Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lotsverket - Lotsväsendet - Lottarörelsen - Lotta Svärd - Lottefors - Lotteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Lotsväsendet—Lotteri
22
de med radiofyr. — Ang. L:s
livräddningsstationer se Sjöräddningsväsendet.
Lotsväsendet, benämning på de
organisatoriska och tekniska anstalter, som avse lotsuppassning
och lotsning. Se Lotsstyrelsen och Lotsverket.
Lottarörelsen härstammar från Finland,
där Lotta Svär d-f öreningar bildades
under frihetskriget 1918.
I Sverige bildades, med början 1924 i
Stockholm, efter finskt mönster landstorm
s-kvinnoföreningar med uppgift att
ekonomiskt understödja den frivilliga
landstormsrö-relsen samt att ombesörja förplägnads-,
marke-tenteri- och sjukvårdstjänst vid dess övningar och
sedermera dylik tjänst även under större
fält-tjänstövningar. Centralt anslöt rörelsen till
Sveriges landstormsföreningars centralförbund, där
lottaärendena från 1931 handlades av ett
kvinnligt arbetsutskott, lottakårrådet. 1937 började
lottorna tagas i anspråk för uppgifter inom armén
i fråga om expeditions-, förplägnads-,
sjukvårds-och telefontjänst. Utöver arbetet för armén
till-kommo 1939 uppgifter för marinen, 1940 för
hemvärnet och 1943 för flygvapnet.
Beredskaps-tiden 1939—45 ställde stora krav på 1. Sedan
1942 utgör 1. en självständig organisation,
Riksförbundet Sveriges
lottakårer (SLK). I spetsen för 1. står
lottaöverstyrelsen. Närmast under denna sortera
lottaförbund, vilkas områden i regel överensstämma med
försvarsområdena. Lottaförbunden omfatta
kårer, avd. och grupper. Antalet medl. är c:a
83,000 (1950), fördelade på 28 förbund och 592
kårer. — Enl. gällande stadgar är l:s uppgift
bl. a. att till riksförsvarets förfogande ställa
för viss tjänst utbildade lottor, vilka frivilligt
åtagit sig dylik tjänst. Härutöver anlitas 1. i
stor utsträckning av statliga och kommunala
myndigheter samt ideella organisationer för
förpläg-nadstjänst och socialhumanitärt arbete. Med
hänsyn till militära uppgifter indelas lottorna i
A-och B-lottor. A-lottorna ha genom avtal med
militär myndighet förbundit sig till tjänstgöring vid
mobilisering och krig samt vid beredskapstillstånd
i vissa för kvinnor lämpade, icke stridande
befattningar inom vederbörlig försvarsgren och ersätta
därigenom manlig personal. B-lottorna äro
avtals-bundna med sin kår och avses såväl för
uppgifter inom SLK och hemvärnet som för uppgifter
av mera tillfällig natur inom krigsmakten i
övrigt vid mobilisering, krig och
beredskapstillstånd. — Utbildningen avser att tillgodose dels
l:s eget behov av funktionärer, dels det militära
behovet av A- och B-lottor. Denna utbildning
sker under militär ledning och uppdelas på
tjänste-grenar, avseende utbildning i expeditions-,
förplägnads-, sjukvårds-, signal-, förbindelse-,
luftförsvars-, stridslednings-, fotografi- och
materiel-tjänst. För den militära lottautbildningen
erhål-les bidrag av statsmedel; övrig utbildning och
verksamhet sker helt med anlitande av medel, som
insamlats el. på annat sätt ställts till l:s
förfogande. — Inom 1. finns sedan 1933 även en
ungdomsorganisation, unglottorna, där inträde
kan ske tidigast vid 12 års ålder. — Lottornas
De svenska
lottornas emblem.
föreningsdräkt utgöres
av grå klänning med vit krage
och vita manschetter. Dessutom
finns militär tjänstedräkt, blus,
kjol och jacka. Lottornas
emblem utgöres av en med
murkrona krönt, rund sköld med
gult kors på blå botten och
bokstäverna SLK.
Med den finska 1. som
förebild ha sammanslutningar bildats
även i andra länder. I Norge
bildades 1928 Norske kvinners värnplikt, som
efter 2:a världskriget ombildades till Norges
lotte-forbund. I Danmark arbetar för arméns och
hemvärnets räkning Danmarks Lottekorps, för
marinen Kvindelige Marinere. — Även i ett
fler-tal a n d r a 1 ä n d e r, ss. Holland, Belgien,
Frankrike, Schweiz, Storbritannien och U.S.A. arbeta
kvinnoorganisationer inom försvaret, i vissa fall,
särsk. i Storbritannien och U.S.A., dock under
villkor, som närmast kunna betraktas som
yrkes-anställning.
Lotta Svärd, dikt om en tapper
marketenters-ka i ”Fänrik Ståls sägner” av J. L. Runeberg.
Jfr Lottarörelsen.
Lottefors, industrisamhälle i Bollnäs
landskommun, s. Hälsingland, vid utbyggt fall av Ljusnan
och vid N. stambanan; 507 inv. (1951).
Träindustri.
Lotteri, enl. 1939 års lotteriförordning varje
företag, vari efter lottning, gissning, vadhållning
el. jämförlig av slumpen helt el. delvis beroende
anordning kan av en el. flera deltagare
erhållas vinst till högre värde än det, som erhålles
av en var deltagare. Även marknads- och
tivoli-nöjen, ss. mekaniska spelapparater,
ringkastnings-anordningar och skjutbanor, vilka äro förenade
med vinstmöjligheter, som ovan sagts, äro att
hänföra hit. I regel får 1. ej anordnas utan
tillstånd av K. m:t. Undantagen äro, enl. 1939 års
bestämmelser, följ.: För 1. med högst 3,000 kr
omslutning, som anordnas i samband med
tillställning för välgörande, kulturellt el. allmännyttigt
ändamål, fordras endast anmälan hos
polismyndighet. Efter särskilt tillstånd av polismyndighet
kan 1. anordnas för nämnda ändamål el. för
beredande av understöd åt svenska konstnärer, om
omslutningen ej överstiger 5,000 kr. Länsstyrelse
kan ge tillstånd till 1. för nämnda ändamål, om
omslutningen är 5,000—30,000 kr. — Brott
häremot straffas med fängelse i högst 1 år el.
böter, varjämte insatserna kunna bli förverkade.
Anordnande av äventyrligt spel kan även
medföra straff enl. Strafflagen kap. 11:12. — Skatt
å vinst i svenskt 1. utgår med 20% av
vinstvärdet, försåvitt vinsten överstiger i varulotteri
100 kr, å halvlott i penninglotteri 12,50 och eljest
25 kr. Skatt utgår ej å varulotteri, där endast
skänkta föremål utlottas, el. vid 1. i en förening
för främjande av konst, där blott konstverk
utlottas. Skatten avdras från vinsten av anordnaren
av 1. och inbetalas till staten. I gengäld äro vinster
i svenska 1. fria från inkomstskatt. Sådan utgår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
