Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lorilika halvapor el. loriapor - Loris-Melikov, Michail Tarielovitj - Lornjett - Lorrain, Claude - Lorraine - Lorre, Peter - Lorsch - Lortzing, Gustav Albert - Los (Loos) - Los Alamos - Los Angeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Loris-Melikov—Los Angeles
12
Spenslig lori.
ticèbidae, kallas en fam. av halvaporna (se d. o.).
Alla äro nattdjur och vistas i träd. De indelas
i galagos (se d. o.) och lori er (Lorisinae),
vilka senare utmärkas av kort svans och korta
öron. I olikhet med övriga halvapor hoppa de ej
utan röra sig långsamt klättrande. Händer och
fotter äro mer el. mindre tångliknande. Potton,
Perodicticus potto, finnes i v. och ö. Afrika. Den
är ett spensligt djur med runt huvud och
kort-ullig päls. Kroppslängden är 36 cm, varav 6
komma på svansen. Den lever huvudsaki. av
frukter. De egentliga lorierna el.
trögaporna sakna svans och röra sig mycket
långsamt. De finnas i Indien. T r ö g 1 o r i n,
Nycti-cebus coucang, och den endast 25 cm långa, rätt
sällsynta spensliga lorin, Loris tardigradus
{Stenops gracilis’), vistas i skogar; leva av
insekter och fåglar.
Loris-Melikov [lå’rjis-mje’ljikaf], Michail
Tarielovitj, greve, rysk general och
statsman (1826—88). Han utmärkte sig som militär
och ämbetsman i Kaukasus, erövrade under
ryskturkiska kriget Ardahan och Kars (1877). Som
generalguvernör i olika delar av Ryssland visade
L. sällsynt skicklighet. 1880 blev han
inrikesminister med uppgift att bekämpa nihilismen. För
detta ändamål krävde L. även reformer och
vann i viss mån härför Alexander II :s gillande,
men kejsaren mördades mars 1881, och efter den
reaktionäre Alexander III:s tronbestigning tog
L. avsked.
Lornje’tt, ögonglas med ett el. två glas och
handtag. — Verb-. Lornjettèra.
Lorrain [lårå’], Cl au de, fransk målare,
1600-talet, se Gellée, C.
Lorraine [lårä’n], franska namnet på
Loth-ringen.
Lorre [lå’ra], Peter, ungerskfödd
filmskådespelare (f. 1904). Uppvuxen i Wien, kom L.
som yngling till Tyskland, där han debuterade vid
filmen som mördaren i Fritz Langs ”M”. L. har
sedan filmat i England (”Mannen som visste för
mycket”) och i Amerika (”Brott och straff”).
Lorsch [-å-], ort i Tyskland, 15 km ö. om
Worms, c:a 8,500 inv., bekant genom sitt en gång
mäktiga benediktinkloster, stiftat 763 (på
1200-talet upptaget av premonstratensorden, upphävt
omkr. 1560); av de karolingiska byggnaderna
kvarstå några ruiner.
Lortzing [lå’rts-], Gustav Albert, tysk
tonsättare (1801—51). Han framträdde först som
skådespelare och sångare samt började på
1830-talet komponera operor. Från 1833 verkade L.
som regissör, dirigent och skådespelare i Leipzig,
Berlin m. fl. platser. Hans i äkta tysk folklig
stil skrivna operor tillhöra tyska efterromantikens
yppersta sceniska verk. Till de främsta höra ”Die
beiden Schützen” (1837), ”Czaar und
Zimmer-mann” (1837), ”Der Wildschütz” (1842),
”Un-dine” (1845), ”Der Waffenschmied” (1846), ”Die
Rolandsknappen” (1849).
Los (L o o s), kommun i V. Hälsinglands
domsaga i Gävleborgs län, kring Voxna älv och
gränsande till Härjedalen; 1,687,11 km2, 3,213 inv.
(1952). Kommunen är delad i Los
församling (732,15 km2, 1,470 inv.) och Hamra förs,
(se d. o.), vilka bilda ett pastorat i Ljusnans
kontrakt av Uppsala ärkestift. L. omfattar
länets högsta delar och når i Korpimäki i Hamra
706 m ö. h. Det är en kuperad och sjörik
skogstrakt, länets glesast befolkade kommun. Vid
kyrkan och den av Loån genomflutna Lossjön (313
m ö. h.) ligger handelsplatsen Los (560 inv.
1951) med apotek, provinsialläkare och
distriktsveterinär; elkraftverk. Kyrkan av trä uppfördes
1820, tornet 1850.
Los Alamos [amerik. utt. lås ä’lamåus],
stad i New Mexico, U.S.A., 40 km n. v. om
Santa Fé, i en dal 2,250 m ö. h.; c:a 10,000 inv.
1943 anlades här ett stort atombomblaboratorium.
Los Angeles [lås äzQgiliz el. ä’nd^-], stad i s.
Kalifornien; 1,957,692 inv. (1950, med förstäder
c:a 4,3 mill. inv.). L., som nu är Kaliforniens
största och U.S.A:s 4:e stad, anlades 1781 under
namn av Pueblo de Nuestra Senora la Reina de
los Angeles (”Vår Frus, änglarnas drottnings
stad”) och blev 1835 stad. 1846 hissades den
amerikanska flaggan över L. 1914 öppnades
Panamåkanalen, och L. var den stad, som låg
denna närmast på U.S.A:s stillahavskust, stora
oljeförekomster upptäcktes, och massor av
människor strömmade till. L:s folkmängd ökades till
576,673 1920 och över 1,2 mill. 1930.
Allteftersom staden växte, bredde den ut sig på slätten
åt v. och ö. På höjderna innanför L. uppstodo
förstäder, av vilka några, ss. Hollywood och
San Fernando Valle y, inkorporerats
med L., medan andra, t. ex. P a s a d e n a, den
största av dem alla, fortfarande äro självständiga
städer. Vid San Pedro Bay ligga L:s hamnstad
San Pedro, som är en viktig flottbas, och
W ilmington, båda inkorporerade med L.
Helt el. delvis omslutna av L. äro bl. a. städerna
Beverley Hills (29,000 inv. 1950) och
Santa Monica (72,000, vid Stilla havet).
Själva L. är en typisk amerikansk stad med
breda, raka gator, skyskrapor o. s. v., men i de yttre
stadsdelarna med deras bostadskvarter äro
villor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
