- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 13. Kufstein - Longör /
931-932

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lokomotiv - Ånglok - Elektriska lok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

931

Lokomotiv

932

försök med elektrisk kraftöverföring mellan
turbin och drivhjul.

Bränsle- och vattenförråden
kunna medföras på en till 1. kopplad, särskilt
utformad vagn, benämnd tender, vilket är vanligt
på större lok, el. också kunna vattentankar och
kolbox anbringas direkt på 1.; man talar då om
tanklok. För att medge snabb vattentagning sker
på vissa utländska järnvägar, särsk. i England,
denna under tågets gång ur kilometerlånga
vat-tentråg mellan rälerna.

E 1 d 1 ö s a lok, ånglok utan egen eldstad, ha
en med vatten fylld större cylinderpanna, som
tjänar som värmemagasin och som från fast
ång-panneanläggning tillförts ånga av högt tryck.
Under l:s användning avtar småningom trycket,
samtidigt som ur vattnet utvecklas ånga, vilken
tillföres cylindrarna, intill dess trycket sjunkit
till c:a V2 kg/cm2, då ny påfyllning erfordras.
Sådana 1. ha använts för växlingstjänst, i
kemiska fabriker och för underjordisk trafik, där
eldsäkerhet och rökfrihet särsk. påfordras.

Elektriska lok, vanl. benämnda e 1 e k t r o 1 o k,
tillföras ström utifrån genom en kontaktledning.
Denna är antingen utförd som luftledning el. som
strömförande tredje skena. I Sverige användes
endast luftledning, frånsett vid Stockholms
tunnelbana och någon industribana. I enstaka fall
erhålles ström från medförda ackumulatorer.
Såväl växelström som likström äro lämpliga för
järnvägsdrift. I Sverige, Norge, Tyskland och
Schweiz har man med mycket gott resultat valt
växelström, medan i England, Holland, Belgien,
Frankrike och delvis i Italien likströmssystemet
är förhärskande. Svenska statsbanorna köpa
vanlig trefasström från utomstående
kraftproducenter, och denna omformas till enfasström med
i6,ooo V spänning och i62/s p/s i järnvägen
tillhöriga omformarstationer. Vid elektrifiering med
likström brukar man arbeta med 1,500 å 3,000
V spänning på kontaktledningen. Enfasloket
arbetar i princip på följ. sätt. Från
kontaktledningen ledes strömmen via l:s strömavtagare till
en huvudströmbrytare och från denna till l:s
transformator. Genom olika uttag på
transformatorns sekundärlindning erhålles olika spänning,
och genom inkoppling el. urkoppling av dessa
uttag kan pådraget till motorerna varieras och
dessas kraftutveckling sålunda regleras (lågspän-

Förenklat kopplingsschema för elektrolok litt. D.
Sekundärströmkretsen (motorströmmen) markeras av den
kraftigaste linjen.

ningsreglering). På nyare, större loktyper
användes reglering av motorströmmen genom olika
uttag på transformatorns primärlindning, vilken
ström därefter nedtransformeras
(högspännings-reglering). Pådragsregleringen skötes av
lokföraren medelst en kontroller i förarhytten. Ju
högre motorspänning som inkopplas, desto större
hastighet el. dragkraft erhålles. Motorspänningen
brukar kunna varieras upp till 400 å 600 V. På
moderna 1. finnas ett stort antal steg för
reglering av motor spänningen i syfte att få en mjuk
uppkoppling. I stor utsträckning användes
automatisk el. halvautomatisk uppkoppling.
Omkastning av farriktningen åstadkommes med
fram-och backkopplare. Motorerna för såväl
enfas-som likströmslok äro av serietyp. — En känslig
detalj på elektroloket är strömavtagaren.
Dess övre mot kontaktledningen släpande
slitskena utgöres av aluminium el. kol. Slitskenan
pressas mot tråden med ett tryck av c:a 5 kg.
Eftersom kontaktledningens höjd över rälserna
kan variera inom relativt vida gränser, måste
strömavtagaren följa efter utan att släppa
tråden ens vid höga hastigheter. — Elektrolokets
mekaniska konstruktion har utvecklats längs
tvenne linjer, 1. med fast ramverk och boggilok. De
förras ramverk är i princip byggt på samma sätt
som ånglokens med drivaxlarna lagrade i
huvudramen och med löphjul i form av en- el.
två-axliga boggier. I boggiloken lagras drivaxlarna
i boggier, vardera med 2 el. 3 axlar, av vilka
samtliga el. endast en del kunna vara drivna.
Driv-anordningen mellan motor och drivaxel kan vara
utförd på olika sätt. Först och främst skiljer
man mellan koppelstångsdrift och enkelaxeldrift.
Vid koppelstångsdrift är motorn fast lagrad i
ramverket och driver medelst fjädrande drev en
blindaxel. Denna är medelst koppelstänger
förbunden med drivhjulen. En form av
enkelaxeldrift, som företrädesvis användes på boggilok,
låter motorns tyngd till en del vila på
drivhjuls-axeln och till en del, medelst fjädrande fäste,
på ramverket. Motorn arbetar medelst fjädrande
kuggdrev direkt på motsvarande drivaxel. Detta
utförande av enkelaxeldrift benämnes
tasslager-el. spårvagnsmontage. Den är emellertid
ofördelaktig vid stora, tunga motorer och hög
lokhastighet, på gr. av att en så stor del av
motorns tyngd icke blir avfjädrad utan ligger stumt
an mot drivaxeln. Moderna konstruktioner syfta
därför till att eliminera största möjliga del av
den ofjädrade vikten. En sådan konstruktion är
hålaxeln (se fig.), vilken i princip är utformad
som ett grovt rör med väsentligt större diam,
än den omslutna drivhjulsaxeln. Hålaxeln, som är
fast lagrad i ramverket, drives av den likaledes
fast upphängda motorn och driver i sin tur hjulen
medelst fjädrande element. Drivaxeln får på så
sätt spelrum inuti hålaxeln för fjädring i
vertikal led och kan även röra sig i sidled utan att
motorn påverkas. Alla tre slagen av
kraftöverföring användas i Sverige. — Elektrolokèn
klassificeras med ung. samma beteckningar som
ånglok. Axlar i boggikonstruktion betecknas med
apostrof. Beteckningen i’Ci’ anger således ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffm/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free