Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lommatzsch, Erhard - Lomme, pungört - Lommeland - Lomond, Loch - Lomonosov, Michail Vasiljevitj - Lomsläktet - Londinium - London - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
939
Lomme—London
940
undervisningen ”Romanische Texte” (7 bd, 1920
—24; tills, m. M. L. Wagner).
Lomme, p u n g ö r t, Capse’lla bu’rsa pastöris,
ett över nästan hela jorden utbrett, upprätt,
ettårigt åker- och trädgårdsogräs av fam.
kors-blommiga. Rosettbladen äro vanl.
parflikiga, stjälkbladen pillika, oskaftade.
Lommeland, Bohusläns nordligaste
sn, Vette hd, i n. och ö. kantad av
Svinesund och Idefjorden; 34,00 km2,
490 inv. (1952). Kuperad bergstrakt,
uppdelad av trånga, oftast bördiga
dalar. 557 har åker. Nuv. kyrkan
byggd 1931; grundmurar kvarstå av
en medeltida kyrka, riven 1865.
Ingår i Näsinge, Högdals och L:s
pastorat i Göteborgs stift, Vikornas n.
kontrakt; tillhör storkommunen Vette.
Lomond, Loch [lå’k lau’mand],
Skottlands största sjö, i grevsk.
Dumbarton och Stirling; 71 km2,
största djup 190 m. I L. ligga 30
skogklädda öar.
Lomonosov [lamanå’saf ], M i c h a i 1 V a s i
1-j evit j, rysk vetenskapsman och författare (1711
—65). Från hembygden, en ö i nordligaste Dvina,
rymde L. vid 18 års ålder till Moskva, där han
fick tillfälle att studera; sändes sedan som
statsstipendiat till Tyskland, där han ägnade sig åt
filosofiska och matematisk-naturvetenskapliga
studier. Efter att under ett rus ha tagit värvning
som tysk soldat och sedan rymt ur
militärtjänsten hem till Ryssland blev han 1745 prof, i kemi
i Moskva. Ett universalgeni av otrolig lärdom
och en entusiastisk storpatriotisk ivrare för
skapande av en från Västerlandet emanciperad rysk
bildning, blev han sin tids ryska kulturella
monumentalgestalt. I kemi, fysik, metallurgi,
astronomi, geografi författade han en rad arbeten,
vilka, icke utan självständiga vetenskapliga
uppslag av djärvt skarpsinne, utgjorde goda
popula-riseringar av dåtida vetenskap. Största
betydelsen ägde L. som litterär banbrytare (”ryska
litteraturens fader”) dels genom en del teoretiska
skrifter i rysk retorik, poetik och grammatik
(viktiga äro särskilt hans försök att, med
uppdragande av gränslinjer mellan kyrkslaviskan och
ryskan, skapa ett ryskt litteraturspråk), dels också
genom litterär alstring. Mest bekanta äro hans
oden. L. försökte sig även som historiker och
hävdade från de tyska lärde avvikande
nationella synpunkter.
Lomsläktet, Coly’mbus, ett till fam. lommar
av ordn. lomfåglar (se d. o.) hörande fågelsläkte.
Framtårna äro förenade med simhud, baktån är
liten, näbben stark, rak, hoptryckt och mycket
spetsig med springlika näsborrar. Alla simma och
dyka med stor skicklighet och flyga snabbt, trots
att de endast med en viss svårighet förmå lyfta.
De leva huvudsaki. av fisk men förtära även
kräftor, blötdjur och vatteninsekter. De häcka
vanl. vid insjöar, helst belägna ej långt från
havet, dit de ofta flyga för att fiska. Boet
bygges alltid mycket nära stranden. Kullen
innehåller två, vanl. bruna ägg. Alla 1. ha ett genom-
Storlom.
trängande, skrikande läte. L. förekommer i de
nordliga delarna av n. halvklotet. S t o r 1 o
m-m e n, C. arcticus, når en längd av 77 cm-
Huvudet är ovan askgrått, kroppen ovan svart och
tätt vitfläckig, under vit. Dunungen är
svart-brun. Den förekommer täml. allmänt över hela
Sverige vid sjöar med övervägande steniga
stränder. S m å 1 o m m e n, C. stellatus, blir 71 cm
lång. Ryggsidan är brunsvart, undersidan vit,
huvudet och halsen askgrå, utom framhalsen, som
är brunröd (i vinterdräkt vit). Den är allmän
vid fjällvattnen men förekommer som häckfågel
även längre söderut ända ned i Götaland, ehuru
sparsammare. I s 1 o m m e n, C. imber, som blir
större än storlommen, häckar på Island och
Grönland, anträffas vintertid vid norska kusten och
tillfälligtvis i Sverige. Vitnäbbade i s 1 o
m-m e n, C. adamsi, från Sibirien och arktiska
Nordamerika har några gånger iakttagits i Sverige.
Londi’nium el. Londinum, latinska
namnformer för London.
London [eng. utt. la’ndan], huvudstad i
Storbritannien och Nordirland och därmed den
viktigaste staden i Brittiska samväldet, på ömse
sidor om Thames med stadens centrum c:a 88 km
från flodens mynning i Nordsjön. — Floden som
har en bredd av 180—275 m, ligger c:a 5 m ö. h.
Ovanför L. är Thames en obetydlig flod med
klart och lugnt vatten, kantad av gröna ängar
och eleganta villor, men från L. nedåt är floden
en bred farled, som helt behärskas av ebb och
flod. Skillnaden mellan ebb och flod är vid
Gra-vesend 5,8 m och vid London Bridge 6,5 m. Under
ebbtid är djupet vid Gravesend 15 m och vid
London Bridge 2,7 m. — Medeltemp. för jan. är
i L. +3^6 och för juli +17% På gr. av den
bekanta londondimman har tiden nov.—febr,
endast 96 solskenstimmar.
Historia. Tacitus omtalar, att Londinium redan
61 e. Kr. var en betydande handelsplats, ö.
om Walbrook, där Thames lätt kunde
övervadas, uppstod det äldsta L. på den n. stran-
Lomme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
