
älsk-lingsmedel vid återgivande av verkligheten,
stundom på färgens bekostnad. Från den
naturalistiska riktningen i Italien (Michelangelo, Caravaggio
och efterföljare) utbredde sig lusten för
återgivande av 1. å ena sidan till Spanien, å den
andra till Holland, där sådana mästare som
Rem-brandt och Vermeer van Delft äro två av alla
tiders främsta ljusdunkelkonstnärer.
Ljusenhet, n o r m a 11 j u s, se Fotometri.
Ljusfallshammar, samhälle i Hällestads sn i
Östergötland.
Ljusfilter, färgfilter, inom fotografien
använda hjälpmedel för att ur synligt ljus el. ur
ultraviolett el. ultraröd strålning absorbera,
bort-filtrera, visst spektralområde, varigenom
negativmaterialets återgivning av färger påverkas. L.
bestå vanl. av färgade gelatinskikt, som vid
fotografering placeras framför objektivet.
Gelatinskiktet innehåller speciella filterfärgämnen, d. v. s.
noga utvalda, vattenlösliga tjärfärgämnen, som
ensamma el. i blandning absorbera större el.
mindre spektralområden. Endast den del av
ljuset, vars färg är komplementfärg till l:s färg,
absorberas mer el. mindre kraftigt, beroende på
färgämnets koncentration i skiktet. Ljus av
filtrets egen färg tränger däremot igenom till
negativmaterialet. Om absorptionen kompenseras
genom ökad exponering — exponeringstidens
förlängning anges för ett 1. med dess
förlängnings-faktor, t. ex. 2 ggr —, blir resultatet en inbördes
förskjutning av de två färgernas inverkan på det
ljuskänsliga skiktet. Ljus av filtrets egen färg
får en ökad inverkan och återges ljusare på den
positiva bilden, medan komplementfärgen blir
mörkare. L., som kunna erhållas i alla färger,
tillverkas vanl. genom att ett gelatinskikt
innehållande färg gjutes på en glasskiva, som sedan
hopkittas med ett täckglas, s. k. gjutna el.
kittade 1. (färgglas). Då det är svårt att få
dessa filter tillräckligt plana, användas, särsk.
för småbildsfotografering, även massiva, filter,
framställda av i massan färgat glas. Även
ytterst tunna färgade gelatinfolier användas, särsk.
inom reproduktionstekniken. Mera sällan
användes vätskefilter. — Med hänsyn till den praktiska
användningen kan 1. indelas i korrektionsfilter,
kontrastfilter, selektionsfilter och skyddsfilter.
Korrektionsfilter ha relativt liten
ab-sorption inom ett vidsträckt spektralområde. De
användas för att korrigera de fel i bildens
valörer, som kunna förorsakas av negativmaterialets
bristande färgkänslighet och belysningens olika
karaktär. Den för stora känsligheten i blåviolett
dämpas för ortokromatiskt material med gulfilter,
s. k. g u 1 s k i v a, och för pankromatiskt med gult
och gulgrönt 1. Vid fotografering i
glödlamps-Ijus, som är rikt på kortvågigt ljus, förhindras
s. k. överkorrektion i rött, d. v. s. att rött
återges för ljust på pankromatiskt material, med
tillhjälp av ljust blåfilter. Mörka
korrektionsfilter med mera mättad färg och kraftigare
ab-sorption kallas kontrastfilter. De
användas för att genom överdriven korrektion
åstadkomma kontrast mellan två färger med samma
ljushet, vilka vid tonriktig återgivning skulle
sammansmälta till en grå ton. De mörkaste
fil-terna med praktiskt taget fullständig absorption
inom avgränsade spektralområden kallas
selektionsfilter el. separationsfilter. De
användas bl. a. vid trefärgsfotografering för
tagning av de tre delbilderna i var sin färg
samt för speciella tekniska och vetenskapliga
ändamål. Hit höra s. k. s v a r t f i 11 e r, som
ej släppa igenom synligt ljus utan endast
strålning i ultrarött el. ultraviolett. De förra
användas t. ex. för fjärrfotografering på stora
avstånd och för medicinsk fotografering, de
senare för att öka optikens upplösningsförmåga
vid mikrofotografering. Bland mera speciella 1.
märkas s. k. U V-f i 11 e r, som absorbera
ultraviolett strålning vid fotografering på stora
höjder utan att samtidigt påverka det synliga ljuset,
samt g r å f i 11 e r och g r å k i 1 a r, som
användas inom sensitometri, fotometri och fysik. —
En särskild grupp bland 1. bilda
skyddsfilter el. mörkrumsfilter, som användas i
mörkrumslyktor vid negativ- och
positivmaterialets bearbetning. De ha till uppgift att från
glödlampljuset bortfiltrera den strålning, för vilken
materialet är känsligt.
Ljusfors, samhälle i Östergötland, se
Skär-blacka.
Ljusgård. 1) Byggn., ett i en byggnadskropp
anordnat utrymme, sträckande sig från taknivån
och ett el. vanl. flera våningsplan nedåt. L. kan
ha karaktär av en mindre, öppen gård el. vara
överbyggd med en lanternin. L:s uppgift är att
förmedla dagsljus dels till bottenplanet, dels till
omkringliggande våningsplan. — Ljusbrunn,
ljusschakt, dagerbrunn, en trängre
kanal el. öppning av liknande slag som 1., men
väsentligen avsedd att förmedla ljusflöde i
bestämd riktning.
2) Fotogr., halation, se Ljusgårdsbildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
