Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lohenstein, Daniel Casper - Loheskatten - Lohteå - Lohärad - Loimaa - Loimijoki - Loing - Lointain - Loire - Loire-Inférieure - Loiret - Loir-et-Cher - Loiseleuria - Loisy, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
923
Loheskatten—Loisy
924
Några föremål ur Loheskatten. Svenskt silver av senare
sextonhundratalstyp.
rini, holländsk och fransk diktning; hans dramer
överflöda av deklamation och gräsligheter. L:s
hjälteroman med inhemskt ämne, om Arminius
och Thusnelda (fullb. av andra, 1689—90), är en
tysk motsvarighet till Scudérys. — Jfr H.
Cy-sarz, ”Deutsche Barockdichtung” (1924).
Loheskatten [lå’a-], fynd av silverföremål och
mynt, gjort 1937 i L:a Nygatan 5, Gamla staden,
Stockholm, under golvet i en potatiskällare och
kallat L. på gr. av den förbindelse, som skatten
visat sig ha med medl. av släkten Lohe. Fyndet
bestod av 201,4 kg silver och dessutom bl. a. tre
stora kopparkittlar, i vilka silvret var nedstuvat,
och ett antal dokument, fastighetshandlingar m. m.
Av silvret utgjordes 188,3 kg av över 18,200 st.
mynt, omspännande tiden 1620—1741.
Silverföremålen i skatten voro 80 st. Flera
föremålskate-gorier voro representerade: kannor, bägare,
skålar, tedosa, fat, ljusstakar, gryta, skedar, bl. a.
begravningsskedar och teskedar, de senare bland
de äldsta i Sverige, pokal, ask, knivar, gafflar,
medaljer, kedja av guld. Delar av skatten ha
tillhört släkten Lohe (adlad 1703). Skatten har
nedlagts på 1740-talet, trol. på grund av den oro,
som då förefanns i Stockholm. L. är numera
deponerad i Stockholms stadsmuseum.
Lohteå [lå’h-], fi. Lohtaja, kommun i Vasa
län, Finland, vid Bottniska vikens kust n. ö. om
Gamlakarleby stad; 386 km2; 3,400 inv.,
finsktalande.
Lohärad, sn i Stockholms län (Roslagen),
Ly-hundra härad, s. och v. om sjön Erken; 62,73
km2, 616 inv. (1952). Småkulliga slättbygder,
skilda av skogsmarker. 1,565 har åker. Egendom:
Kristineholm. Kyrkan härstammar från
1200-ta-let. Klockstapel. Ingår i L:s och Malsta
pastorat i Ärkestiftet, Lyhundra kontr. Tillhör
storkommunen Lyhundra.
Loimaa [lå’imä], köping i Åbo och
Björneborgs län, Finland; 3,400 inv., finsktalande. (L.
utbröts 1921 ur Loimijoki).
Loimijoki [lå’imijåki], fi. Loimaa, kommun i
Abo och Björneborgs län, Finland, n. ö. om Åbo
stad, kring älven Loimijoki; 373 km2, 9,800 inv.,
rinsktalande.
Loing [Iwa’], vänsterbiflod till Seine, n.
Frank
rike; 160 km. Canal du Loing förbinder
Seine med Loire och Saöne.
Lointain [Iwatä’], fr., fjärran, avlägsenhet; i
måleriet om de mest avlägsna partierna i
landskapet.
Loire [l(oä’r], 1) Departement i Frankrike,
kring L. 3), huvudsaki. inom landskapet
Lyon-nais; 4,799 km2; 632,000 inv. I Saint-Étiennes
koldistrikt en omfattande metallindustri;
betydande äro även textil-, pappers- och
glasindustrierna. Huvudstad är Saint-Étienne.
2) L., H a u t e-L., departement kring övre L.
3), se Haute-Loire.
3) Frankrikes längsta flod, rinner upp L37O
m ö. h. i Cevennerna. I landskapet Nivernais
upptar L. den likaledes från Centralmassivet
kommande Allier (172 m ö. h. vid sammanflödet).
L. rinner nu ut i det nordfranska bäckenet och
passerar i en vid båge mot n. och v. dettas s.
del. Vid Orléans vänder L. i nästan rät vinkel
mot s. v. och upptar sedan från v. de från
Centralmassivets n. rand kommande Cher, Indre
och Vienne samt från h. Maines flodsystem.
L. mynnar i Atlanten med ett 50 km långt
estuarium, som börjar vid Nantes. L. har en
längd av 1,010 km; flodområde c:a 121,000 km2.
L. utmärker sig för stora och hastiga
variationer i vattenmängden. Ehuru L. nedanför
Orléans nästan helt är omgiven av
skyddsdam-mar, inträffa dock nästan varje år svåra
översvämningar. Som trafikled är floden av
begränsad betydelse. Från Vorey användes den
som flottled, och på en sträcka av 825 km är
den till stor del tack vare si dokanaler (L:s s
i-dokanal från Briare uppåt floden 193 km)
segelbar för smärre fartyg; Berrykanalen skapar
via Cher en genväg för trafiken s. om den stora
L.-bågen. Sjögående ångare gå upp till Nantes,
men de största måste stanna vid
mynningsham-nen Saint-Nazaire. L. har kanal förbindel ser med
bl. a. Seine och Saöne.
Loire-Inférieure [la>ä’r-aferjö’r], dep. i
Frankrike, kring Loires nedersta lopp; 6,980 km2;
665,000 inv. Betydande boskapsskötsel, vin- och
fruktodling samt vid kusten fiske och
saltutvinning. Huvudstad är Nantes.
Loiret [lcoarä’], dep. i Frankrike, kring
mell. Loire, s. om Paris; 6,812 km2; 347,000 inv.
Betydande frukt- och grönsaksodling. Kvarnar,
konserv- och ättikfabriker. Huvudstad är
Orléans.
Loir-et-Cher [lwä’r-e-fä’r], dep. i
Frankrike, kring mell. Loire, s. s. v. om Paris; 6,422
km2; 243,000 inv. Betydande vin- och
fruktodling samt fåravel. Huvudstad är Blois.
Loiseleuria [lwaslö’ria], se Krypljung.
Loisy [lcoazi’], Alfred Firmin, fransk
religionshistoriker (1857—1940). Han var lärare
vid Paris’ katolska univ. 1882—93 och vid École
des hautes études 1900—04. I boken ”L’évangile
et 1’église” (1902) gav han en
utvecklingshisto-risk apologi för katolicismen. Som modernismens
huvudman bannlystes han 1908. Från en radikalt
religionshistorisk teologi, som framträder bl. a.
i hans kommentarer (”Les évangiles synoptiques”,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
