Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Louvren - Louÿs, Pierre - Low, David - Lova - Lovart - Low church - Lowe, Sir Hudson - Lovedale - Lovejoy, Arthur - Lowell - Lowell, James Russell - Lowell, 1. Percival
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Louys—Lowell
32
Ph. Delorme; detta slott förstördes under
kom-munardupproret 1871.
Redan Frans I hade påbegynt en konstsamling,
och Ludvig XIV upptog planen. Det egentliga
museet tillkom (från 1793) genom de rika
konstskatter, som den franska staten samlat under den
stora revolutionen och Napoleons krig samt under
franska expeditioner till Orienten och Grekland.
Huvudavd. äro 7. Först märkes den rikhaltiga
egyptiska samlingen med den berömda
statyetten ”Skrivaren” m. m., vidare de asiatiska
samlingarna (från Babylonien, Assyrien och
Persien) samt det antika marmormuseet, med Venus
från Milo, Diana från Versailles o. a. bekanta
statyer, jämte det keramiska antikmuseet,
innehållande en av de största vassamlingarna i
världen; mindre omfattande äro medeltids- och
re-nässansavd. med bl. a. de s. k. ”Slavarna” av
Michelangelo. Därefter följer det moderna
skulpturmuseet; mest omfattande är tavelgalleriet,
vilket med sina över 3,000 nr lämnar en ypperlig
översikt av den franska konsten ända till
impressionismen och f. ö. hyser flera av de mest
berömda alster särsk. av Italiens måleri (Lionardo,
Rafael m. fl.) och av Nederländernas (Rubens,
Rembrandt etc.); betydande tillskott till denna
saml. voro Campana-saml., inköpt 1860, samt
flera senare donationer. En av de största avd. är
nu Musée des arts décoratifs, inrymd i Pavillon
de Marsan (i n. v.) och innehållande möbler 0. a.
konstindustriella föremål från alla perioder. Slutl.
märkas ett marinmuseum och en etnografisk
samling. — École du Louvre är en med L.
förbunden konsthistorisk undervisningsanstalt.
Louys [læi’], Pierre, fransk författare
(1870—1925). L. grundade 20-årig en
symbolistisk tidskrift, La Conque, och väckte
uppmärksamhet med sina sapfiska pastischer ”Les
chan-sons de Bilitis” (1895). Svärmisk antikdyrkan och
ohöljd sensualism i förening ha också inspirerat
hans mest berömda roman, ”Aphrodite” (1896; sv.
övers. 1899). Bland hans senare berättelser må
nämnas ”La femme et le pantin” (1898; sv. övers.
1918), med spanskt motiv, och ”Les aventures
du roi Pausole” (1901). ”CEuvres complètes”
(13 bd, 1931). — Litt. (utom L:s egen ”Journal
intime 1882—91”, utg. 1929): E. Gaubert, ”P.
L.” (1904); O. Levertin i ”Utländsk litteratur”
(1909).
Low [lau], David, engelsk karikatyrtecknare
(f. 1891). L. har gjort sig känd som en av
tidens mest bitande politiska skämttecknare och har
särsk. under 2:a världskriget producerat en mängd
mot Englands fiender riktade teckningar. Efter
att länge ha medarbetat i den konservativa
lon-dontidn. Evening Standard övergick han 1949 till
Labour Party’s huvudorgan Daily Herald. L.
har utgivit åtskilliga av sina tidningsteckningar i
bokform.
Löva (eng. loof), medelst roder el. segel vända
fartyget med förstäven mot vinden.
Lövart (holl. loef, loefwaarts), riktning mot
vinden; den sida på ett fartyg, mot vilken
vinden blåser; i lovart = på lovartssidan.
Low church [lau’ tfä’tj], den lågkyrkliga
riktningen inom engelska statskyrkan.
Lowe [låu], Sir Hudson, engelsk militär
(1769—1844). Han stred 1793—1812 i
Medelhavsländerna i krigen mot Frankrike, 1813—14
i Tyskland och Belgien, bragte 1814 till London
budet om Paris’ fall och adlades. Sommaren 1815
utnämndes L. till Napoleons fångvaktare och
guvernör på S:t Helena. Han visade sig ofta
pedantisk och taktlös. 1825—30 var han
befälhavare över trupperna på Ceylon och blev 1830
generallöjtnant. L. utgav 1830 ”Memorial relatif
å la captivité de Napoléon å Sainte Hélène”. —
Litt.: R. C. Seaton, ”Napoleon’s captivity in
relation to Sir H. L.” (1903).
Lovedale [la’vdéil], missionsinst. i ö. delen av
Kapprovinsen, Sydafrikanska unionen, 4 km n.
om staden Alice; gr. 1841, med
undervisningsanstalt, sjukhus m. m. Underhålles av skotska
frikyrkan.
Lovejoy [la’vd^åi], Arthur Oncken,
amerikansk filosof (f. 1873), 1910—38 prof, vid Johns
Hopkins Univ. i Baltimore. L. har sökt visa,
att ingen verklighets- och kunskapsteori kan
genomföras konsekvent utan att den gör allvar
av att erfarenheten själv är tidsbestämd. L.
kallar därför sin åsikt ”temporalism”. Huvudarbete:
”The revolt against dualism” (1930). L. är en
av samtidens förnämsta och mest inflytelserika
idéhistoriker, tog initiativ till Journal of the
His-tory of Ideas (sedan 1940) och har utg. en rad
djupgående undersökningar: ”Primitivism and
re-lated ideas in antiquity” (1935; tills, m. G. Boas),
”The great chain of being” (1936) och ”Essays
in the history of ideas” (1948).
Lowell [låu’al], stad i Massachusetts, U.S.A.,
vid Merrimac, 38 km n. n. v. om Boston. 97,000
inv. Stor textilindustri.
Lowell [låu’ol], James Russel 1,
amerikansk författare (1819—91), var 1856—77 prof,
i moderna språk vid Harvard-univ., 1877—80
mi-nisterresident i Madrid och 1880—85 minister i
London. 1857—62 utgav han Atlantic Monthly
och 1863—72 North American Review. L. utgav
flera diktsamlingar; blott ”The Biglow papers”
(I 1848; II 1865), satirer mot slaveriet m. m.,
har betydelse. Däremot var L. en av sitt lands
främsta och mest belästa kritiker (”Among my
books”, 1870—76, m. fl.). Han skrev även
rese-brev (”Fireside traveis”, 1864) m. m. — L:s
verk utgåvos i 12 bd 1892 (flera nya uppl.);
hans brev utkommo i 2 bd 1894. — Monogr. av
H. E. Scudder (2 bd, 1901) och J. J. Reilly
(I9I5)-
Lowell [låu’al]. 1) Percival L.,
amerikansk astronom (1855—1916). Efter studier vid
Harvard blev han chef för det av honom
upprättade observatoriet i Flagstaff, Arizona, där i
främsta rummet undersökningar över
solsystemets fysikaliska förhållanden bedrivits. L. var
en god observatör men ägde en livlig och
lättrörlig fantasi, vilket medförde, att han under sin
livstid var en mycket omstridd vetenskapsman.
Kort före sin död offentliggjorde han en
teoretisk undersökning, i vilken han ur kvarstående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
