Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - London - Historia - Areal och folkmängd - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
London
944
bomben fälldes, t. o. m. 27A 1945.
Flygbomb-raiderna börj ade i mindre skala redan i aug.
1940. Anfallsstyrkorna varierade mellan 50 och
500 bombplan, eskorterade av jaktplan. Dessa
tyska bombraider (sept. 1940—maj 1941)
kallades i England the Blitz. Därefter förekommo
endast sporadiska flyganfall. Det över
huvudstaden fällda bombtonnaget uppgick till 9,500 ton
(c:a 7,500 ton under de första 9 mån.). Såväl
spräng- och min- som brandbomber fälldes med
en markerad huvudvikt på den senare typen,
vilket bl. a. hade till följd, att ett mycket stort
antal eldsvådor uppstodo. —
Fjärrvapen-beskjutningen började 15/« 1944 med
Vi-anfall, vilka pågingo till 8/s 1945- V2-anf allen,
vilka kanske för civilbefolkningen voro de
farligaste, då varningssignal ej hann givas på gr.
av robotarnas höga hastighet och svårigheten att
upptäcka dem, insattes f. ggn 8/s 1944 och varade
t o. m. 27/s 1945. Antalet nedskjutna plan vid
anfallen mot huvudstaden kan icke exakt angivas,
men under tiden sept. 1940—maj 1941 förlorade
tyskarna över 3,000 plan, varav närmare 2,000
bombplan. Sammanlagt avskötos mot L. c:a
10,000 robotar, varav c:a 1,300 V2; c:a 2,400
Vi och 500 V2 nådde målet.
Areal och folkmängd. Administrativa
grevskapet L., Administrative County of L., som
omfattar City och 28 metropolitan boroughs, har en
yta av 302,9 km2, med 3.348,336 inv. (1951).
Greater L. (”Stor-London”) sträcker sig
c:a 25 km i alla riktningar från
trafikknutpunkten Charing Cross, omfattande 1,869 km2 med
8,346,137 inv. Jättestaden L. (enl. Greater
London Plan 1944) upptar 6,367 km2, 10,242,652
inv. (1951). — ”Staden” L. hade 1532 en
beräknad folkmängd av 62,400 inv., 1580 123,000,
1605 224,000, 1634 340,000 och 1661 460,000.
Folkmängden i City har oavlåtligt minskats;
tendensen accentueras av den utflyttning därifrån,
som förorsakats genom utbombning under 2:a
världskriget. Anmärkningsvärd är även den starka
folkminskningen i grevskapet L. sedan början
av 1900-talet. Framträdande drag i
befolkningsutvecklingen f. ö. under de senaste decennierna äro
dels utflyttningen från de centrala stadsdelarna
mot ytterområden och förorter, dels den stora
inflyttningen till L. från landsorten.
Stadsbeskrivning. L. karakteriseras mera än
andra storstäder i Europa av påtaglig
enformighet. Man saknar nästan helt och hållet det, som
ger t. ex. Paris dess särskilda charm, växlingen
mellan gamla och moderna byggnadsstilar och
mellan gamla kvarter med smala gator och nya
med storslagna boulevarder. Enfamiljshuset
dominerar ännu över stora områden, men moderna
höghus ha alltmer börjat uppföras t. ex. i
Hol-born och i de yttre bostadsområdena i v.
Stenöknarna avbrytas av de många stora parkerna,
”L:s lungor”. I Greater L. uppta parker och
öppna platser io°/o av ytan. — Redan före 2:a
världskriget hade L. nedlagt väldiga summor på
sanering av slumkvarter och på kommunal
bostadsproduktion, framför allt i East End (t. ex.
i kommunen Stepney), enl. en tioårsplan, som
antogs 1933. Planen omfattade bostadsbyggen för
V4 mill. människor till en kostnad av över 1,000
mkr.
County of London. L:s kärna, City
(bild 1 å pl.), är vid sidan av New York jordens
största finans- och handelscentrum. Citys
medelpunkt är den öppna platsen mellan Bank of
England, Royal Exchange (f. d. börsen) och
Lord Mayors residens (bild 9), Mansion
House. I Royal Exchanges byggnad residerar
även den sammanslutning av
sjöfartsförsäkringsbolag m. fl., som är känd under namnet Lloyd’s.
Från Mansion House, Citys ”hjulnav”, utstråla
8 starkt trafikerade gator. Vid Lombard Street
och Threadneedle Street ha de stora bankerna
sina huvudkontor. Mellan den senare och
Throg-morton Street ligger L:s fondbörs, Stock
Exchange.
Där Fish Street Hill skär Monument Street,
står det 61 m höga The Monument till minne
av den förödande branden 1666. I s.
fortsättningen av Fish Street Hill låg den gamla London
Bridge. Trol. uppförde romarna den första
träbron över Thames. 1176—1209 uppfördes en
stenbro, som först 1831 avlöstes av den nuv., 1902
—04 breddade bron. Vid Queen Victoria Street
har världstidn. The Times sina lokaler. Mellan
Ludgate Hill och Cannon Street ligger S:t
Paul’s Cathedral. Genom bombningen 2®/i2 1940
ha nya utsikter öppnats över denna Citys största
kyrka. Mellan Fleet Street och Thames ligga de
stora tidn.-redaktionerna och ”Reuters”, den
stora engelska telegrambyrån. Fleet Street är
”pressens gata”. Vid denna och dess n. sidogator ligga
ett flertal traditionsrika äldre byggnader, ss.
värdshuset Cheshire Cheese med sina litterära
minnen (dr Samuel Johnson m. fl.) och The Cock
Tavern. Den främsta av Citys gamla byggnader
är Towern (se nedan).
West E n d, v. om City, är Storbritanniens
politiska, administrativa och judiciella medelpunkt,
vetenskapernas, konsternas, klubbarnas,
mode-och affärshusens särskilda stadsdel och har L:s
mest storslagna palats, hotell och parker. Ett
politiskt centrum har utvecklats kring Westminster
Abbey på den gamla ön Thorney. Omedelbart i
ö. ligger vid Thames Parlamentsbyggnaden, The
Houses of Parliament. Utmed S:t James’s Park
för den breda gatan The Mall fram till det kungl.
residenset, Buckingham Palace. ö. om S:t Jame’s
Park resa sig vid Parliament Street och
boulevarden Whitehall ett flertal dep.-byggnader, bl. a.
Foreign Office och Colonial Office vid Downing
Street, The Treasury, Ward Office och The
Ad-miralty. Whitehall är främst de centrala
ämbetsverkens stadsdel och Downing Street det brittiska
samväldets hjärta; nr 10 vid denna gata är
premiärministerns off. residens. L:s vetenskapliga
centrum är Bloomsbury (ibland kallat L:s
”Quar-tier latin”). Här ligga British Museum och univ:s
(London Univ.) nya huvudbyggnad med sitt stora
boktorn. — De flesta klubbarna ha sitt säte
i Westminster, särsk. vid el. nära Pall Mall. —
Kring Piccadilly Circus, West Ends centralpunkt,
ligger ett av L :s stora affärsdistrikt, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
