Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lombardiet - Lombardlån - Lombard Street - Lombergsfältet - Lombok - Lombroso, 1. Cesare - Lombroso, 2. Gina L.-Ferrero - Lomé - Loménie de Brienne, Étienne Charles - Lomfåglar - Lomhördhet - Lomma - Lommaryd - Lommatzsch, Erhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
937
Lombardlån—Lommatzsch
938
delen därav kom under Venedig; v. L. tillhörde
alltjämt Milano och kom 1535 till Spanien, 1713
till Österrike. Under revolutionskrigen stod L.
i sin helhet direkt el. indirekt under Napoleons
välde samt tillhörde från 1814 Österrike, inom
vilket det jämte den gamla republiken Venedigs
territorium bildade ”kungariket
Lombardiet-Vene-tien”. 1859 tvangs Österrike avstå L. till
Sardinien, varefter det blev en del av kungariket
Italien.
Lombardlån (se Lombard), försträckning mot
handfången pant. Inom det moderna
bankväsendet avser 1. vanl. kortfristiga lån mot pant av
fungibla värden. Särsk. i Tyskland användes
benämningen 1. i samband med olika slag av
utlåning på kort tid för att beteckna en
engångs-kredit i motsats till de kreditformer, som medge
omsättning med avbetalning el. hel förnyelse av
försträckningen. I Sverige användes
benämningen 1. mera sällan i allmänt talesätt men
förekommer dock ofta om affärsbankernas belåning
av obligationer hos Riksbanken.
Lombard Street [la’mbad stri’t], gata i
Londons City, vid vilken många banker ligga.
Fi-gurligt brukas namnet stundom om Londons
penning- och kapitalmarknad.
Lombergsfältet, se Grängesbergsfältet.
Lombok, en av Små Sundaöarna, Indonesien,
mellan Bali och Soembawa; 4,990 km2; c:a
700,000 inv. L. skiljes från Bali av det 33 km
breda Lomboksundet. L. är bergigt; den
verksamma vulkanen Rindjani når 3,775 m ö. h.
Växt- och djurvärlden förete flera australiska
drag, ön är mycket fruktbar. Huvudort är
Mataram, förr residens för furstarna av L.
Lombroso [låmbrå’så]. 1) C e s a r e L.,
italiensk psykiater av judisk börd (1836—1909),
prof, i Pavia 1862 och i Turin 1876 i psykiatri
och rättsmedicin; var även militär- och
sinnessjukläkare. L. utförde flera betydande
medicinska undersökningar, bl. a. om pellagrasjukdomen
och dess orsaker, men sin största insats har han
gjort som grundläggare av
kriminalantropologien, främst genom sitt 1876 utg. och sedermera
till många språk övers, arbete ”L’uomo
delin-quente” (”Förbrytarmänniskan”), däri han
framlägger sina hypoteser om brottsligheten som en
atavism, en följd av medfödd degeneration. L:s
vetenskapliga metod har icke gått fri från
invändningar, men han har dock genom sin
verksamhet öppnat ett helt nytt område för den
vetenskapliga forskningen, och för modern
kriminologi har han varit banbrytande.
2) Gina L.-F e r r e r o, den föreg:s dotter,
författarinna, se Ferrero 2).
Lomé [låme’], huvudstad i franska mandatet
Togo, vid en lagun på kusten; 32,000 infödda inv.
och c:a 1,000 européer. L. har hamn och är
utgångspunkt för tre järnvägar. Flera
missions-stationer.
Loménie de Brienne [låmeni’ da brjä’n],
Étienne Charles, fransk prelat och
politiker (1727—94). Han blev 1763 ärkebiskop i
Toulouse, angrep Calonnes finansförvaltning i
notabelförsamlingen 1787 och blev s. å.
finansminister samt 1788 premiärminister och s. å.
ärkebiskop av Sens. L:s försök att förbättra landets
finanser misslyckades. L. utfärdade 8 maj 1788
kallelse till riksständerna att sammanträda 1 maj
1789 och lät 16 aug. 1788 tills vidare inställa
betalningen av statens förfallna skulder men
tvangs genom den allmänna förbittringen att
avgå 25 aug. s. å. Han blev kardinal, var från
1790 åter i Paris och avlade ed på
prästerskapets civilkonstitution. L. häktades 1793 och dog
i fängelset.
Lomfåglar, Colymbiförmes, en ordn. bland
fåglarna. De igenkännas på att fotterna sitta
långt bakåt, varigenom kroppsställningen blir
upprätt och gången ytterst otymplig. Näbben är
spetsig, vingarna korta, framtårna helt förenade
med simhud el. kantade med breda hudflikar,
stjärten kort el. ej synlig. Ungarna äro
dun-klädda och kunna genast följa föräldrarna.
Flertalet lever vid sötvatten. De indelas i fam.
doppingar (se d. o.) och lommar (se Lomsläktet).
Lomhördhet, svag hörsel el. lindrig dövhet,
kan ha många orsaker och är stundom början till
högre grader av dövhet men beror ofta blott på
en ansamling av öronvax i yttre hörselgången;
botas då lätt genom rensning av denna.
Lomma [lo’-]; köping i Bara hd i Malmöhus
län och pastorat i Bara kontrakt av Lunds stift,
vid den grunda Lommabukten av Öresund, mellan
Lund och Malmö; 17,05 km2, 3,956 inv. (1953).
Vi 1951 gjordes hela Lomma sn till köping. Den
är praktiskt taget skoglös slätt. Centrum utgöres
av det förutv. Lomma municipalsamhälle (1900
—50) vid Västkustbanan och mynningen av
Höjeå. N. därom finns ett livligt besökt
strandbad. Söderut ligger Alnarp; bland större
egendomar märkas f. ö. Habo säteri och Svanetorp.
L. har provinsialläkare och tullstation. Hamn i
åmynningen, tillh. Skånska cement-ab. L. har
betydande industri, som främst grundar sig på
den rika tillgången på utmärkt lera. 1871
an-lades här Sveriges första cementfabrik. Två
tegelbruk tillhöra Skånska cement-ab., resp. ab.
Lomma tegelfabrik, bildat 1887 (115 arb.). En
eternitfabrik tillhör Skandinaviska
eterni t-a b., bildat 1906 (275 arb.); armaturfabrik
m. m. Den nutida kyrkan från 1871—73 i
grågul tegel har efterträtt en gammal romansk.
Lommaryd, sn i Jönköpings län, N. Vedbo
hd, v. om Svartån och sjön Ralången (162 m
ö. h.); 120,25 km2, 1,352 inv. (1952). Småbergigt
höglandsområde (intill 311 m ö. h.), bebyggt
främst på höjderna. 1,966 har åker. I L.
Noby-näs sjukhem (landstingets). Nuv. kyrkan av
granit är från 1893. Ingår i L:s och Bälaryds
pastorat i Linköpings stift, Norra Vedbo kontrakt.
Tillhör storkommunen Hullaryd.
Lommatzsch [lå’mat/1, Erhard, tysk
romanist (f. 1886), prof, i Frankfurt a. M. sedan
1928. L. fullgör sedan A. Toblers död
mönstergillt utgivandet av dennes viktiga ordbokssaml.
(Tobler-L., ”Altfranzösisches Wörterbuch”, 1915
ff.) och har vidare publicerat fornitalienska och
provensalska texter samt för bruk vid univ.-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
