Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lockout - Lockport - Lockskytte - Lockyer, Sir Norman - Locle, Le - Loco - Locus - Locusta - Lod - Loda - Lodavvikelse - Lodbrok - Lodbössa - Lodda - Loddby - Lode, ätt - Lode, Carl Leonard - Loden - Lodge, Henry - Lodge, Sir Oliver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
907
Lockport—Lodge
908
motsvarighet till av arbetare vidtagen strejk.
Liksom i fråga om strejk är syftet med 1. att
utöva påtryckning på motparten för att framtvinga
medgivanden, som förhandlingsmässigt icke
kunnat erhållas. S. k. sympatilockout
till-mätes stor betydelse som påtryckningsmedel,
när en tvist föranlett strejk el. 1. och
vederbörande arbetsgivarorganisation önskar påskynda
en uppgörelse genom att vålla
arbetarorganisationen svårigheter att medelst bidrag från i arbete
varande medl. tillförsäkra de av tvisten berörda
ekonomiskt understöd. Enl. den officiella
statistiken över arbetsinställelser förekommo under
perioden 1903—48 348 1., omfattande tillsammans
i runt tal 376,000 arbetare. Det största antalet
av 1. berörda arbetare, 117,700, noterades 1925.
Storstrejken 1909 utgjorde svar på då
proklamerade sympati-1., vilka beräknades omfatta över
70,000 arbetare.
Lockport [lå’kpåt], stad i staten New York,
U.S.A., 35 km n. n. ö. om Buffalo, vid
Erie-kanalen; c:a 26,000 inv. I omgivningarna drives
betydande fruktodling.
Lockskytte, jakt, varvid skytten lockar till
sig villebrådet genom efterhärmande av dess egna
locktoner. Förr, då jakten fick börja tidigare,
sköts ofta tjäder och orre ”på lock”. På hösten
lockas stundom järpe, vanl. med hjälp av
lockpipa.
Lockyer [lå’kja], Sir Joseph Norman,
engelsk astronom (1836—1920). Han blev efter
anställning 1870 vid kommissionen för den
vetenskapliga undervisningen prof, vid Royal
College of Science
1882. L. var en av
de främsta
banbrytar-na inom den
astronomiska spektroskopien.
Han påvisade 1866
teoretiskt och
sedermera praktiskt
möjligheten av att vid
vilken tid som helst
spek-troskopiskt studera
solens protuberanser.
L:s åsikter om
stjärnornas utvecklingshis
toria beaktades föga av samtiden men innehöllo
grundlinjerna till senare betydelsefulla framsteg
på detta område. L:s idéer att i meteorerna se
de element, varav solar och planeter uppbyggdes,
vunno föga beaktande av samtiden men
överensstämma med modernare teorier. L. var varmt
intresserad av astronomiens historiska utveckling
och har bl. a. lämnat intressanta bidrag till
kännedomen om den egyptiska astronomien och även
undersökt betydelsen av stensättningen i
Stone-henge. Han har som utg. av tidskr. The
Hea-vens och Nature inlagt stora förtjänster om
naturforskningen i allmänhet.
Locle, L e L. [la lå’kl], stad i kantonen
Neu-chåtel i Schweiz, i Jurabergen, c:a 925 m ö. h.,
vid franska gränsen; c:a 12,000 inv.
Världsbekant urindustri (jfr Chaux-de-Fonds).
Lo’co, lat. (lokativ av lo’cus), på stället, i
stället för; jfr Lokovara. — Som musikterm står
vanl. 1. över ett octavatecken (8:va) för att
beteckna, att noterna sedan skola spelas på den
angivna platsen.
Lo’cus, lat., ort, ställe; (vardagl.) 1 o k u s =
matställe, bostad.
Locu’sta, zool., se Vårtbitare.
Lod. 1) (Sjöv.) Se Lödning.
2) Enl. äldre (före 1855) svenskt viktsystem
= V32 skålpund viktualievikt = 4 kvintin = 13,3 g.
1 1. guld-, silver- el. myntvikt motsvarade 13,17 g.
L. har även varit mått för finheten hos arbetat,
legerat silver och betecknar som sådant 1/i6, så
att t. ex. i en tolvlödig silverlegering 12/i6 av dess
vikt är silver. Detta 1. delas i 18 gran. Den
i 1. och gran uttryckta finheten av en
silverlegering kallar man dess 1 ö d i g h e t.
3) Dets. som lödmetall. Se Lödning.
Loda, se Lödning.
Lodavvikelse, de ändringar i tyngdkraftens
(lodlinjens) riktning, vilka uppkomma på grund
av att jorden icke är en rotationsellipsoid med
regelbunden massfördelning. Då alla materiella
kroppar utöva attraktion, uppkomma 1. dels till
följd av jordkroppens avvikelser från
rotations-ellipsoiden och dels genom lokala ändringar i
jordens täthet. L., vilka alltid äro mycket små,
upptäckas och bestämmas genom astronomiska och
geodetiska observationer i förening.
Lodbrok, se Ragnar Lodbrok.
Lodbössa, se Jaktgevär, sp. 320.
Lodda, zool., se Laxfiskar.
Loddby, samhälle i Kvillinge sn i Östergötland.
Lode, svensk-finländsk adlig ätt, urspr. från
Estland, naturaliserad i Sverige 1630, fortlever
numera endast i Finland, där den immatrikulerades
1818.
Carl Leonard L., militär (1752—1816),
volontär 1762, fänrik 1770, kapten 1783, major
1790, överstelöjtnant 1796, överste 1808, avsked
1810. L. deltog i krigen mot Ryssland såväl 1790
som 1808 och blev flera gånger sårad, vid Alavo
så svårt, att han därefter ej kunde deltaga i
kriget. Han har av Runeberg besjungits i ”Gamle
Lode”.
Loden [lä’-], ty., mörkt, föga valkat, lätt
ylletyg; användes bl. a. till sport- och jaktkläder.
Lodge [lå’d-5], Henry Cabot, amerikansk
politiker (1850—1924). L. ägnade sig efter
juridiska och historiska studier och en tids
anställning som lärare vid Harvard Univ. huvudsaki.
åt politiken. Han hade efter 1887 säte i
unions-kongressen, intill 1893 i representanternas hus,
därefter i senaten. Däri var han fr. o. m. 1918
det republikanska partiets ledare. Som sådan
opponerade han kraftigt mot Wilsons
internationella politik och genomdrev, att U.S.A. ej
godkände Versaillestraktaten. L. har utövat ett
flitigt historiskt förf.-skap.
Lodge [lå’d-$], Sir Oliver Joseph, engelsk
fysiker (1851—1940), prof, i fysik vid univ. i
Liverpool 1881, rektor vid univ. i Birmingham
1900, emeritus 1919; adlad 1902. L. sysslade i
tidigare år med problem rörande sätet av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
