- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 13. Kufstein - Longör /
917-918

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Logement - Logg - Loggbok el. skeppsjournal - Loggert - Loggia - Logi - Logik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

917

Logement—Logik

918

Logement [sv. utt.: låjome’nt], fr.,
bostadsrum i en kasern el. arbetarförläggning. —
Lo-gementsfartyg, kasernfartyg, äldre
krigsfartyg, inrett till 1.

Logg, instrument för mätning av ett fartygs
hastighet. Två grupper finnas: handloggar och
mekaniska loggar.

Handloggen består av den sektorformade
s k ä d d a n, som intar en lodrät ställning i
vattnet och bildar en i det närmaste fast punkt, 1
i-n a n, uppstucken i hela och halva knop, r u
1-1 e n, varpå linan upprullas, och glaset med
sand rinnande V2 el. V4 minut, angivande den tid
linan får utlöpa. Det antal knop, som under
logg-ningen utlupit, anger fartygets hastighet i knop,
d. v. s. antalet sjömil per tim. Längden av varje
knop på linan är näml, lika stor del av en
sjömil (1,852 m) som V2 min. av en tim., med
korrektion för den längd, som skäddan draggar med
fartyget. Vid höga farter (över 12 knop) ger
handloggen ej tillräckligt noggranna resultat.

Mekaniska loggar äro avsedda att
direkt ange såväl den under en viss tid
tillrygga-lagda distansen som fartygets fart vid varje
tillfälle. — Släploggarna bestå av r o t
a-t o r n, linan och indikatorn. Rotatorn
har formen av en propeller och släpar i vattnet,
varigenom den under fartygets rörelse framåt av
vattenmotståndet tvingas att vrida sig. Linan
överför denna rörelse till ett hjulverk i
indikatorn, så anordnat, att verkets visare på
indikatortavlan direkt anger den tillryggalagda
distansen. Farten i knop får man genom att avläsa
distansskillnaden och multiplicera denna med
förhållandet mellan 60 min. och tidsskillnaden i
minuter. — Tryckloggar reagera för
farttrycket. De ha ett genom fartygsbottnen
omkr. 25 cm utstående pitotrör, tillstängt i
nedre ändan och försett med ett för över riktat
hål. Röret förbindes inombords med ett
tryckkärl, innehållande ett membran. Vid fartygets
framfart stiger trycket i röret, membranet
pressas uppåt, och dess rörelse överföres till en fart-

Släplogg. a räkneverk (indikator), b balanshjul, c
logglina, d rotator.

B älgsystem till trycklogg
med kvadratisk
knopskala.

visare. Den vanligast
förekommande 1. av
denna typ är
SAL-log-gen (Svenska ab. Logg).
— Även andra sätt än
det angivna finnas att
utnyttja farttrycket, t.
ex. medelst ett litet
tur-binhjul el. en vertikalt
stående rörskruv, från
vilka anordningar
variationerna i vattentrycket,
d. v. s. farten, sedan
överföras till fartvisare.

Loggbok el. skepp
s-journal, dagbok, som
enl. lag skall föras på
fartyg. I 1. skola
antecknas kurser,
tillryg

galagda distanser, pejlingar o. a.
ortsbestämningar, meteorologiska observationer m. m. samt
i övrigt allt av vikt, som tilldragit sig.

Loggert, mindre två- el. tremastat fartyg,
förande på varje mast ett trapetsformat segel, 1 o
g-gertsegel, litsat till en rå (även kallad spri),
inställbar i båtens medelplan. Dessutom föres
ofta klyvare på klyvarbom. Typen härstammar
från Frankrike, där den fordom även brukades
som krigsfartyg och ännu användes på kusten av
Bretagne som fiskefartyg. Loggertriggen
användes på svenska flottans krigsfartyg tillhöriga
slupar; de låga masterna medge riggens stuvning
ombord, när den ej nyttjas.

Loggia [låM^a, sv. utt. lå’dja], it. (av mlat.
lobia, lövsal), övertäckt, åt ena sidan genom en
arkad, öppen gång el. smalt, rektangulärt rum,
antingen som självständig byggnad el., mera
vanligt, som bottenvåning i en dylik. Berömda
log-gior äro Loggia dei Lanzi i Florens (se bild å
sp. 634 vid d. o.), uppförd under 1300-talets
senare hälft, loggiorna i Vatikanen, byggda i
början på 1500-talet.

Logi [lå/i’] (fr. logis), bostad (särskilt
tillfällig).

Logik [låg- el. log-] (av grek, lo’g os, förnuft,
vetenskap), den vetenskap om tänkandet, som till
skillnad från psykologien just har till föremål
det riktiga tänkandet. Till ett logiskt
korrekt bevis höra en el. flera förutsättningar,
vilkas sanning betraktas som given
(varför det är meningslöst att kräva bevis för
alla påståenden), och en slutsats, vars
sanning kan härledas ur förutsättningarna. De
satser, som uppträda i bevisen, kallas omdömen,
och läran om omdömena utgör därför ett av l:s
huvudområden. Då omdömena alltid innehålla
begrepp, blir läran om begreppen ett annat
huvudområde inom 1. Slutl. utgöres l:s 3:e och
viktigaste huvudområde av läran om
slutsatserna, vilken handlar om de olika slutsats- och
bevisformerna och om reglerna för deras
konstruktion. F. ö. har man — särsk. i äldre tid
— ofta skilt mellan materiell 1. och
formell 1., i det att man vid varje tankegång
el. varje omdöme kan skilja mellan det, som de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffm/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free