- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 13. Kufstein - Longör /
949-950

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - London - Konsthistoriskt märkliga byggnader och monument

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

949

London

950

Westminster Abbey. Ur E. Liljeroth & G. Dahmén,
”Ett bildverk om London”. Se även bild 4 å pl. vid

Engelsk konst.

kyrka försiggå de kungliga kröningarna o. a.
ståtliga ceremonier. Här finns även ”den okände
soldatens grav”. — L:s största kyrka och den
förnämsta, som uppförts i England under de
sista årh., är S : t P a u l’s Cathedral (se
bild 7 å pl. vid Engelsk konst), en
långhusbyggnad (152 m) med tvärskepp (76 m) och kupol
(no m hög med korset). Den klassicerande
fasaden i två våningar flankeras av två torn. Det
inre prydes av statyer av hjältar och lärde. —
Många bland L:s c:a 1,700 gudstjänsthus
härstamma från det sista årh. Förnämst bland dessa
är den katolska Westminster Cathedral, uppförd
(*903) v. s. v. om Westminster Abbey.

Bland profana byggnader kvarstå, utom
To-wern, från medeltiden Guildhall, delar av
Parla-mentshusets komplex (se nedan) och av
Lam-beth Palace, ärkebiskopens av Canterbury
residens. Av Whitehall kvarstår endast den eleganta
banketthallen, byggd av Inigo Jones under
1600-talets förra del i italiensk senrenässans; den
utsmyckades bl. a. med takmålningar av Rubens.
Det äldre kungaslottet var S:t Jame’s Palace;
numera är Buckingham Palace det vanliga
residenset (bild 10); den kungliga familjen bebor
även Kensington Palace. — Bland stads- och
statspalatsen från 1700-talets senare del i
klassicerande stil framstå Mansion House (av G. Dances)
och Somerset House (se bild 8 vid Engelsk konst).
Ren klassicism (empirstil) visa Bank of England

av J. Soane, University College av W. Wilkins,
British Museum av R. Smirke m. fl. byggnader
från 1800-talets förra del. Det berömda
Kristallpalatset (Crystal Palace) nedbrann 1936.
1800-talets förnämsta byggnad i L. är
Parlamentshu-set, The Houses of P a r 1 i a m e n t (bild
5 å pl.), uppfört i ståtlig unggotik av Ch. Barry;
det utbreder sig med 11 gårdar och 1,100 rum
samt prydes av tre torn, det högsta 103 m. De
största salarna äro den åttkantiga Central Hall
samt överhusets och underhusets plenisalar. Det
prydes av fresker, glasmålningar o. a. dyrbara
utsmyckningar, däribland flera hundra statyer av
konungar och statsmän. Nygotiken präglar en
mängd under 1800-talet uppförda byggnader; mot
årh:s slut fick den vika för nyrenässansen. Även
den nya tidens sakliga funktionalism präglar en
del större byggnader i L., ss. County House (1922),
Broadcasting House, den brittiska radions stora
huvudbyggnad (illa åtgången under kriget men
reparerad), samt det palatslika London Transport
House, den stora trafikorganisationens
huvudkontor nära Westminster Abbey.

L:s öppna platser och parker upplivas av
talrika monument, mestadels präglade av tung
värdighet. Det yppersta är Nelsonkolonnen på
Tra-falgar Square, omgiven av statyer (bild 3). Rikard
Lejonhjärtas ryttarstaty pryder
Parlamentsplat-sen; Drottning Viktoria och prins Albert ha flera
minnesmärken. Det största av alla är det
omtvistade Albert Memorial (s. om Kensington
Memorial), uppfört 1872; monumentet kostade
120,000 £. Royal Artillery Memorial är uppställt
på n. sidan av Hyde Park nära Marble Arch,
L:s enda större triumfbåge. I centrum av
Picca-dilly Circus står den välbekanta men oansenliga
Erosskulpturen (bild 8), rest 1893 till minne av
Earl of Shaftesbury.

Den första stora massattacken från luften mot
L. under 2 :a världskriget företogs 7/s
1940 (se ovan). I dec. 1940 företogs ett stort
anfall med brandbomber mot City, varvid ett
stort område kring S:t Paul’s Cathedral ödelädes
(bild 13). Katedralen själv undgick förstörelsen,
men många berömda gamla citykyrkor blevo mer
el. mindre fullständigt ödelagda under dessa räder,
bl. a. Christ Church, S :t Stephen, Wrenkyrkorna
S:te Mary, Aldenmanbury och S:t Alban. Bland
de svåraste förlusterna voro medeltidskyrkorna
Austin Friars (med den holländska kyrkan), S:t
Giles, All Hallows Barking och S:t Olave.
Parlamentsbyggnaden träffades upprepade gånger av
både spräng- och brandbomber. Westminister
Abbey undslapp med ett par smärre skador. 1
maj 1941 förstördes underhusets plenisal genom
brandbomber. 1950 invigdes en nyuppförd
plenisal för underhuset. Inalles dödades vid
luftanfall 29,890 och skadades svårt 50,507 personer.
Av själva City, som omfattar c:a 230 har,
ödelädes c:a 60 helt och hållet. Av L:s 2,110,000
bostäder förstördes 116,483 helt, skadades 126,281
i så hög grad, att de ej kunde repareras, samt
skadades svårt 161,693, vilka dock efter någon
tids arbete kunde göras till viss grad beboeliga,
medan 1,399,241 hade så ringa skador, att de
ef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffm/0595.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free